Uppsatsen syftar till att undersöka Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga vid psykiskohälsa. Vidare syftar uppsatsen också till att undersöka de möjliga maktstrukturer somförekommer vid sjukskrivningsprocessen men också mellan olika aktörer. För att kunna besvarasyftet har följande frågeställningar använts:- Vilken kunskap produceras Försäkringskassans i sin beskrivande styrande/dokument omarbetsförmåga vid psykisk ohälsa?- Vilka typer av maktrelationer förekommer vid bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa?Tidigare forskningen består av olika forskningar som berör enskildas förtroende gentemotFörsäkringskassans och om bedömningen av arbetsförmågan vid psykisk ohälsa. Därefterredovisas samarbetet mellan primärvården och Försäkringskassan. Det metoden som används ärkvalitativ forskningsdesign som lägger fokus på tolkningar och ord istället för siffror. Faircloughsteori kritisk diskursanalys och dem tre dimensioner används som utgångspunkt, dessa redogörs iteoridelen och tillämpas i analysen. Analysen behandlar de tre dimensionerna: text, diskurs ochden sociala praktiken och hur dessa relateras till Försäkringskassans bedömning avarbetsförmågan vid psykisk ohälsa.Resultatet av analysen visar problematiken med samarbetet mellan läkarna och sjukpenningshandläggarna vid bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa. Dessutom förekommermaktrelationer vid bedömningen av arbetsförmågan vid psykisk ohälsa men också mellan deberörda aktörerna.