<p>Syftet med denna uppsats har varit att försöka besvara frågan: Vilka attityder och värderingar kommer till uttryck i Lars Ohlys respektive Göran Hägglunds användning av metaforer i debatten om arbetslöshetspolitiken? Jag har valt att studera de metaforer som förekommer när det gäller arbetslösa, arbetslöshet och den egna politiken i frågan. Jag har också analyserat de metaforer som används när de talar om/bemöter sina motståndare och deras politik. De artefakter jag har använt i min undersökning är två tal samt en TV-sänd partiledardebatt.</p><p>Min ena hypotes var att det i talarens val av metaforer döljer sig attityder och värderingar som kanske inte syns vid ett oreflekterat mottagande av talarens budskap. Efter att ha studerat de båda partiledarnas val och användning av metaforer vill jag, till viss del,  påstå att en stor del av metaforerna öppet signalerar attityder och värderingar, inte minst när de tillskriver varandra negativa sådana. Men vissa värderingar syns först efter lite hårdare skrapande på ytan. Det intressanta är dock att båda partierna tycks vilja tillskriva sig själva liknande attityder och värderingar som i bägge fallen bygger på solidaritet, empati och förståelse. Samtidigt, som de båda, vill tillskriva varandra rakt motsatta värderingar.</p><p>Min andra hypotes var att jag skulle kunna se övergripande frames som visar på olika underliggande attityder och värderingar, och till viss del tycker jag mig ha fått min hypotes besannad. Ohly och Hägglund visar prov på övergripande frames och metaforsystem som kan påverka hur vi, och de,uppfattar vår omvärld och därmed också hur vi handlar. Ohly skapar en frame för de arbetslösa som oskyldiga offer som står maktlösa inför yttre krafter. Hägglund koncentrerar istället sin frame för arbetslöshetspolitiken kring behovet av goda förutsättningar för företagande. Dessa olika attityder till frågan om arbetslöshet lämnar olika handlingsutrymme.</p><p>Sammanfattningsvis kan jag säga att det i en undersökning som denna är svårt att dra en kortfattad slutsats, då den rika flora av metaforer som används kan tolkas som olika attityder och värderingar, och därmed präglas attityder och värderingar av mångfald.</p> / <p>In this dissertation (written in Swedish), I have tried to answer the question ”Which attitudes and values are expressed in the metaphores that Lars Ohly and Göran Hägglund uses in the debate of unemployement?” I have studied the metaphores used when they mention the question of unemployement, but also when they talk about their respective political parties’ politics and the other party’s political standpoint.</p><p>One of my hypothesis was that the choice of metaphores conceals attitudes and values that are not so apparent for an unreflected listening. Though, in some aspects, my reserach has shown that some of  the metaphores openly signals attitudes and values. Not the least when they try to give each other negative values. And yet, some values are not as apparent, it takes some reflection to notice them. One interesting thing, though, is, that they both tries to givet hem selves attitudes and values built upon solidarity, compassion and understanding – meanwhile they both tries to attach the oposing values upon each other.</p><p>Another hypothesis was that I also would be able to se frames that could show underlying attitudes and values. In some ways I did find this. Ohly, as well as Hägglund, shows examples  of ”overall-frames” and systems of metaphores which can affect the way we percept our world and also the way we chose to act and make decisions. Ohly creates a frame for the unemployed as innocent victims, who powerlessly faces outer forces, while Hägglund concentrates his frame around the need of good conditions for companies. These two different attitudes towards the question of unemployement creates different alternatives on how to decide and act.</p><p>It is hard to draw a short conclusion in an analysis as this one, since the richness of the metahpores used can be interpreted as different values and attitudes. One conclusion is that values and attitudes are characarized whith multitude.</p> / Bilagor ej bifogade. Exempel på analyserade metaforer finns dock i uppsatsen.

Syftet med denna uppsats har varit att försöka besvara frågan: Vilka attityder och värderingar kommer till uttryck i Lars Ohlys respektive Göran Hägglunds användning av metaforer i debatten om arbetslöshetspolitiken? Jag har valt att studera de metaforer som förekommer när det gäller arbetslösa, arbetslöshet och den egna politiken i frågan. Jag har också analyserat de metaforer som används när de talar om/bemöter sina motståndare och deras politik. De artefakter jag har använt i min undersökning är två tal samt en TV-sänd partiledardebatt. Min ena hypotes var att det i talarens val av metaforer döljer sig attityder och värderingar som kanske inte syns vid ett oreflekterat mottagande av talarens budskap. Efter att ha studerat de båda partiledarnas val och användning av metaforer vill jag, till viss del,  påstå att en stor del av metaforerna öppet signalerar attityder och värderingar, inte minst när de tillskriver varandra negativa sådana. Men vissa värderingar syns först efter lite hårdare skrapande på ytan. Det intressanta är dock att båda partierna tycks vilja tillskriva sig själva liknande attityder och värderingar som i bägge fallen bygger på solidaritet, empati och förståelse. Samtidigt, som de båda, vill tillskriva varandra rakt motsatta värderingar. Min andra hypotes var att jag skulle kunna se övergripande frames som visar på olika underliggande attityder och värderingar, och till viss del tycker jag mig ha fått min hypotes besannad. Ohly och Hägglund visar prov på övergripande frames och metaforsystem som kan påverka hur vi, och de,uppfattar vår omvärld och därmed också hur vi handlar. Ohly skapar en frame för de arbetslösa som oskyldiga offer som står maktlösa inför yttre krafter. Hägglund koncentrerar istället sin frame för arbetslöshetspolitiken kring behovet av goda förutsättningar för företagande. Dessa olika attityder till frågan om arbetslöshet lämnar olika handlingsutrymme. Sammanfattningsvis kan jag säga att det i en undersökning som denna är svårt att dra en kortfattad slutsats, då den rika flora av metaforer som används kan tolkas som olika attityder och värderingar, och därmed präglas attityder och värderingar av mångfald. / In this dissertation (written in Swedish), I have tried to answer the question ”Which attitudes and values are expressed in the metaphores that Lars Ohly and Göran Hägglund uses in the debate of unemployement?” I have studied the metaphores used when they mention the question of unemployement, but also when they talk about their respective political parties’ politics and the other party’s political standpoint. One of my hypothesis was that the choice of metaphores conceals attitudes and values that are not so apparent for an unreflected listening. Though, in some aspects, my reserach has shown that some of  the metaphores openly signals attitudes and values. Not the least when they try to give each other negative values. And yet, some values are not as apparent, it takes some reflection to notice them. One interesting thing, though, is, that they both tries to givet hem selves attitudes and values built upon solidarity, compassion and understanding – meanwhile they both tries to attach the oposing values upon each other. Another hypothesis was that I also would be able to se frames that could show underlying attitudes and values. In some ways I did find this. Ohly, as well as Hägglund, shows examples  of ”overall-frames” and systems of metaphores which can affect the way we percept our world and also the way we chose to act and make decisions. Ohly creates a frame for the unemployed as innocent victims, who powerlessly faces outer forces, while Hägglund concentrates his frame around the need of good conditions for companies. These two different attitudes towards the question of unemployement creates different alternatives on how to decide and act. It is hard to draw a short conclusion in an analysis as this one, since the richness of the metahpores used can be interpreted as different values and attitudes. One conclusion is that values and attitudes are characarized whith multitude. / Bilagor ej bifogade. Exempel på analyserade metaforer finns dock i uppsatsen.