Under de senaste åren har användningen av mobilapplikationer i smartphones ökat och kommer förmodligen fortsätta att göra det. Smartphoneanvändare ställer ofta höga krav och vill nästan alltid ha bättre prestanda i smartphones vilket driver utvecklingen framåt. Dock har många smartphoneanvändare klagat på att batteriet inte räcker till för deras användning. Enligt olika forskare är inte batteriet dåligt utan det är mobilapplikationer som förbrukar för mycket energi. De flesta studier som handlar om energiförbrukningen i mobilapplikationer fokuserar mycket på de tekniska aspekterna och det finns relativt lite kunskap om vad användare tycker om energiförbrukningen. Detta har skapat ett behov av att forska mer om användningen av mobilapplikationer utifrån användarens perspektiv. Syftet med denna studie är att ta reda på om mobilapplikationers energiförbrukning påverkar hur smartphoneanvändare använder mobilapplikationer. För att samla in kunskap om detta har sammanlagt åtta smartphoneanvändare intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar bland annat att användningen påverkas på olika sätt och det har även visat sig att vissa applikationer påverkar användningen mer än andra. Studien presenterar också vilka inställningar som användare brukar ändra på för att minska energiförbrukningen i mobilapplikationer.

The main focus of this study has been to give an overview of the view on user of social tagging in research in the field of library and information science. 19 scientific articles where analyzed using qualitative texual analysis. The main focus points have been to look at the research view on user behaviour, user groups or types and user motivation, and how, and if this view has changed over time. The result shows no indication of big changes in the research. The perspective on users is changing gradually over the chosen timeframe and a more nuanced view on users is slowly becoming morepopular.This view is more centered around looking beyond the prcess of tagging as the only influence on users.

Recommended content is a big part of many people's everyday lives and shapes users' experience (UX) and media consumption on a daily basis. With a varied amount of knowledge about how algorithms affect people's media consumption, the decision-making process is influenced to varying extents. The focus of this study is therefore to examine the diversity of variations that exist around the perception of YouTube's algorithms and its influence on the users’ experience. We conducted a quantitative study in the form of a questionnaire, as well as semi-structured interviews to answer the questions of how the users assumptions regarding the recommendation algorithm on YouTube affects the user experience. The study suggests that the ignorance that arises as a result of the lack of transparency shown between algorithm and user, contributes to the user experience being influenced by the assumptions. To a large extent, we can see that these approaches depend on the mental models that users have built, which are often based on the assumptions made in the light of users' own experience.

Organisationer står idag inför flera olika hot mot deras IT-säkerhet där ett av de vanligaste hoten är skadliga användarbeteenden som främst orsakas av interna användare. Det kan vara svårt att veta för organisationer vad för användarbeteenden som kan utgöra ett hot samt vilka orsaker som kan bidrar till dessa beteenden. Det är i dagens samhälle viktigt för organisationer att förbereda sig samt vara medvetna om de hot en användare utgör för att kunna vidta de rätta åtgärderna om det skulle uppstå. Syftet med denna studie är att undersöka vilka orsaker till användarnas beteenden som utgör ett hot för en organisations IT-säkerhet och vilka åtgärder som har vidtagits. En kvalitativ metod i form av fem olika intervjuer har valts där en intervjuguide låg som grund till intervjufrågorna. En individuell intervju hölls med en användare av Högskolan i Borås samt en gruppintervju med IT-avdelningen från Högskolan i Borås. Studien resulterade i att 10 användarbeteenden, 25 orsaker och 22 vidtagna åtgärder framkom samt att det finns relationer mellan dem. Det kan vara svårt för organisationer att vara helt förberedda på hot men det är enligt vår studie möjligt att identifiera användarbeteenden, orsaker samt åtgärder. Med utbildning kan organisationer göra sina användare mer säkerhetsmedvetna och därmed minska riskerna för de skador användarbeteenden kan utgöra. / Organizations today are facing several different threats to their IT security where one of the most common threats is malicious user behaviors that are mainly caused by internal users. It can be difficult for organizations to know what user behaviors can pose a threat and what causes can contribute to these behaviors. In today's society, it is important for organizations to prepare and be aware of the threats a user poses in order to be able to take the right measures if they should arise. The language of this study is written in swedish and the purpose of this study is to investigate what causes in users' behavior constitute a threat to an organization's IT security and what measures have been taken. A qualitative method in the form of five different interviews has been chosen where an interview guide was the basis for the interview questions. An individual interview was held with a user of the University of Borås and a group interview with the IT department from the University of Borås. The study resulted in 10 user behaviors, 25 causes and 22 measures taken and that there are connections and relationships between them. It can be difficult for organizations to be fully prepared for threats, but according to our study it is possible to identify user behaviors, causes and measures. With education, organizations can make their users more security-conscious and thus reduce the risks of the damage that user behavior can cause.

Due to increased data caps, revolutions in mobile camera technology and a hyperconnected generation, video-centric social media services are rapidly becoming one of the most popular ways of consuming digital media. These services allow users to view, share and produce short-form media content at any time. The content viewed is provided algorithmically and will adapt based on the user's interactions. The platform will therefore entertain regular users more effectively, further increasing the likelihood of continuous use. This study aims to understand young adults' use, non-use, and attitude towards video-centric social media applications. Further questions regarding risks of addiction as well as possibilities for content creators are also explored. Analyzing the results using the Uses & Gratifications theory, video-centric social media services met "play/fun", "responsiveness", "ownness", "community building", "purpose" and "coolness" gratifications. Furthermore, the study found differences in usage patterns depending on the user's age. Comparably, non-users expressed fear of addiction and low-quality content as the main deterrents for usage.

Continuously increasing amount of logged data increases the possibilities of finding new discoveries about the user interaction with the application for which the data is logged. Traces from the data may reveal some specific user behavioural patterns which can discover how to improve the development of the application by showing the ways in which the application is utilized. In this thesis, unsupervised machine learning techniques are used in order to group the users depending on their utilization of SEB Privat Android mobile application. The user interactions in the applications are first extracted, then various data preprocessing techniques are implemented to prepare the data for clustering and finally two clustering algorithms, namely, HDBSCAN and KMedoids are performed to cluster the data. Three types of user behaviour have been found from both K-medoids and HDBSCAN algorithm. There are users that tend to interact more with the application and navigate through its deeper layers, then the ones that consider only a quick check of their account balance or transaction, and finally regular users. Among the resulting features chosen with the help of feature selection methods, 73 % of them are related to user behaviour. The findings can be used by the developers to improve the user interface and overall functionalities of application. The user flow can thus be optimized according to the patterns in which the users tend to navigate through the application. / En ständigt växande datamängd ökar möjligheterna att hitta nya upptäckter om användningen av en mobil applikation för vilken data är loggad. Spår som visas i data kan avslöja vissa specifika användarbeteenden som kan förbättra applikationens utveckling genom att antyda hur applikationen används. I detta examensarbete används oövervakade maskininlärningstekniker för att gruppera användarna beroende på deras bruk av SEB Privat Android mobilapplikation. Användarinteraktionerna i applikationen extraheras ut först, sedan används olika databearbetningstekniker för att förbereda data för klustringen och slutligen utförs två klustringsalgoritmer, nämligen HDBSCAN och Kmedoids för att gruppera data. Tre distinkta typer av användarbeteende har hittats från både K-medoids och HDBSCAN-algoritmen. Det finns användare som har en tendens att interagera mer med applikationen och navigera genom sitt djupare lager, sedan finns det de som endast snabbt kollar på deras kontosaldo eller transaktioner och till slut finns det vanliga användare. Bland de resulterande attributen som hade valts med hjälp av teknikerna för val av attribut, är 73% av dem relaterade till användarbeteendet. Det som upptäcktes i denna avhandling kan användas för att utvecklarna ska kunna förbättra användargränssnittet och övergripande funktioner i applikationen. Användarflödet kan därmed optimeras med hänsyn till de sätt enligt vilka användarna har en speciell tendens att navigera genom applikationen.

Denna studie undersöker hur ett smart energihanteringssystem påverkar användarbeteende och vanor hos användaren när det kommer till energianvändning. Med dagens fokus på energi och dess viktighet i samhället utvecklas tjänster som tillåter individen att övervaka sin energiförbrukning. Exempel på sådana tjänster är E.ON Elna™ och Tibber, där användaren kan se och övervaka sin energiförbrukning i hemmet i realtid. Tidigare forskning inom användarbeteende i relation till energianvändning visar att medvetenhet, feedback och egenkontroll är viktiga faktorer för ett förändrat användarbeteende. För att besvara studiens frågeställning genomfördes ett samarbete med E.ON och deras tjänst Elna™ där intervjuer utfördes med användare av Elna™-tjänsten samt icke-användare.  Studiens resultat visade att användningen av ett smart energihanteringssystem har medfört en positiv påverkan på användarens användarbeteende och medvetenhet kring deras energiförbrukning. Vidare visade resultaten från intervjuerna med respondenterna att ett smart energihanteringssystem har potentialen att främja energieffektivt beteende och öka användarnas medvetenhet om elförbrukning. / This study examines how smart energy management systems influence user behavior and habits of the user when it comes to energy use. With today's focus on energy and its importance in society, services are being developed that allow the individual to monitor their energy consumption. Examples of such services are E.ON Elna™ and Tibber, where the user can see and monitor their energy consumption in the home in real time. Previous research in user behavior in relation to energy use shows that awareness, feedback and self-control are important factors for a change in user behavior. To answer the study's question, a collaboration was carried out with E.ON and their service Elna™ where interviews were conducted with users of the Elna™ service and non-users. The results of the study showed that the use of a smart energy management system has had a positive impact on the user's user behavior and awareness of their energy consumption. Furthermore, the results from the interviews with the respondents showed that a smart energy management system has the potential to promote energy efficient behavior and increase users' awareness of electricity consumption.

Den ökande och snabba utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik har skapat ett nytt ekosystem inom hälso- och sjukvårdssektorn bestående av digitala plattformar. Detta har gjort det möjligt för patienter att söka och ta emot vård på nya sätt som tidigare inte var möjligt. Att digitalisera patientresan har visat sig vara effektivt och underlättar självständigt boende och enkel åtkomst för uppföljningskonsultationer för de som lider av kroniska sjukdomar. Trots detta är många människor, särskilt äldre, underrepresenterade i användningen av digitala vårdplattformar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka äldre patienters beteende inom digitala vårdplattformar för att tillgodose behoven hos den större befolkningen och minimera den digitala klyftan. För att uppnå syftet formulerades följande forskningsfrågor: Vilka är skillnaderna i användningsbeteende mellan äldre och yngre primärvårdspatienter på digitala vårdplattformar? Vilka är de viktigaste förebyggande faktorerna som påverkar äldres användningsbeteende? Denna studie följde en mixad forskningsdesign. Vi använde SPSS för att utföra one-way ANOVA följt av ett Games-Howell post hoc-test för varje variabel som möjligtvis kunde förklara en skillnad i användningsbeteende mellan yngre och äldre primärvårdspatienter. För att svara på vår andra forskningsfråga genomförde vi 17 intervjuer med respondenter i åldern 60+ som tidigare använt en digital vårdplattform. Våra resultat visar att det finns en signifikant skillnad i användningsbeteende mellan äldre och yngre primärvårdspatienter. Den äldre generationen spenderar mer tid under anamnes, onboarding och i väntekö, där de i åldern 75+ sticker ut mest på alla uppmätta variabler. Den äldre generationen tenderade också att betygsätta tjänsten något lägre, uppskatta deras hälsa högre och bli tilldelad färre antal sjukvårdsexperter i processen jämfört med den yngre generationen. De viktigaste förebyggande faktorerna som påverkar äldres användningsbeteende är den upplevda användbarheten, upplevda användarvänligheten, deras digitala mognad, förtroende, och attityd till digital vård. Denna studie bidrar till den glesa litteraturen inom digitala vårdplattformar och äldres beteende efter adoption av informations- och kommunikationsteknik. Vi tillhandahöll ny kunskap om äldres användning av digitala vårdplattformar i jämförelse till den yngre generationen och lade till en förklaring angående vilka faktorer som påverkar användningsbeteendet hos den äldre generationen. Dessutom stärker vi nuvarande teori genom att betona vikten av att undersöka de påverkande faktorerna snarare än kronologisk ålder. Våra praktiska bidrag riktar sig till både plattformsägare och vårdpersonal med syftet att ge vägledning i hur dessa två aktörer ska agera för att öka användningen bland den äldre generationen, där utformning av plattformen och information är särskilt viktigt att ta hänsyn till. / The rise and rapid development of information communication technologies have created a new ecosystem in the healthcare sector consisting of digital platforms. This has enabled patients to access, seek, and receive care in new ways which was not previously possible. Digitizing the patient journey is proven to be effective while facilitating independent living and easy access for follow-up consultations for those who live in rural areas and are suffering from chronic diseases. Yet, many people, especially elderly, are underrepresented in the usage of digital healthcare platforms. The purpose of this master thesis is to investigate elderly patients’ behavior inside the digital healthcare platforms to accommodate the needs of the greater population and minimize the digital divide. To achieve the purpose, the following research questions were formulated: What are the differences in usage behavior between elderly and younger primary care patients in digital healthcare platforms? Which are the key antecedent factors that influence the usage behavior of the elderly? This study followed a mixed method research design. We used SPSS to perform a one-way ANOVA followed by a Games-Howell post hoc test for each variable that possibly could explain a difference in usage behavior between younger and elderly primary care patients. To answer our second research question, we held 17 interviews with respondents in the age of 60+ that previously had used a digital healthcare platform. Our findings reveal that there is a significant difference in usage behavior between elderly and younger primary care patients. The elderly generation spend more time during anamnesis, onboarding, and in waiting lines, where those in the age 75+ stand out the most on all measured variables. The elderly generation also tended to rate the service slightly lower, estimate their health higher and get assigned to fewer healthcare professionals in comparison to the younger generation. The key antecedent factors that influence the usage behavior of elderly is the perceived usefulness, perceived ease of use, their digital maturity, trust, and attitudes towards digital healthcare. This study contributes to the sparsely literature within digital healthcare platforms and elderly’s behavior after adoption of ICTs. We provided new knowledge regarding elderly’s usage of digital healthcare platforms in contrast to the younger generation and added an explanation of factors that influence the usage behavior. In addition, we strengthen current theory by highlighting the importance of examining influencing factors rather than chronological age. Our practical contributions address both platform owners and healthcare professionals and aims to give direction in how these two actors should act to increase usage among the elderly generation, where design of the platform and information are especially essential to take into consideration.

The social media app TikTok, owned by the Chinese Company ByteDance, has become a worldwide success with over one billion monthly active users due to an algorithm that enables users to consume individually tailored content. However, it was also part of pol itical confrontations between countries like the USA and China due to allegedly security risks. Moreover, the app could be classified as a persuasive technology with potential on Students in Sweden with quantitati ethical and privacy concerns . A case study ve and qualitative research methods was conducted to understand user behavior and the app's impact on users. The former was a survey with 36 participants, and the latter interviews with 6 participants. The case study results indicate, among other things, t hat the participants consume content beyond entertainment, evaluate the algorithm as accurate, do not unambiguously experience a filter bubble, and asses the app as addictive. Despite ethical and privacy concerns, the app has potential for different use ca ses, such as marketing or education. / Den social media appen TikTok, som ägs av det kinesiska företaget ByteDance, har blivit en världssuccé med över en miljard aktiva användare varje månad tack vare en algoritm som gör det möjligt för användarna att konsumera individuellt anpassat innehåll. D en har dock också varit en del av politiska konfrontationer mellan länder som USA och Kina på grund av påstådda säkerhetsrisker. Appen kan klassificeras som en övertalningsteknik med dess potentiella etiska och integritetsrelaterade problem. För att förstå användarnas beteende och appens inverkan på användarna genomfördes en fallstudie om studenter i Sverige med både kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Den förstnämnda var en enkät med 36 deltagare och den sistnämnda intervjuer med 6 deltagare. F allstudiens resultat visar bland annat att deltagarna konsumerar innehåll utöver underhållning, bedömer algoritmen som korrekt, upplever inte entydigt ett filter bubble och bedömer appen som beroendeframkallande. Appen har trots etiska och integritetsrelaterade problem, potential för olika användningsområden, t.ex. marknadsföring eller utbildning.

Idag kommer fler och fler i kontakt med nya digitala tekniker både inom yrket men även privat. Det är därför viktigare än någonsin att de digitala verktygen når upp till slutanvändares förväntningar såväl som krav. Syftet med denna studien var att undersöka fenomenet digital acceptans. Därför valdes modeller och teorier för utvärdering ut för att jämföras mot individens upplevelser och acceptans av digitala verktyg. En teoretisk grund har lagts genom att samla in och analysera nio modeller för utvärdering av system och användaracceptans, där tre modeller valdes ut. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer där respondenter från olika yrkesbakgrunder har fått möjligheten att berätta om sina upplevelser kring digitaliseringen. Materialet från dessa intervjuer har därefter analyserats för att kategoriseras i olika teman med underkategorier, detta tillät undersökningen att jämföra resultatet från intervjuerna med aktuell forskning. Utifrån slutsatsen har studien tagit fram ett förslag på en konceptuell modell för hur acceptans av digitala verktyg skulle kunna se ut. / Today, more and more people come into contact with new digital technologies both in their profession but also privately. It is therefore more important than ever that digital tools meet the end-users’ expectations and requirements. The purpose of this research was to explore the phenomenon of digital acceptance. Therefore, models and theories for evaluation were selected to be compared against the individual's experience and acceptance of digital tools. A theoretical foundation was created by collecting and analyzing nine models for evaluation of systems and user acceptance, where three were selected. The research was conducted with the help of interviews where participants from different professional backgrounds were given the opportunity to talk about their experiences with digitalization. The material from these interviews was then analyzed and categorized into different themes with subcategories, this allowed the research to compare the results from the interviews with current research. Based on the conclusion, the research has produced a proposal with a conceptual model for what acceptance of digital tools could look like.