Västerås town hall was built in several different stages between 1953-1988, the building was designed by the architect Sven Ahlbom who also designed several other buildings in the city among them thepublic library. The town hall contains different works of art by artists such as Edvin Öhrström, Tadeusz” Teddy” Sempinski and Erik Idar. The building has gone through different updates and changes toamong other things meet today’s demands for safety and fire safety, accessibility etc. As a result, from this loose furnishing, fittings and furniture can possibly have been lost, removed or replaced. This thesis is focused on the building’s artistic decoration, furniture, loose and fixed furnishings. The purpose of this is to possibly answer the following questions: which of the original loose furnishings,fixed furnishings and furniture remains in the building today? How has the building’s interior been affected by the implemented changes? How is the building affected by the business that is conducted?What risk is there that valuable culturally historic and artistic furnishings are lost? The thesis method is primarily comprised of archive studies for the reason that there is a large numberof documents concerning the town hall with everything from lists of purchases, protocols, newspaper clippings and drawings. Except for archive studies the thesis will also make use of literature studies to discuss the values of loose and fixed fittings, furniture, and artistic decoration. Except for the afore mentioned methods an ocular inspection will also be performed, in the purpose of comparing this with archive material, archive pictures and lastly if possible answer the questions. The result of this thesis demonstrates that a large part of the furniture, loose and fixed furnishing in building B is original and can also be found in archival material. Furthermore, it has also been established that the foremost supplier of furniture to the town hall was Nordiska kompaniet. Other than that,the thesis has also shown the conflict of interests that can arise when managing a public building.The goal of this thesis is to partly map the town hall’s remaining original loose and fixed fittings, furniture, and artistic decoration. Could this study possibly come to some use for future examination and/or survey of the building?

Denna D- Uppsats i konstvetenskap (KV4010) på avancerad nivå behandlar det senmedeltida altarskåpet S.Eriks tavla i Uppsala domkyrka, som gick förlorat i Uppsala brand 1702. Altarskåpets bildframställningar är bevarade i kopparstick i Johan Peringskiölds Monumenta Ullerakerensia 1719. Kopparplåtarna har undersökts i original. Dessa kopparstick undersöks källkritiskt och jämförelser görs med tidigare teckningar av honom själv, Erik Dahlberg och Johannes Schefferus samt skriftliga källor. Kopparstickens stil jämförs utifrån D.K. Ehrenstrahls och Bernt Notkes konst. En diskussion förs kring datering och attribuering till Bernt Notkes verkstad utifrån bl.a. Bernt Notkes verk i Århus och Stockholms Storkyrka och konstvetenskaplig forskning. En grundläggande jämförande bildanalys presenteras med underlag i illustrationer av samtida och senmedeltida konst. En ikonografisk genomgång görs av altarskåpets bilder ur Erikslegenden med S.Eriks skrin utifrån forskningen om Erikslegendens källtexter och övrig senmedeltida Eriksikonografi. Därutöver görs en jämförelse med S.Eriks tapet i domkyrkan som också förlorades 1702. Resultatet visar att Johan Peringskiölds avbildningar har god arkivalisk tillförlitlighet förutom ryttarporträttet av Karl Knutsson Bonde som har en karolinsk tendens. Slutligen presenteras ett nytt rekonstruktionsföslag av hela S.Eriks tavla baserat på Axel Romdahls tidigare rekonstruktion av det senmedeltida altarskåpet. / <p>Denna uppsats konstvetenskap (30 hp) är på D-nivå (KV4010) i en fördjupningskurs i konstvetenskap vid Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Fördjupningskursen är på dåvarande 80 p. Uppsatsen lades fram vid Lennart Karlssons seminarium Ht 1984. De två opponenterna kom från Uppsala universitet.</p>

Syftet med studien har varit att undersöka ett föredömligt exempel på hur hantering av kulturmiljö kan se ut i kommunala planprocesser. Detta har utförts i form av en fallstudie av Strömstad Kommuns strategiska planering, vilken analyserats genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys av kommunens gällande översiktsplan, två fördjupade översiktsplaner samt ett underlagsdokument. Genom analysen har potentiella framgångsfaktorer kunnat urskiljas, exempelvis en positiv inställning till riksintressen, en samlad bebyggelseutveckling, förekomst av antikvarisk kompetens, kommunikativa inslag, tydliga riktlinjer och rekommendationer samt ett gediget förarbete som underlag.