This essay deals with Swedish unemployment politics during the period 1918-1932, and can be seen as a contribution to earlier research of how the policies, established by the State Unemployment Commission, was carried out at a local level. This study bears upon  Uddevalla municipality, a town in the southwestern part of Sweden, which had about 13,700 inhabitants in 1920. The research was conducted in Uddevalla municipality archives, and the sources used are above all municipal records and documents from the local unemployment committee. The measures taken by the local committee to reduce the effects of unemployment have then been compared with the directives of the State Unemployment Commission. The survey shows that the local unemployment committee, at least during the first half of the 1920s, was very keen to follow the directives of the State Unemployment Commission, and they also tried to charge the municipality's economy as little as possible. The local policy was often even more restrictive than the demands from the State Unemployment Commission. During a few years in the middle of the 1920s, when the unemployment was relatively low, most of the unemployed did not recieve any help at all. The restrictive policy, however, led to an increasing distress among the unemployed, and the poor relief had to give financial help to a lot of unemployed and their families. The unemployment committee became then a little bit more active and generouos in its policy towards the unemployed. The political majority in Uddevalla municipality was changed in the period, but the changes that occurred in the local unemployment policy does not appear to be linked to political governance, but rather to the untenable situation of the unemployed which was no longer to ignore.

The aim of the thesis is to highlight and to problematize conceptions of unemployment in Swedish society. The questions guiding my work have been: Which conceptions of unemployment emerge in society? How are these dealt with by the unemployed? Work on the thesis has been guided by a social constructionist approach. The empirical findings are constituted by four publications which, in various ways, are linked to overarching aim of the thesis. These publications consist of an analysis of the legal regulation surrounding the unemployed, a study of the activities of civil society organisations working with unemployed and two publications based on interviews with long-term unemployed young adults. The thesis provides increased knowledge of conceptions of unemployment in Swedish society. It shows that there is a widespread societal discourse concerning the individual being responsible for her/his unemployment, and that this conception has historically been well-grounded in Swedish labour market and social policy, as well as in people’s understandings. Among representatives of civil society organisations and unemployed individuals, there is also both a questioning of and a resistance to this understanding, indicating a possible change in the discourse. The thesis further shows that the individualisation of responsibility greatly affects individuals’ approaches in social contexts, as well as in their contacts with government agencies, but also when it comes to relationships with politics and political involvement. These insights are significant, for example during both policy formulation and efforts for the unemployed, bearing in mind that consideration needs to be paid to individual prerequisites in order for the individual’s strengths and abilities to be utilized. This is particulary important when it comes to those in an exposed position. / ”Men alltså grejen är ju att i dagens samhälle, i min ålder... Det är så många som är arbetslösa så det är så godkänt nu liksom. Folk tänker bara ’jaha är du också arbetslös’... Liksom antingen är dom arbetslösa själva, eller så har dom i alla fall en kompis eller tre som också är arbetslösa.” Den bild som framkommer i intervjun med Fredrik skiljer sig betydligt från den bild som ofta återspeglas i medier och politiska debatter, där individens egna ansvar och skyldigheter för att befinna sig i arbetslöshet betonas i allt högre grad. Dessa skilda utgångspunkter kan få olika följder ifråga om exempelvis förväntningar på arbetslösa, arbetslösa människors självbild eller arbetslöshetspolitik. Denna avhandling ger en ökad kunskap om vilka föreställningar om arbetslöshet som finns i det svenska samhället idag. Genom analyser av rättslig reglering, civilsamhälleliga organisationers verksamheter samt intervjuer med arbetslösa människor söker denna avhandling att synliggöra och problematisera förståelser av arbetslöshet samt hur dessa förståelser hanteras av arbetslösa.

The aim of the thesis is to highlight and to problematize conceptions of unemployment in Swedish society. The questions guiding my work have been: Which conceptions of unemployment emerge in society? How are these dealt with by the unemployed? Work on the thesis has been guided by a social constructionist approach. The empirical findings are constituted by four publications which, in various ways, are linked to overarching aim of the thesis. These publications consist of an analysis of the legal regulation surrounding the unemployed, a study of the activities of civil society organisations working with unemployed and two publications based on interviews with long-term unemployed young adults. The thesis provides increased knowledge of conceptions of unemployment in Swedish society. It shows that there is a widespread societal discourse concerning the individual being responsible for her/his unemployment, and that this conception has historically been well-grounded in Swedish labour market and social policy, as well as in people’s understandings. Among representatives of civil society organisations and unemployed individuals, there is also both a questioning of and a resistance to this understanding, indicating a possible change in the discourse. The thesis further shows that the individualisation of responsibility greatly affects individuals’ approaches in social contexts, as well as in their contacts with government agencies, but also when it comes to relationships with politics and political involvement. These insights are significant, for example during both policy formulation and efforts for the unemployed, bearing in mind that consideration needs to be paid to individual prerequisites in order for the individual’s strengths and abilities to be utilized. This is particulary important when it comes to those in an exposed position. / ”Men alltså grejen är ju att i dagens samhälle, i min ålder... Det är så många som är arbetslösa så det är så godkänt nu liksom. Folk tänker bara ’jaha är du också arbetslös’... Liksom antingen är dom arbetslösa själva, eller så har dom i alla fall en kompis eller tre som också är arbetslösa.” Den bild som framkommer i intervjun med Fredrik skiljer sig betydligt från den bild som ofta återspeglas i medier och politiska debatter, där individens egna ansvar och skyldigheter för att befinna sig i arbetslöshet betonas i allt högre grad. Dessa skilda utgångspunkter kan få olika följder ifråga om exempelvis förväntningar på arbetslösa, arbetslösa människors självbild eller arbetslöshetspolitik. Denna avhandling ger en ökad kunskap om vilka föreställningar om arbetslöshet som finns i det svenska samhället idag. Genom analyser av rättslig reglering, civilsamhälleliga organisationers verksamheter samt intervjuer med arbetslösa människor söker denna avhandling att synliggöra och problematisera förståelser av arbetslöshet samt hur dessa förståelser hanteras av arbetslösa.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att försöka besvara frågan: Vilka attityder och värderingar kommer till uttryck i Lars Ohlys respektive Göran Hägglunds användning av metaforer i debatten om arbetslöshetspolitiken? Jag har valt att studera de metaforer som förekommer när det gäller arbetslösa, arbetslöshet och den egna politiken i frågan. Jag har också analyserat de metaforer som används när de talar om/bemöter sina motståndare och deras politik. De artefakter jag har använt i min undersökning är två tal samt en TV-sänd partiledardebatt.</p><p>Min ena hypotes var att det i talarens val av metaforer döljer sig attityder och värderingar som kanske inte syns vid ett oreflekterat mottagande av talarens budskap. Efter att ha studerat de båda partiledarnas val och användning av metaforer vill jag, till viss del,  påstå att en stor del av metaforerna öppet signalerar attityder och värderingar, inte minst när de tillskriver varandra negativa sådana. Men vissa värderingar syns först efter lite hårdare skrapande på ytan. Det intressanta är dock att båda partierna tycks vilja tillskriva sig själva liknande attityder och värderingar som i bägge fallen bygger på solidaritet, empati och förståelse. Samtidigt, som de båda, vill tillskriva varandra rakt motsatta värderingar.</p><p>Min andra hypotes var att jag skulle kunna se övergripande frames som visar på olika underliggande attityder och värderingar, och till viss del tycker jag mig ha fått min hypotes besannad. Ohly och Hägglund visar prov på övergripande frames och metaforsystem som kan påverka hur vi, och de,uppfattar vår omvärld och därmed också hur vi handlar. Ohly skapar en frame för de arbetslösa som oskyldiga offer som står maktlösa inför yttre krafter. Hägglund koncentrerar istället sin frame för arbetslöshetspolitiken kring behovet av goda förutsättningar för företagande. Dessa olika attityder till frågan om arbetslöshet lämnar olika handlingsutrymme.</p><p>Sammanfattningsvis kan jag säga att det i en undersökning som denna är svårt att dra en kortfattad slutsats, då den rika flora av metaforer som används kan tolkas som olika attityder och värderingar, och därmed präglas attityder och värderingar av mångfald.</p> / <p>In this dissertation (written in Swedish), I have tried to answer the question ”Which attitudes and values are expressed in the metaphores that Lars Ohly and Göran Hägglund uses in the debate of unemployement?” I have studied the metaphores used when they mention the question of unemployement, but also when they talk about their respective political parties’ politics and the other party’s political standpoint.</p><p>One of my hypothesis was that the choice of metaphores conceals attitudes and values that are not so apparent for an unreflected listening. Though, in some aspects, my reserach has shown that some of  the metaphores openly signals attitudes and values. Not the least when they try to give each other negative values. And yet, some values are not as apparent, it takes some reflection to notice them. One interesting thing, though, is, that they both tries to givet hem selves attitudes and values built upon solidarity, compassion and understanding – meanwhile they both tries to attach the oposing values upon each other.</p><p>Another hypothesis was that I also would be able to se frames that could show underlying attitudes and values. In some ways I did find this. Ohly, as well as Hägglund, shows examples  of ”overall-frames” and systems of metaphores which can affect the way we percept our world and also the way we chose to act and make decisions. Ohly creates a frame for the unemployed as innocent victims, who powerlessly faces outer forces, while Hägglund concentrates his frame around the need of good conditions for companies. These two different attitudes towards the question of unemployement creates different alternatives on how to decide and act.</p><p>It is hard to draw a short conclusion in an analysis as this one, since the richness of the metahpores used can be interpreted as different values and attitudes. One conclusion is that values and attitudes are characarized whith multitude.</p> / Bilagor ej bifogade. Exempel på analyserade metaforer finns dock i uppsatsen.

Syftet med denna uppsats har varit att försöka besvara frågan: Vilka attityder och värderingar kommer till uttryck i Lars Ohlys respektive Göran Hägglunds användning av metaforer i debatten om arbetslöshetspolitiken? Jag har valt att studera de metaforer som förekommer när det gäller arbetslösa, arbetslöshet och den egna politiken i frågan. Jag har också analyserat de metaforer som används när de talar om/bemöter sina motståndare och deras politik. De artefakter jag har använt i min undersökning är två tal samt en TV-sänd partiledardebatt. Min ena hypotes var att det i talarens val av metaforer döljer sig attityder och värderingar som kanske inte syns vid ett oreflekterat mottagande av talarens budskap. Efter att ha studerat de båda partiledarnas val och användning av metaforer vill jag, till viss del,  påstå att en stor del av metaforerna öppet signalerar attityder och värderingar, inte minst när de tillskriver varandra negativa sådana. Men vissa värderingar syns först efter lite hårdare skrapande på ytan. Det intressanta är dock att båda partierna tycks vilja tillskriva sig själva liknande attityder och värderingar som i bägge fallen bygger på solidaritet, empati och förståelse. Samtidigt, som de båda, vill tillskriva varandra rakt motsatta värderingar. Min andra hypotes var att jag skulle kunna se övergripande frames som visar på olika underliggande attityder och värderingar, och till viss del tycker jag mig ha fått min hypotes besannad. Ohly och Hägglund visar prov på övergripande frames och metaforsystem som kan påverka hur vi, och de,uppfattar vår omvärld och därmed också hur vi handlar. Ohly skapar en frame för de arbetslösa som oskyldiga offer som står maktlösa inför yttre krafter. Hägglund koncentrerar istället sin frame för arbetslöshetspolitiken kring behovet av goda förutsättningar för företagande. Dessa olika attityder till frågan om arbetslöshet lämnar olika handlingsutrymme. Sammanfattningsvis kan jag säga att det i en undersökning som denna är svårt att dra en kortfattad slutsats, då den rika flora av metaforer som används kan tolkas som olika attityder och värderingar, och därmed präglas attityder och värderingar av mångfald. / In this dissertation (written in Swedish), I have tried to answer the question ”Which attitudes and values are expressed in the metaphores that Lars Ohly and Göran Hägglund uses in the debate of unemployement?” I have studied the metaphores used when they mention the question of unemployement, but also when they talk about their respective political parties’ politics and the other party’s political standpoint. One of my hypothesis was that the choice of metaphores conceals attitudes and values that are not so apparent for an unreflected listening. Though, in some aspects, my reserach has shown that some of  the metaphores openly signals attitudes and values. Not the least when they try to give each other negative values. And yet, some values are not as apparent, it takes some reflection to notice them. One interesting thing, though, is, that they both tries to givet hem selves attitudes and values built upon solidarity, compassion and understanding – meanwhile they both tries to attach the oposing values upon each other. Another hypothesis was that I also would be able to se frames that could show underlying attitudes and values. In some ways I did find this. Ohly, as well as Hägglund, shows examples  of ”overall-frames” and systems of metaphores which can affect the way we percept our world and also the way we chose to act and make decisions. Ohly creates a frame for the unemployed as innocent victims, who powerlessly faces outer forces, while Hägglund concentrates his frame around the need of good conditions for companies. These two different attitudes towards the question of unemployement creates different alternatives on how to decide and act. It is hard to draw a short conclusion in an analysis as this one, since the richness of the metahpores used can be interpreted as different values and attitudes. One conclusion is that values and attitudes are characarized whith multitude. / Bilagor ej bifogade. Exempel på analyserade metaforer finns dock i uppsatsen.