Idag kommer fler och fler i kontakt med nya digitala tekniker både inom yrket men även privat. Det är därför viktigare än någonsin att de digitala verktygen når upp till slutanvändares förväntningar såväl som krav. Syftet med denna studien var att undersöka fenomenet digital acceptans. Därför valdes modeller och teorier för utvärdering ut för att jämföras mot individens upplevelser och acceptans av digitala verktyg. En teoretisk grund har lagts genom att samla in och analysera nio modeller för utvärdering av system och användaracceptans, där tre modeller valdes ut. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer där respondenter från olika yrkesbakgrunder har fått möjligheten att berätta om sina upplevelser kring digitaliseringen. Materialet från dessa intervjuer har därefter analyserats för att kategoriseras i olika teman med underkategorier, detta tillät undersökningen att jämföra resultatet från intervjuerna med aktuell forskning. Utifrån slutsatsen har studien tagit fram ett förslag på en konceptuell modell för hur acceptans av digitala verktyg skulle kunna se ut. / Today, more and more people come into contact with new digital technologies both in their profession but also privately. It is therefore more important than ever that digital tools meet the end-users’ expectations and requirements. The purpose of this research was to explore the phenomenon of digital acceptance. Therefore, models and theories for evaluation were selected to be compared against the individual's experience and acceptance of digital tools. A theoretical foundation was created by collecting and analyzing nine models for evaluation of systems and user acceptance, where three were selected. The research was conducted with the help of interviews where participants from different professional backgrounds were given the opportunity to talk about their experiences with digitalization. The material from these interviews was then analyzed and categorized into different themes with subcategories, this allowed the research to compare the results from the interviews with current research. Based on the conclusion, the research has produced a proposal with a conceptual model for what acceptance of digital tools could look like.

Bitcoin är en teknologi som har blivit allt mer etablerad i det svenska samhället. Trots att så pass många känner till teknologin är det fortfarande väldigt få som använder den. Denna studie ämnar undersöka vad som påverkar det svenska folkets acceptans av Bitcoin med hjälp av det teoretiska ramverket TAM, samt med tillägg för finansiell risk och med ett fokus på demografiska variablers (externa faktorers) påverkan på acceptansen. En kvantitativ surveyundersökning genomfördes genom en webbenkät, där totalt 204 respondenter deltog. Resultaten från enkäten analyserades med hjälp av dataanalysmetoden PLS-SEM vilket visade att upplevd användarnytta hade en signifikant positiv påverkan på en individs attityd mot Bitcoin. Vidare visade studien en signifikant positiv koppling mellan den upplevda användarvänligheten och den upplevda nyttan av Bitcoin. Dock fann studien att de testade externa faktorerna samt att tillägget av finansiell risk inte hade någon signifikant påverkan på resultatet. / Bitcoin is a technology that has become increasingly established in Swedish society. Despite the fact that so many people know about the technology, very few actually use it. This study aims to investigate what affects the Swedish people's acceptance of Bitcoin using the theoretical framework TAM, as well as with additions for financial risk and with a focus on the influence of demographic variables (external factors) on acceptance. A quantitative survey was conducted using a web survey, in which a total of 204 respondents participated. The results from the survey were analyzed using the data analysis method PLS-SEM, which showed that perceived usefulness had a significant positive impact on an individual's attitude towards Bitcoin. Furthermore, the study showed a significant positive link between an individual's perceived ease of use and their perceived usefulness of Bitcoin. However, the study found that the tested external factors and that the addition of financial risk had no significant impact on the result.

Digitala plattformars integration i samhället har omformat hur vi människor kommunicerar, arbetar och lever på. Sociala medier har bidragit till en central del i denna omvandling, samtidigt som det även har ökat risken för individers sårbarheter för cyberattacker. Individer lämnar digitala fotavtryck genom aktiviteter online som kan hota deras integritet och säkerhet. Trots detta saknar många medvetenhet om riskerna och kunskap om hur de kan skydda sig. Syftet med studien är att utforska vilka skyddsåtgärder som kan minska individers sårbarheter för cyberattacker på sociala medier. Dessutom syftar studien till att utforska varför de avstår från att använda dessa skyddsåtgärder. Genom att granska tidigare forskning och analysera de mänskliga faktorer som påverkar säkerhetsmedvetenhet, strävar studien efter att undersöka dessa beteenden. En kvalitativ forskningsansats antogs och datainsamlingen gemfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysen utfördes med en tematisk analysmetod där tre teman identifierades som är: skyddsåtgärder, sociala medier och attityder och användarbeteende. Slutsatsen är att individer kan tillämpa skyddsåtgärder som starka lösenord, undvika delning av lösenord, tvåfaktorsautentisering och att vara misstänksam mot okända meddelanden för att skydda sig mot cyberattacker. Individer använder inte dessa åtgärder på grund av en naiv attityd kring cyberattacker och upplevd omständighet med att implementera skyddsåtgärder. Trots att vissa blivit offer för cyberattacker fortsätter de att inte tillämpa skyddsåtgärder på grund av bristande förståelse för risker och konsekvenser. / The integration of digital platforms into society has transformed how we communicate, work, and live. Social media has played a central role in this transformation, while also increasing individuals' vulnerabilities to cyberattacks. People leave digital footprints through online activities that can threaten their privacy and security. Despite this, many lack awareness of the risks and knowledge of how to protect themselves. The aim of this study is to explore protective measures that can reduce individuals' vulnerabilities to cyberattacks on social media. Additionally, the study seeks to understand why individuals refrain from using these protective measures. By reviewing previous research and analyzing the human factors affecting security awareness, the study aims to investigate these behaviors. A qualitative research approach was adopted, and data was collected through semi-structured interviews. The analysis was conducted using a thematic analysis method, identifying three themes: protective measures, social media, and attitudes and user behavior. The conclusion is that individuals can apply protective measures such as strong passwords, avoiding password sharing, two-factor authentication, and being suspicious of unknown messages to protect themselves against cyberattacks. Individuals do not use these measures due to a naive attitude towards cyberattacks and the perceived inconvenience of implementing protective measures. Despite some having been victims of cyberattacks, they continue not to apply protective measures due to a lack of understanding of risks and consequences.

As technology is growing at a fast pace, IoT-based smart home services are increasingly adopted by people. IoT-based smart homes offer numerous unimaginable benefits, including efficiency, safety, effectiveness, scalability of services, devices, and data, among many others. However, there is another side to this technology: security threats. As IoT-based technology is distributed in nature, implementing security measures and policies to protect the infrastructure becomes very difficult. The infrastructure faces threats such as information theft, eavesdropping, distortion, and more. Ensuring the security of smart home IoT devices is a critical concern, and user behavior plays a major role in achieving it. Furthermore, Theory of Planned Behavior (TPB) was utilized throughout the study. This study employed a qualitative research methodology and content analysis technique to investigate the impact of user behavior on the security of smart home IoT devices. The findings revealed several themes, such as the significance of comprehending and resolving security issues, the implementation of security measures, and the impact of user education and awareness. The study offered fresh perspectives on IoT device security and will aid in developing security best practices / I takt med att tekniken växer i snabb takt, anammas IoT-baserade smarta hemtjänster alltmer av människor. IoT-baserade smarta hem erbjuder många ofattbara fördelar, inklusive effektivitet, säkerhet, effektivitet, skalbarhet för tjänster, enheter och data, bland många andra. Däremot är en annan sida av denna teknik: säkerhetshot. Som IoT-baserad teknik distribueras i natur, att implementera säkerhetsåtgärder och policyer för att skydda infrastrukturen blir mycketsvår. Infrastrukturen står inför hot som informationsstöld, avlyssning, förvrängning och Mer. Att säkerställa säkerheten för smarta hem IoT-enheter är en kritisk fråga, och användarnas beteende spelar en stor roll för att uppnå det. Dessutom användes Theory of Planned Behavior (TPB).under hela studien. Denna studie använde en kvalitativ forskningsmetodik och innehållanalysteknik för att undersöka hur användarbeteendet påverkar säkerheten för IoT för smarta hemenheter. Fynden avslöjade flera teman, såsom betydelsen av att förstå och lösa säkerhetsfrågor, implementering av säkerhetsåtgärder och användarens inverkanutbildning och medvetenhet. Studien erbjöd nya perspektiv på IoT-enhetssäkerhet och kommer att hjälpa att utveckla bästa praxis för säkerhet / نظرًا لأن التكنولوجيا تنمو بوتيرة سريعة ، يتم اعتماد خدمات المنزل الذكي القائمة على إنترنت الأشياء بشكل متزايد من قبل الناس. توفر المنازل الذكية القائمة على إنترنت الأشياء العديد من المزايا التي لا يمكن تصورها ، بما في ذلك الكفاءة والأمان والفعالية وقابلية التوسع في الخدمات والأجهزة والبيانات ، من بين أشياء أخرى كثيرة. ومع ذلك ، هناك جانب آخر لهذه التكنولوجيا: التهديدات الأمنية. نظرًا لتوزيع التكنولوجيا القائمة على إنترنت الأشياء بطبيعتها ، يصبح تنفيذ التدابير والسياسات الأمنية لحماية البنية التحتية أمرًا صعبًا للغاية. تواجه البنية التحتية تهديدات مثل سرقة المعلومات والتنصت والتشويه والمزيد. يعد ضمان أمان أجهزة إنترنت الأشياء المنزلية الذكية مصدر قلق بالغ ، ويلعب سلوك المستخدم دورًا رئيسيًا في تحقيق ذلك. علاوة على ذلك ، تم استخدام نظرية السلوك المخطط (TPB) طوال الدراسة. استخدمت هذه الدراسة منهجية البحث النوعي وتقنية تحليل المحتوى للتحقيق في تأثير سلوك المستخدم على أمن أجهزة إنترنت الأشياء المنزلية الذكية. كشفت النتائج عن عدة محاور ، مثل أهمية فهم وحل المشكلات الأمنية ، وتنفيذ التدابير الأمنية ، وتأثير تثقيف المستخدمين وتوعيتهم. قدمت الدراسة وجهات نظر جديدة حول أمن أجهزة إنترنت الأشياء وستساعد في تطوير أفضل الممارسات الأمنية