Denna studie handlar om ungdomsarbetslösheten i Karlskrona. Anledningen till att jag har valt att skriva om detta ämne är med bakgrund av att i september år 2013 har Karlskrona landets högsta ungdomsarbetslöshet. Syftetmed studien är att undersöka hur arbetslösa ungdomar i Karlskrona upplever att samhället arbetar med insatser som kan leda till sysselsättning och om de får hjälp med att bibehålla sin motivation under arbetslösheten. Undersökningens metod är i form av fyra intervjuer med arbetslösa ungdomar i Karlskrona. Resultatet av intervjuerna ställs mot olika teoretiska utgångspunkter. Undersökningen visar att de intervjuade upplever ett missnöje med hjälp och insatser under deras tid som arbetslösa. Några generella slutsatser kan dock inte dras. Slutsatsen är att det saknas initiativ som instegsjobb, tidig praktik och information om pågående och planerade projekt. Avsaknaden av ett motivationsarbete finns och kan vara en faktor till fortsatt arbetslöshet.

Uppsatsens utgångspunkt har varit universitets- och högskolestudenters stress inför det kommande arbetslivet där det gäller att vara så attraktiv som möjligt för deras första arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar både om meriterna som finns på en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas också en person på sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden för de stressade studenterna och fördjupa kunskapen kring hur HR-personer och företag både praktiskt och teoretiskt går tillväga när de rekryterar nyexaminerade studenter. Uppsatsens frågeställningar lyder därför: Vilka typer av kapital bör studenten besitta för att bemästra rekryteringsprocessen? Hur står sig social kompetens mot teknisk kompetens i en rekryterares ögon? Empirin har studerats och diskuteras med hjälp av Pierre Bourdieus nyckelbegrepp, habitus och kapital samt Bourdieus & Boltanskis teorier om sambandet mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer har använts i studien och intervjuerna är riktade mot fem stora branscher inom den samhällsvetenskapliga sektorn, dessa är en Juristbyrå, revisionsbyrå, studentmagasin, bemanningsföretag och ett It-företag. Samtliga av de intervjuade företagen riktar in sig på nyexaminerade studenter som många företag väljer att kalla ”young professionals”. Studiens resultat och slutsats visar på att de nyexaminerade studenterna som söker en anställning måste kunna motivera sina egenskaper i förhållande till vad företaget efterfrågar. Företagen och hr-personerna efterfrågar en helhet, svagheter vägs upp av styrkor och vice versa. Eftersom alla rekryterare är människor och arbetar på olika sätt så är det svårt att fastslå en slutlig generell bild hur nyexaminerade studenter lättast blir anställda men studien resulterar i en bredare och mer nyanserad bild som ger ett annat perspektiv på arbetslivet än den som många studenter har idag.

Långtidsarbetslöshet och arbetsmarknadspolitik är ett högst aktuellt ämne för såväl politiska partier som för medborgare. Arbetslöshet kostar samhället pengar och ju längre individen blir kvar i arbetslösheten, desto mindre blir chanserna att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.
I denna studie används en kvalitativ metod där vi vänder blicken från de politiska diskussionerna och istället fokuserar på de långtidsarbetslösas egna erfarenheter. I studien intervjuas åtta långtidsarbetslösa individer från två olika kommuner i olika delar av Sverige. Vi undersöker deras karriärresor, syn på sitt eget ansvar, hjälpen de fått och känslan inför framtiden. Resultatet visar att alla individerna möter stora hinder i sina försök att ta sig tillbaka ut i arbete då de, trots helt skilda karriärresor, har kommit till en punkt där de inte är eftertraktade på den arbetsmarknad som råder i deras kommun. Flertalet kan berätta om brister de upplevt i kontakt med Arbetsförmedlingen, det låga förtroendet för regeringen och ytterst få känner hopp inför framtiden. Slutsatser kan dras kring behovet av ett bättre stöd och vägledning än det som ges och att ålder samt ekonomi påverkar hur allvarligt dessa långtidsarbetslösa individer uppfattar sin situation.

Hälften av alla utannonserade jobb tillsätts via bemanningsföretag i dagsläget. Det är en sektor som ökat den senaste tiden och stigande del av befolkningen är visstids- eller timanställda. Syftet med denna uppsats är att studera denna sektors rekryterings- och bedömningsprocess för att försöka svara på frågan vilka personliga egenskaper som anses åtråvärda på dagens arbetsmarknad. Det empiriska materialet består av tematiska intervjuer med rekryterare anställda på bemanningsföretag och analyseras med hjälp av olika teorier om anställningsbarhet, för att söka svar inledningsvis på hur en arbetssökande bedöms men också om det krävs vissa förutsättningar som rör en persons personlighet och personliga egenskaper som inte är kopplade till formell utbildning eller verifierbar arbetslivserfarenhet.  Resultatet visar att samtliga informanter använde sig av en i huvudsak en traditionell rekryteringsmodell men lämnade utrymme för subjektiva bedömningar. Resultatet tyder på att rekryterare inte alltid är överens om de personliga egenskapernas definition men anser att det finns vissa egenskaper som är viktiga. Det är svårt att komma ifrån att vissa fastställda grundkrav av kvalifikationer krävs, men de som går vidare i en rekryteringsprocess kan komma behöva göra personlighetstester och blir bedömda utifrån ”personlig lämplighet”. Personliga egenskaper som listas i platsannonser behöver inte betyda att det är just de egenskaperna som eftersöks, utan kan fungera som ett ”lockbete” för att attrahera människor att söka tjänsten. Vad de egenskaperna senare betyder i praktiken skiljer sig rekryterare emellan. Personliga egenskaper och personlighet är något som finns med i bedömningsprocessen, men det verkar inte finnas några generella personliga egenskaper som gör en person anställningsbar.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2002.

Diss. (sammanfattning) Växjö : Växjö universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2010. / Härtill 3 uppsatser.

Syftet i vår kvalitativa studie var att studera hur arbetsmarknaden, för tidigare kriminella personer, upplevs och hur ett belastningsregister påverkar möjligheterna för arbete. Våra tre frågeställningar berör upplevelser och erfarenheter hos våra fem intervjupersoner men besvaras också av relevant statistik. Vi har undersökt hur ett belastningsregister påverkar möjligheten att få ett arbete eller utbildning, hur tidigare kriminella försörjer sig om de inte återintegreras i arbetsmarknaden samt hur två organisationer har hjälpt våra intervjupersoner för att få en yrkesmässig återanpassning i samhället.   Intervjuerna har genomförts på organisationerna Krami och KRIS som båda syftar till att hjälpa tidigare kriminella och/eller missbrukare. Krami är en statlig verksamhet där kommunen, Arbetsförmedlingen och Kriminalvården samarbetar vad gäller arbetsmarknad. KRIS är en kamratorganisation driven av tidigare kriminella/tidigare missbrukare och fungerar som en stöttepelare för att avstå från kriminalitet och missbruk.   Resultatet av vår studie visade att belastningsregistret påverkar möjligheterna för att efter avtjänat straff/rehabilitering få ett arbete. Det påverkade också välmående och självkänslan hos våra intervjupersoner och resultatet visade också att båda organisationerna bistod med hjälp på ett tillfredsställande sätt.

Diss. Umeå : Univ., 2003.