Skallskador är en av de vanligaste orsakerna till att vi söker akut sjukvård. Hjärnskakning är den mildare graden av skallskador. Detta examensarbete har en kvantitativ design och bygger på material insamlat i en tidigare studie. Syftet med examensarbetet var att beskriva antalet individer i arbetsför ålder som hade nedsatt arbetsförmåga under det första året efter hjärnskakning. Skillnader mellan kön, åldersgrupper samt interventionsgrupp och kontrollgrupp har studerats. Den population som examensarbetet studerat var 355 individer som valde att medverka vid olyckstillfället och ettårs uppföljningen i den ursprungliga studien. Materialet var inmatat i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) där resultatet beräknades och sedan presenterades i figurer. Resultatet visade att det inte fanns några skillnader mellan könen, åldersgrupper samt interventions- och kontrollgrupp i genomsnittliga antalet sjukskrivningsdagar. Resultatet visade även att antalet sjukskrivna under det första året efter hjärnskakning var fler bland de i interventionsgruppen som besökt arbetsterapeut än hos de i interventionsgruppen som ej besökt arbetsterapeut. En granskning av samma material vid en tioårs uppföljning påvisade likande resultat vilket stärker det resultat som tagits fram i detta examensarbete.

Introduktion: I Sverige är cancer största orsaken till förlorade levnadsår hos individer i arbetsför ålder. För tidig död orsakar lidande och palliativ vård ska tillämpas med syftet att lindra och inte bota. Fysiskt, psykosocialt och andligt lidande synkroniseras till ett holistiskt palliativt vårdande. Sjuksköterskor tillgodoser kontinuerligt patienternas dimensioner av behov, önskemål och vård mot ett gott slut.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede till individer med cancer i arbetsför ålder. Metod: Studien var en litteraturstudie som efterföljt ett fritt tolkat flödesschema av Rosén (2017). Artiklar söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Studien inkluderades av åtta kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats med Forsberg & Wengströms (2016) granskningsmall. Resultat: Sjuksköterskornas känslomässiga engagemang i mötet med den döende balanserades mellan upplevda påfrestningar och professionellt vårdande. Sjuksköterskorna kunde se sig själva i patientens situation varpå egna strategier till att hantera det svåra var betydelsefullt. Mötet med familj och närstående kunde vara utmanade och fodrade goda relationer. Yrkessituationens kantades av tidsbrist och överbelastning varpå samarbete sågs väsentligt.  Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter visade på komplexitet genom individuella yrkesrelaterade utmaningar. Självidentifikation, mötet med döden och maktlösheten står parallellt med brist på kunskap, varpå handledning samt kompetensutveckling ses väsentligt.

<p>Bakgrund: Sveriges arbetsföra befolkning kategoriseras av SCB och dess arbetskraftsundersökning (AKU). Den arbetsföra befolkningen som indelas i två huvudgrupper:"I arbetskraften"och"ej i arbetskraften". Dessa delas i sin tur in i undergrupper. Problemet är att indelningen inte är tillräckligt detaljerad och döljer då vissa grupper t.ex. långtidssjuka och förtidspensionärer. Ett annat problem med AKU: s kategorisering är att det är svårt att verifiera de personer som verkligen är i arbete. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska och ge förslag på hur AKU: s något abstrakta kategorisering ska bli mer preciserad. Dessutom ska vi mer ingående beskriva de grupper som tillhör arbetskraften, de som hamnar utanför, och hur många som verkligen är i arbete. Syftet är också att beskriva utvecklingen av valda kategorier under åren 1990-2001. </p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att AKU: s kategorisering av Sveriges arbetsföra befolkning generellt behöver bli mer preciserad. Detta tydliggör alla de grupper som verkligen existerar, och kan på så sätt öka förståelsen för det tillstånd som råder inom den svenska arbetsmarknaden. Ett viktigt exempel är de långtidssjuka med bibehållen anställning. De existerar inom de sysselsatta men döljs inom kategoriseringen. Vid en mer preciserad kategorisering tydliggörs alla grupper inom de sysselsatta. Resultatet av detta är att anses som sysselsatt inte är detsamma som att vara i arbete. Med hjälp av våra studier av arbetskraftsstatistiken har vi funnit att den ökning i sysselsättningsgraden under de senaste åren inte beror på att allt fler arbetar, utan ökningen beror på att de långtidssjuka med anställning har ökat.</p>

Bakgrund: Sveriges arbetsföra befolkning kategoriseras av SCB och dess arbetskraftsundersökning (AKU). Den arbetsföra befolkningen som indelas i två huvudgrupper:"I arbetskraften"och"ej i arbetskraften". Dessa delas i sin tur in i undergrupper. Problemet är att indelningen inte är tillräckligt detaljerad och döljer då vissa grupper t.ex. långtidssjuka och förtidspensionärer. Ett annat problem med AKU: s kategorisering är att det är svårt att verifiera de personer som verkligen är i arbete. Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska och ge förslag på hur AKU: s något abstrakta kategorisering ska bli mer preciserad. Dessutom ska vi mer ingående beskriva de grupper som tillhör arbetskraften, de som hamnar utanför, och hur många som verkligen är i arbete. Syftet är också att beskriva utvecklingen av valda kategorier under åren 1990-2001. Resultat: Vi har kommit fram till att AKU: s kategorisering av Sveriges arbetsföra befolkning generellt behöver bli mer preciserad. Detta tydliggör alla de grupper som verkligen existerar, och kan på så sätt öka förståelsen för det tillstånd som råder inom den svenska arbetsmarknaden. Ett viktigt exempel är de långtidssjuka med bibehållen anställning. De existerar inom de sysselsatta men döljs inom kategoriseringen. Vid en mer preciserad kategorisering tydliggörs alla grupper inom de sysselsatta. Resultatet av detta är att anses som sysselsatt inte är detsamma som att vara i arbete. Med hjälp av våra studier av arbetskraftsstatistiken har vi funnit att den ökning i sysselsättningsgraden under de senaste åren inte beror på att allt fler arbetar, utan ökningen beror på att de långtidssjuka med anställning har ökat.

Denna studie är en textanalys undersökning om hur olika böcker, statistiska undersökningar och rapporter framställer och beskriver befolkningstillväxten i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Central för studien är att förstå vilka diskurser och teorier som ligger till grund för diskussionen om befolkningstillväxten. Det har framkommit olika uppfattningar om att ett ökat födelsetal tillsammans med en investering i våra barn är viktigt för framtida välfärd. Samtidigt framhålls att ökade födelsetal resulterar i ökade socioekonomiska kostnader både för hushållen och i from av offentliga utgifter samt att en stor befolkning kan orsaka fattigdom och elände. Sveriges befolkning blir allt äldre och lever längre vilket resulterar i att vårdbehovet ökar och de sociala kostnaderna ökar. Med ett sådant scenario menar man att den åldrande befolkningen kommer att bli ett problem när de skall försörjas av allt färre i arbetsför ålder. Det framgår att immigration och emigration har påverkat befolkningstillväxten i Sverige under olika perioder. Sverige har sedan mycket lång tid tillbaka varit ett ut- och invandringsland därmed hög invandring är det största bidrag till befolkningstillväxten i Sverige.

<p>Denna studie är en textanalys undersökning om hur olika böcker, statistiska undersökningar och rapporter framställer och beskriver befolkningstillväxten i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Central för studien är att förstå vilka diskurser och teorier som ligger till grund för diskussionen om befolkningstillväxten.</p><p>Det har framkommit olika uppfattningar om att ett ökat födelsetal tillsammans med en investering i våra barn är viktigt för framtida välfärd. Samtidigt framhålls att ökade födelsetal resulterar i ökade socioekonomiska kostnader både för hushållen och i from av offentliga utgifter samt att en stor befolkning kan orsaka fattigdom och elände. Sveriges befolkning blir allt äldre och lever längre vilket resulterar i att vårdbehovet ökar och de sociala kostnaderna ökar. Med ett sådant scenario menar man att den åldrande befolkningen kommer att bli ett problem när de skall försörjas av allt färre i arbetsför ålder. Det framgår att immigration och emigration har påverkat befolkningstillväxten i Sverige under olika perioder. Sverige har sedan mycket lång tid tillbaka varit ett ut- och invandringsland därmed hög invandring är det största bidrag till befolkningstillväxten i Sverige.</p>

Bakgrund: Långvarig nacksmärta är vanligt och drabbar ca 50% av världens befolkning. I Sverige drabbas kvinnor oftare än män. Ospecifik långvarig nacksmärta saknar känt ursprung. Behandlingen går oftast ut på att dämpa symtom och utbilda patienten i smärtan. Att istället utgå från att öka måluppfyllelse är ovanligare. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur tilltro till behandling, katastroftankar samt smärtstillande medicinering påverkade graden av måluppfyllelse hos kvinnor i arbetsför ålder med ospecifik långvarig nacksmärta efter en rehabiliteringsperiod. Även sambandet mellan tilltro till behandling och katastroftankar undersöktes.  Metod: Detta är en retrospektiv longitudinell studie och sekundäranalys av data från en RCT studie med data tillhörande 65 kvinnor. Tilltro till behandling, katastroftankar och medicinering mättes innan rehabiliteringsperioden och måluppfyllelse mättes efter.  Resultat: Mann-whitney U-test visade ingen skillnad i måluppfyllelse efter rehabilitering mellan de med hög respektive neutral grad av tilltro till behandling (p=0, 395), låg respektive neutral grad av katastroftankar (p=0,59).  Sperman´s Rho test fann inget samband mellan tilltro och katastroftankar (p=0,751). De som tog medicin regelbundet hade en signifikant högre grad av måluppfyllelse mot de som ej tog medicin regelbundet (p=0,025).   Slutsats: Studien ger inte stöd för att tilltro till behandling och katastroftankar påverkar graden av måluppfyllelse. Inget samband mellan katastroftankar och graden av tilltro till behandling tycks finnas. Resultatet bör tolkas i ljuset av att data saknades för de med låg tilltro respektive höga katastroftankar. Smärtmedicinering tycks ha en positiv påverkan på måluppfyllelse. Mer kunskap om hur/vilken medicinering som påverkar måluppfyllelse behövs.