I denna studie har fyra läseböcker och arbetsböcker för årskurs 3 analyserats för att undersöka hur fördelningen mellan Skolverkets fyra läsprocesser ser ut i de frågor som ställs i relation till texten samt vilka frågetyper som förekommer. Processerna ställer krav på läsaren att 1. Hitta efterfrågad information 2. Dra enkla slutsatser 3. Sammanföra och tolka idéer samt reflektera och 4. Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag. Även en kategori som placerar in de frågor som inte relaterar till texten alls har använts i undersökningen. Frågorna i arbetsböckerna ställer krav på att läsaren ska kunna hantera att utföra dessa processer och de har identifierats med analysfrågor framtagna ur deras beskrivning. Som teoretisk utgångspunkt har den didaktiska receptionsteorin använts då förekomsten av frågor som ställer krav på läsaren att utföra Skolverkets processer avgör hur mötet mellan läsaren och texten blir. Resultaten visade att process 1, det vill säga de uppgifter som fokuserar på att extrahera explicit information ur läsebokstexterna, var allra vanligast i samtliga arbetsböcker. Den minst förekommande processen var process 4, där frågorna fokuserade på hur författaren tänkt samt i vilken ordningsföljd sekvenser ur handlingen skulle placeras. Process 2 och de frågor som identifierats som fristående från texten hade störst variation mellan böckerna. De frågor och uppgifter som kategoriserats som process 3-frågor var näst vanligast efter process 1 och fokuserade främst på att läsaren skulle relatera innehållet i texten till sin egen erfarenhet. Olika komponenter av processerna fanns representerade i materialet och även här kunde en obalans i vilka delar som fokuseras i materialet märkas. Däremot var utformningen av frågorna, det vill säga huruvida det var flervalsfrågor, öppna frågor eller annat, av stor varians i alla bokparen. Resultaten kan ses i ljuset av tidigare forskning som menar att liknande obalans mellan olika frågetypers representation i arbetsböcker som här uppvisats bör undvikas. Detta då alla de fyra processernas vikt för läsförståelsen kan styrkas genom gedigen forskning på området.

The purpose of this work is to increase the understanding of the role of workbooks in Swedish language classes, as well as the extent to which teachers use workbooks in Swedish classes in primary school grades f-3. The study was conducted in two parts, with textbook analysis and interviews as the chosen methods. The first part, workbook analysis, was carried out on two workbooks using a checklist, and the results present a significant difference between the two selected workbooks, in percentage terms. The second part consisted of semi-structured interviews conducted with four teachers representing different ages and levels of professional experience. The results of the four semi-structured interviews indicated a consensus among the teachers regarding the role of the workbook, but individual opinions and viewpoints also emerged. The workbook was perceived to have a significant role in teaching for all the study's informants, but the use of it varies. For instance, teachers either use it as a starting point or as a supplement. / Syftet med detta arbete är att öka förståelsen för lärobokens roll i svenskundervisningen, samt i vilken utsträckning lärare använder sig av läroböcker i svenskundervisningen i grundskolans f-3. Studien utfördes i form av två delar, där läromedelsanalys och intervju var de valda metoderna. Den första delen, läromedelsanalys, utfördes på två läroböcker genom en checklista och resultatet presenterar en markant skillnad mellan de två valda läroböckerna, procentuellt. Den andra delen utgjordes av en semistrukturerad intervjuform som utfördes på fyra lärare där olika åldrar och yrkeserfarenhet representerades. Resultatet av de fyra semistrukturerade intervjuerna påvisade en enighet mellan lärarna gällande lärobokens roll, men samtidigt framkom även enskilda åsikter och synpunkter. Läroboken upplevdes ha en roll i undervisningen för samtliga av undersökningens informanter, men användandet av den skiljer sig åt. Exempelvis genom att lärarna antingen använder den som en utgångspunkt eller ett komplement.