<p>Forskningsfråga:</p><p>Vilken inverkan har redovisningskonsulter på företagens utveckling och tillämpning av hållbarhetsredovisning?</p><p>Syfte:</p><p>Jag avser att undersöka hur större redovisningskonsulter påverkar sina klienter till att utveckla och använda hållbarhetsredovisning, som en form av rapportering av affärsrörelsen. Jag avser även att undersöka hur denna påverkan avspeglas i befintliga hållbarhetsredovisningar.</p><p>Metod:</p><p>För att svara på frågeställningarna i uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts. Studien har baserats på intervjuer och sammanställning av hållbarhetsredovisningar. Därmed har uppsatsen använt deskriptiv metod, för att beskriva ämnet.</p><p>Slutsatser:</p><p>Studien kommer fram till att revisorer väljer att påverka de klienter som är intressanta. Det är företag i en viss storlek som utgör potentiella klienter för hållbarhetsredovisning. Revisorer utövar ett stort inflytande över sina klienters val av att upprätta en hållbarhetsredovisning, men ännu större inflytande har revisorer över de uppföranderegler och riktlinjer som väljs. Studien kan vidare konstatera att revisorer delar inflytandet att påverka företag, med andra intressenter. Angående uppförandekoder och riktlinjer kan vissa trender urskiljas och studien kan konstatera att revisorer tydligt föredrar vissa metoder. Detta avspeglas även i företagens val av arbetsmetoder för att upprätta och granska sin hållbarhetsredovisning.</p>

<p>Efter de senaste årens redovisningsskandaler som uppmärksammats i media har förtroendet minskat för de stora bolagens redovisningar och för den finansiella marknaden i stort. Företaget kan inte längre bara fokusera på vinstmaximering, utan att också ta hänsyn till de olika intressenternas behov som kan påverka företagets verksamhet och framgång. För att öka förtroendet hos företagets intressenter har en del företag börjat öppet och frivilligt redovisa att företaget har integrerat en miljö, social och ekonomisk hänsyn i sin verksamhet och publicerar resultatet av detta arbete i en hållbarhetsredovisning.</p><p>Bristen på standarder för hållbarhetsredovisning skulle kunna sägas bidra till ett ökat behov av granskning för att kvalitetssäkra innehållet och skapa förtroende och legitimitet för rapporten. En central frågeställning blir därmed vilken betydelse den oberoende granskningen av hållbarhetsredovisningen har för företagets intressenter. Uppfattar intressenterna att den oberoende granskningen skapar ett ökat förtroende och legitimitet åt företagets hållbarhetsredovisningar?</p><p>Syfte med arbetet är att undersöka varför företag frivilligt publicerar en hållbarhets-redovisning, samt hur företagen skapar trovärdighet för denna. Vidare ska jag belysa hur intressenterna ställer sig till den oberoende granskningen av hållbarhetsredovisningen.För att besvara syftet genomfördes tre stycken intervjuer med tre revisorer och två stycken intervjuer med två intressenter. De teorier som jag har valt är institutionell teori, intressentmodellen och legitimitetsteorin för att analysera det insamlade informationen från respondenterna.</p><p>Det framkom att samtliga revisorer anser att företag genom en oberoende granskning av hållbarhetsredovisningen kan skapa förtroende och kvalitetssäkra informationen i rapporten. Båda intressenterna anser att en oberoende granskning är bra för hållbarhetsredovisningen, men att den information som finns i rapporten inte tillgodoser alla intressenters behov, vilket minskar förtroendet för hållbarhetsredovisningen. Intressenterna har inte fullt förtroende för hållbarhetsredovisningens innehåll, utan använder sig också av andra källor för att kontrollera att företagen följer de riktlinjer och normer som företaget kommunicerar.</p>

Efter de senaste årens redovisningsskandaler som uppmärksammats i media har förtroendet minskat för de stora bolagens redovisningar och för den finansiella marknaden i stort. Företaget kan inte längre bara fokusera på vinstmaximering, utan att också ta hänsyn till de olika intressenternas behov som kan påverka företagets verksamhet och framgång. För att öka förtroendet hos företagets intressenter har en del företag börjat öppet och frivilligt redovisa att företaget har integrerat en miljö, social och ekonomisk hänsyn i sin verksamhet och publicerar resultatet av detta arbete i en hållbarhetsredovisning. Bristen på standarder för hållbarhetsredovisning skulle kunna sägas bidra till ett ökat behov av granskning för att kvalitetssäkra innehållet och skapa förtroende och legitimitet för rapporten. En central frågeställning blir därmed vilken betydelse den oberoende granskningen av hållbarhetsredovisningen har för företagets intressenter. Uppfattar intressenterna att den oberoende granskningen skapar ett ökat förtroende och legitimitet åt företagets hållbarhetsredovisningar? Syfte med arbetet är att undersöka varför företag frivilligt publicerar en hållbarhets-redovisning, samt hur företagen skapar trovärdighet för denna. Vidare ska jag belysa hur intressenterna ställer sig till den oberoende granskningen av hållbarhetsredovisningen.För att besvara syftet genomfördes tre stycken intervjuer med tre revisorer och två stycken intervjuer med två intressenter. De teorier som jag har valt är institutionell teori, intressentmodellen och legitimitetsteorin för att analysera det insamlade informationen från respondenterna. Det framkom att samtliga revisorer anser att företag genom en oberoende granskning av hållbarhetsredovisningen kan skapa förtroende och kvalitetssäkra informationen i rapporten. Båda intressenterna anser att en oberoende granskning är bra för hållbarhetsredovisningen, men att den information som finns i rapporten inte tillgodoser alla intressenters behov, vilket minskar förtroendet för hållbarhetsredovisningen. Intressenterna har inte fullt förtroende för hållbarhetsredovisningens innehåll, utan använder sig också av andra källor för att kontrollera att företagen följer de riktlinjer och normer som företaget kommunicerar.

Begreppet CSR, Corporate Social Responsibility, har på senare årtionden blivit ett allt viktigare koncept för företag. För att företag ska kunna vara konkurrenskraftiga krävs det idag att man både tar sitt ansvar utifrån det ekonomiska perspektivet och det sociala perspektivet. I och med att begreppet har vuxit har fler och fler företag börjat använda sig utav CSR och börjat integrera det sin verksamhet. Bankerna ser sig själva idag som stora aktörer i samhällets påverkan att sträva framåt. Därför tar man sig an det samhällsansvar som man förväntas att ta av samhällets medborgare för att bankerna ska anses som goda bankaktörer. Detta är det som kännetecknar CSR, Corporate Social Responsibility, d.v.s. att man tar ett socialt ansvar som man inte tjänar något på. Somliga företag använder begreppet “hållbarhet” hellre än CSR. Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och förklara fenomenet CSR inom bankerna och få större insyn vad det innebär fören bankverksamhet samt hur viktigt det är för bankerna att ha CSR i sin verksamhet. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi dels samlat in data i form av intervjuer med CSR ansvariga i Handelsbanken och Swedbank samt den fackliga organisationen Finansförbundet. Vi har även hämtat data från litteratur och vetenskapliga artiklar. Bankerna försöker göra egna tolkningar av begreppet CSR. Trots att Swedbank och Handelsbanken väljer att använda två olika begrepp så går det att se att grundtanken är den samma. Det som skiljer sig mellan dessa två banker när det gäller CSR är vilka projekt man väljer att involvera sig i när det kommer till de olika ansvarsområdena. Allmänheten kan även se mer av Swedbanks CSR arbete, som sticker ut lite mer än Handelsbankens.

Forskningsfråga: Vilken inverkan har redovisningskonsulter på företagens utveckling och tillämpning av hållbarhetsredovisning? Syfte: Jag avser att undersöka hur större redovisningskonsulter påverkar sina klienter till att utveckla och använda hållbarhetsredovisning, som en form av rapportering av affärsrörelsen. Jag avser även att undersöka hur denna påverkan avspeglas i befintliga hållbarhetsredovisningar. Metod: För att svara på frågeställningarna i uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts. Studien har baserats på intervjuer och sammanställning av hållbarhetsredovisningar. Därmed har uppsatsen använt deskriptiv metod, för att beskriva ämnet. Slutsatser: Studien kommer fram till att revisorer väljer att påverka de klienter som är intressanta. Det är företag i en viss storlek som utgör potentiella klienter för hållbarhetsredovisning. Revisorer utövar ett stort inflytande över sina klienters val av att upprätta en hållbarhetsredovisning, men ännu större inflytande har revisorer över de uppföranderegler och riktlinjer som väljs. Studien kan vidare konstatera att revisorer delar inflytandet att påverka företag, med andra intressenter. Angående uppförandekoder och riktlinjer kan vissa trender urskiljas och studien kan konstatera att revisorer tydligt föredrar vissa metoder. Detta avspeglas även i företagens val av arbetsmetoder för att upprätta och granska sin hållbarhetsredovisning.

Sammanfattning Titel: Styrelsesammansättningens inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Helén Petersson och Tove Sjögren Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2017 - juni   Syfte: Under de senaste åren har hållbarhet och företagens sociala ansvar fått allt större uppmärksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan styrelsesammansättningens inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter, vi fokuserar på variablerna antalet styrelseledamöter, oberoende styrelseledamöter, kvinnliga styrelseledamöter, VD:n i styrelsen, utländska styrelseledamöter samt förändring över tid.   Metod: Studien utgår från en kvantitativ deduktiv metod där sekundärdata används för att bistå med information i undersökningen om hur styrelsesammansättningen inverkar på företagens engagemang i CSR-aktiviteter. Vidare analyseras data i statistikprogrammet SPSS med regressionsanalyser.   Resultat &amp; slutsats: Resultaten visar att ett större antal styrelseledamöter, en större andel oberoende styrelseledamöter och en större andel kvinnliga styrelseledamöter i styrelsen leder till att företagen har ett större engagemang i CSR-aktiviteter.   Förslag till fortsatt forskning: Vid fortsatt forskning vore det intressant om fler företag studerades och även länder med en annan struktur än Sverige inkluderades, för att få ett resultat som speglar en verklighet för flera företag. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till den företagsekonomiska litteraturen genom ökad kunskap kring hur styrelsesammansättningen påverkar företagens engagemang i CSR-aktiviteter. Nyckelord: CSR, corporate social responsibility, CSR-aktiviteter, styrelsesammansättning, Folksams Index för ansvarsfullt företagande. / Abstract Title: The impact of the composition of the board of directors on corporate involvement in CSR-activities. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Helén Petersson and Tove Sjögren Supervisor: Fredrik Hartwig Date: 2017 - June   Aim: In recent years, sustainability and corporate social responsibility have gained more attention. The purpose of this study is to investigate the relationship between the composition of the board of directors on corporate involvement in CSR-activities, focusing on the variables number of board members, independent board members, female board members, the CEO of the board, foreign board members and change over time.   Method: The study is based on a quantitative deductive method where secondary data is used to assist information in order to investigate whether the board composition affects companies' involvement in CSR-activities. Furthermore, the data has been analyzed in the statistical program SPSS with regression analyzes.   Result &amp; conclusions: The results show that a larger number of board members, a larger proportion of independent board members and a larger proportion of female board members on the board lead to greater involvement in CSR-activities.   Suggestions for future research: In continued research, it would be interesting if more companies were studied and also countries with a structure other than Sweden were included in order to get results that reflect the reality of more companies.   Contribution of the thesis: The study contributes to the business economics literature through increased knowledge about how the composition of the board affects companies' involvement in CSR-activities.   Key words: CSR, corporate social responsibility, CSR-activities, board composition, Folksams Index för ansvarsfullt företagande.

Bakgrund: Uppförandekoder har blivit ett välkänt CSR-verktyg i Sverige sen slutet av 1990-talet, och det vanligaste sättet att säkerställa efterlevnaden är genom kontroller. Dock har det visat sig att kontrollerna ofta lyfter fram problem utan att tillhandahålla lösningar och att företag tenderar att agera reaktivt, särskilt inköpsavdelningen. Det pågår därför en diskussion om huruvida företag istället borde fokusera på grundproblemen och gå från krav och kontroller mot fördjupade engagemang, incitament och ett socialt ansvarsfullt agerande från inköpsavdelningen. Syfte: Detta examensarbetes syfte är att analysera hur de valda fallföretagen arbetar med efterlevnaden av uppförandekoder för leverantörer, förklara vilka faktorer som direkt och indirekt påverkar efterlevnaden samt sammanställa ett antal riktlinjer för hur företag i Sverige kan arbeta med uppförandekoder i framtiden. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt i det realistiska perspektivet. Det är en komparativ flerfallsstudie där vi genom semistrukturerade intervjuer med fyra fallföretag insamlat empirisk data som vi analyserat och jämfört med hjälp av vår teoretiskt framtagna analysmodell. Slutsats: Strategin med fokus på långa samarbeten, utbildning och utveckling samt incitament som rekommenderas för att få ett lyckat utfall av uppförandekoden återfinns i mycket liten skala hos fallföretagen. Företagen använder sig fortfarande främst av krav och kontroller, men små tendenser mot den rekommenderade strategin börjar visa sig. / Background: Since the end of the 1990’s, code of conducts has become a well-known tool for managing CSR in Swedish companies, and the most common way to ensure compliance is through monitoring. Although, studies have shown that monitoring is mostly raising the issues without providing any sustainable solutions. Companies tend to be reactive, especially the purchasing department. For that reason, there is an ongoing discussion suggesting that companies should focus on the root causes instead, leave the monitoring behind and use greater commitment, incentives and socially responsible actions from the purchasing department. Aim: The purpose of this thesis is to analyze how our chosen companies are working with the compliance of their code of conduct for suppliers, explain which elements that directly and indirectly affect the compliance and compile a guideline for how companies in Sweden can work with their code of conducts in the future. Methodology: This study has a qualitative research approach and a realistic perspective. It is a comparative multiple case study where we through semi-structured interviews with four companies have collected empirical data which we analyzed and compared using our theoretical analysis model. Conclusion: The strategy that focus on durable collaborations, education, training and incentives that is recommended in order to achieve a successful outcome of the code of conduct is found in a very small scale among the case companies. Companies are still mostly using requisites and controls, but there is a small tendency towards the recommended strategy.

Sustainable development has become more important because the world has realized that changes are needed to protect the environment. It is essential that companies increasingly engage in long-term thinking and take responsibility for the environment. The aim of this study is to determine the approach manufacturing companies and investors have toward sustainability and sustainable investments. The theoretical frame of reference describes approaches within sustainable investments and various instruments within CSR. The study then introduces two theories: the legitimacy theory and the stakeholder theory. These theories can strengthen the CSR approaches in sustainable investments. The study consists of a qualitative research approach since the focus of the study is approaches within sustainability. Furthermore, interviews were conducted with seven different companies to gain views from companies active in different industries. In the empirical study, all seven interviewed companies are introduced and all the collected data is presented. To clarify the empirical study, each company is given its own section to highlight their approaches. The empirical study then presents the similarities and differences between manufacturing companies and investors regarding the research question. After the theory and the data were analyzed, the study concludes that companies relate to sustainability to meet stakeholder expectations. The manufacturing companies and investors work within sustainably as CSR has become an increasingly important area in the business world. A company must consider what the market and stakeholders demand in a sustainable market.

The purpose of this study was to investigate how Swedish retail companies work with CSR internationally.The study also sought to explore the opportunities and challenges that exist, and the stakeholders that motivate companies CSR commitment.The theoretical framework is composed of international CSR guidelines of the OECD and the UN, Carroll's CSR pyramid and three-stage model and Freeman's stakeholder theory. Furthermore a qualitative research approach was applied where four in-depth interviews were conducted with representatives from Axfood, Löfbergs Lila, Oriflame and CSR Sweden. Finally, the study demonstrated the conclusion that the companies CSR strategies are structured in a similar way regardless of the market. CSR attract and retain workers, create a good reputation for brands and results in working conditions, living standards and environmental improvements. Difficulties, however, are the complexity of being able to control each partner and manage differences in language, laws and culture between countries. Finally there are a number of stakeholders that motivate companies to work with CSR, of which shareholders are considered the most important.

There is a growing interest in the use of Information Communication Technologies (ICTs) for citizen engagement in democracy around the world today, especially in the developing world. Events such as the Arab Spring show the potential ICTs can have on citizen engagement with those in leadership positions. Many studies have been conducted within the field of ICT4D (Information Communication Technologies for Development) in many different areas. But few studies have been done within the field of ICT4D that have focused on what happens with the local politicians´ situation in developing countries, when the citizens in these areas become digitally engaged. For a community to develop all levels within the community need to be developed and empowered, because if the local leaders do not have the tools or the incentive to meet the citizens demands then the wanted requirements cannot take place. Effective democratic and open government depends on closing the feedback loop between citizens and government (Making All Voices Count, 2014).   The aim of this study is to get an understanding of the local politicians´ situation in Rwenzori region in western Uganda, as the citizens in this region successively have started to demand much more accountability from their leaders through ICTs. The main question guiding this study is: How are local political leaders in developing countries coping with citizens who are increasingly using ICT4D tools for leadership accountability? With the sub-questions being: How have ICTs changed the communication between the local political leaders and the citizens? Do the local political leaders have the ICT skills, tools and means they need to meet the digitally engaged citizens? Is leadership accountability improved through the use of ICTs? To conduct this study I have used qualitative interviews. And the main theory applied is Jürgen Habermas´s theory of communicative action. In essence Habermas’s theory tries to explain the social structures through an understanding of the ways in which communication is framed and organized (Unwin, 2009). The results are presented in form of selected quotes that reflect and represent the findings of this research, which are analyzed through the lens of the theory of communicative action. This research shows that the local political leaders in the Rwenzori region appreciate the increased demands from the citizens through ICTs. The research also reveals that ICTs have eased the communication between the local political leaders and their communities and therefore have contributed greatly to increase two-way-communication between the leaders and the citizens. But at the same time these local political leaders are also facing challenges when it comes to holding themselves accountable through the same channels. Some of these challenges are weak infrastructure, lack of skills and access to the ICTs themselves. One of the most notable findings that this research came across is the fact that hardly any of the local politician offices in the Rwenzori region has a budget targeted for communication with their communities. In conclusion this study reveals that leadership accountability in the Rwenzori region is improved through the use of ICTs, but an enabling environment is necessary if leadership accountability through ICTs is to be fully realized.  Looking at the results from this research through Habermas´s theory of communicative action has helped making visible not only the prospects of ICTs in democratic development, but also the challenges of using the same mediums. / Det finns ett växande intresse kring användning av informations kommunikationsteknik (IKT) för medborgarengagemang runt om i världen i dag, framför allt i utvecklingsländerna. Händelser som den arabiska våren visar potentialen som IKT kan ha när medborgare använder dem mot personer i ledande positioner. Många studier har gjorts inom området ICT4D (Information Communication Technologies for Development) inom många olika områden. Men få studier har gjorts inom ICT4D som har fokuserat på vad som händer med de lokala politikernas situation i utvecklingsländer när medborgarna i dessa områden blir digitalt engagerade. För att ett samhälle ska utvecklas måste alla nivåer i samhället utvecklas, stärkas och utbildas. För om de lokala ledarna inte har de verktyg eller incitament de behöver för att möta medborgarnas krav, då kan de önskade kraven inte uppfyllas. Effektiv demokrati och öppen förvaltning kräver att kommunikationen/återkopplingen mellan medborgare och staten fungerar (Making All Voices Count, 2014). Syftet med denna studie är att få en förståelse för de lokala politikernas situation i Rwenzori regionen i västra Uganda, då medborgarna i denna region successivt har börjat begära mer av sina ledare genom IKT. Frågan som i huvudsak vägleder denna studie är: Hur hanterar de lokala politiska ledarna i utvecklingsländer att medborgare i allt större utsträckning använder IKT verktyg för att begära ansvarsfullt ledarskap från dem? Studien ämnar även besvara följande underfrågor: Hur har IKT verktyg förändrat kommunikationen mellan de lokala politiska ledarna och medborgarna? Har de lokala politiska ledarna de IKT kunskaper, verktyg och medel de behöver för att möta de digitalt engagerade medborgarna? Är det ansvarsfulla ledarskapet förbättrat genom användandet av IKT verktyg? Jag har använt mig av kvalitativa forskningsintervjuer för att genomföra denna studie. Den huvudsakliga teorin som applicerats är Habermas kommunikationsteori: the theory of communicative action. Sammanfattningsvis försöker Habermas teori förklara den sociala strukturen genom en förståelse av de sätt på vilka kommunikationen är utformad och organiserad (Unwin, 2009). Resultaten är presenterade i form av utvalda citat som reflekterar och representerar resultaten av denna studie, och de är analyserade i ljuset av Habermas theory of communicative action. Denna studie visar att de lokala politiska ledarna i Rwenzori regionen uppskattar de ökade kraven från medborgarna genom IKT. Studien visar också att IKT har underlättat kommunikationen mellan de lokala politiska ledarna och medborgarna, och också i hög grad bidragit till att förbättra tvåvägskommunikation mellan dem. Men samtidigt kämpar de lokala politiska ledarna med många utmaningar när de försöker hålla sig ansvariga genom samma IKT kanaler. Några av utmaningarna som de kämpar med är dålig infrastruktur, brist på kompetens och tillgång till själva IKT redskapen. En av de mest anmärkningsvärda upptäckterna som denna studie gjort är insikten om att nästan inga av de lokala politikerna i Rwenzori regionen har en budget som är avsedd för kommunikation med sina medborgare. Avslutningsvis visar denna studie att politiskt ansvarsfullt ledarskap i Rwenzori regionen har förbättrats genom användandet av IKT verktyg, men att gynnsam arbetsförhållanden är nödvändig om ansvarsfullt ledarskap genom användandet av IKT verktyg till fullo ska kunna förverkligas och nå full potential. Genom att analysera resultaten från denna forskning i ljuset av Habermas kommunikationsteori (Theory of communicative action) så har inte bara fördelarna med IKT i demokratisk utveckling synliggjorts, utan också utmaningarna med dem.