Inledning: Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot global folkhälsa. Meticillinresistent Staphylococcus aureus, tidigare främst associerat med sjukhusvård, överförs nu mellan individer i samhället (samhällsförvärvad meticillinresistent staphylococcus aureus). Att identifiera riskfaktorer är centralt för att kunna bedriva effektivt preventivt arbete mot smittöverföring. Syfte: Syftet med uppsatsen var att identifiera och beskriva riskfaktorer associerade med förekomst av samhällsförvärvad meticillinresistent staphylococcus aureus. Metod: Litteraturstudie baserad på 20 internationella artiklar. Huvudfynden i artiklarna kategoriserades i teman. Resultat: Riskfaktorer på samhälls-, hushålls- och individnivå kunde identifieras, bland annat rörande klimat, tidigare antibiotikaanvändning och samsjuklighet.  Diskussion: Ett fåtal enkelt påverkbara riskfaktorer kunde identifieras. Av de identifierade riskfaktorerna är troligen inte alla generaliserbara till en svensk kontext. I flera tidigare studier framhålls att samhällsförvärvad meticillinresistent staphylococcus aureus främst drabbar individer som sedan tidigare är friska, vilket fynden i föreliggande uppsats delvis motsäger då samsjuklighet i exempelvis HIV, diabetes och fetma identifierades som riskfaktorer associerade med samhällsförvärvad meticillinresistent staphylococcus aureus. / Introduction: Antibiotic resistance a threat to global public health. Methicillin resistant staphylococcus aureus, previously primarily associated with hospital care, is now being transmitted in the community (community acquired methicillin resistant staphylococcus aureus). Identifying risk factors is central to enable effective preventive efforts against transmission of community acquired methicillin resistant staphylococcus aureus.   Aim: The aim of this essay was to identify and describe risk factors associated with occurrence of community acquired methicillin resistant staphylococcus aureus.    Methods: Literature study based on 20 international studies. The main results from the articles were categorized into themes. Results: Risk factors at community-, household- and individual level could be identified, for instance concerning climate, previous antibiotic treatment and comorbidity. Discussion: A few easily affectable risk factors could be identified. Perhaps not all of the identified risk factors are generalizable to a Swedish context. Previous research demonstrates that community acquired methicillin resistant staphylococcus aureus usually affects healthy individuals, which the findings in this essay partly contradict: comorbidity, for instance with HIV, diabetes or obesity, is a risk factor associated with community acquired methicillin resistant staphylococcus aureus.

Introduktion: Världshälsoorganisationen (WHO) har förklarat att antibiotikaresistens är en global folkhälsokris som finns i både låginkomstländer och höginkomstländer. Faktorer som sjukvård, förskrivarnas kunskap om infektionssjukdomar och deras kommunikation påverkar antibiotikaanvändningen och dess förskrivning. Därför metoder som påverkar kommunikationsstrategier för en rationell användning av antibiotika kan vara fördelaktiga i samhället då förökad kunskap kan bidra till bättre användning av antibiotika . Syfte: Syftet med denna studie var att granska informationsaktiviteter i svenska regionala läkemedelskommittéer för att förebygga antibiotikaresistens: lärdomar och områden för förbättring. Metod: 21 läkemedelskommittéer i Sverige fick 5 frågor via e-post att besvara på gällande antibiotika kommunikation i kommunen. Detta för att sedan analysera svaren med hjälp av kvalitativ tematisk analys. Resultat: 18 läkemedelskommittéer besvarade på frågorna därav tre teman och ett undertema identifierades; Nationell reglering och övervakningsverktyg är viktiga för länen, undertema, frekvens av informationsutbyte om antibiotikaförskrivning, Covid-19-pandemins påverkan på informationsaktivitet och Patienternas medvetenhet – ett område att fokusera på. Slutsats: I Sverige har länen en viktig roll att förmedla information, uppdateringar av riktlinjer och följa upp antibiotikaförskrivningar på förskrivarnivå. Covid-19 pandemin har ökat kunskapen om att fysiska möten är mer efektiva för att förmedla information. Det finns även ett behov av att utbilda allmänheten även om regionerna är fokuserade på denna aspekt, de flesta län måste fortfarande uppmärksamma detta specifika område. / Introduction: The World Health Organization (WHO) has declared that antibiotic resistance is a global public health emergency that exists in both low income countries and high income countries. Factors like healthcare, prescribers’ knowledge in infectious diseases and their communication affect antibiotic use and its prescription. Therefore methods that impact communication strategies enhance rational use of antibiotics. Aim: The purpose of this study was to explore information activities of Swedish Regional Pharmaceutical Committees for preventing antibiotic resistance. Also we tried to explore if there were certain lessons to be learned regarding effective information activities, and to identify any rooms for improvements.  Methods: 21 Pharmaceutical committees in Sweden were sent 5 questions via email to answer regarding antibiotic communication in the county. This to then analyze the responses using qualitative thematic analysis. Results: 18 counties responded to the questions whereas three themes and one sub-theme were identified; National regulation and surveillance tools are important for counties, subtheme, frequency of information sharing regarding antibiotic prescription, the COVID-19 pandemic’s impact on information activity and Patient’s awareness – an area to focus on. Conclusion: In Sweden, the counties have an important role to relay information, update on guidelines and follow up on antibiotic prescription at prescriber level. The Covid-19 pandemic has increased the knowledge that physical meetings are more effective to convey information. There is also a need to educate the general public though counties are focused on this aspect, majority of counties still need to bring their attention to this particular area.

Introduktion: Antibiotikaresistens är ett allvarligt och komplext folkhälsoproblem. WHO uppmanar genom initiativet One health att antibiotikaresistens behöver ses holistiskt och att tvärdisciplinära lösningar krävs. AI och maskininlärning bedöms ha stor potential att användas inom beslutsstöd för att begränsa antibiotikaresistensen. För att AI ska våga användas och implementeras bör den vara tillförlitlig, vilket innebär att hänsyn till etiska aspekter bör tas under hela systemens livscykel. Trots förhoppningar kring AI:s potential är forskningsfältet ungt och det beskrivs svårigheter med att utföra systematiska litteraturstudier. Det kan därför finnas behov av studier av kartläggande karaktär. Syfte: Syftet var att kartlägga rådande kunskapsläge kring hur artificiell intelligens kan användas som beslutsstöd i arbetet med att begränsa antibiotikaresistens. Metod: En kvalitativ scoping review med en induktiv tematisk analys. Resultat: Maskininlärning, såsom AI, användes för att utveckla beslutsstöd tänkta att implementeras i klinisk miljö. De hade i regel som avsikt att på olika sätt och i olika grad förutse viktiga aspekter i ett vårdförlopp som kan hjälpa vårdpersonal att välja en individanpassad antibiotikabehandling. Förhoppningarna med tekniken motiverades med en rad olika teoretiska nyttor, men de reala nyttorna kunde i regel inte konstateras inom ramen för studierna. Slutsats: För att konstatera och kunna fördela nyttan krävs vidare forskning som tar hänsyn till etisk AI. / Introduction: Antibiotic resistance is a serious and complex public health issue. Through the One Health initiative, WHO calls for a holistic approach to antibiotic resistance and for interdisciplinary solutions. AI and machine learning are considered to have great potential for use in decision support to limit antibiotic resistance. For AI to be used and implemented, it should be reliable, which means that ethical aspects should be considered throughout the life cycle of the systems. Despite hopes for the potential of AI, the research field is young and difficulties are present in conducting systematic literature studies. There may therefore be a need for studies of a mapping nature. Purpose: The purpose was to map the current state of knowledge on how artificial intelligence can be used as decision support in the efforts to limit antibiotic resistance. Method: A qualitative scoping review with an inductive thematic analysis. Results: Machine learning, such as AI, was used to develop decision support intended to be implemented in clinical settings. They generally aimed to predict important aspects of the course of care that could help healthcare professionals choose an individualized antibiotic treatment. The potential of the technology is justified by a variety of theoretical benefits, but the real benefits could not be ascertained in the context of the studies. Conclusion: Further research is needed to establish and distribute the benefits while also considering ethical AI.