No description available.

No description available.

<p>Med det kvantitativa HOUPE-projektet som grund utfördes en kvalitativ intervjustudie för att fördjupa sig på området självmordstankar och självmordshandlingar bland läkare. Självmord är idag en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Läkare är överrepresenterade när det gäller självmord bland akademiker, speciellt kvinnliga läkare ligger i riskzonen. Syftet med uppsatsen var att finna bakomliggande faktorer till självmord bland läkare. Det använda materialet byggdes på semistrukturerade djupintervjuer med fem läkare och det analyserades med hjälp av Grundad teori. Bland annat tog läkarna upp tidspressen de upplever, trakasserier eller förnedringar de har varit med om, självmordstankar. Även kraven och pressen många av läkarna erfar. Hur arbetet påverkar deras privatliv. I diskussionen användes krav-resursmodellen för att ge en överblick om hur deras arbetsplats upplevs när det handlar om krav och resurser. Kommunikationen mellan ledning och medarbetare tas upp.</p>

<p>Denna uppsats handlar om ungas arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse i genomströmningsbranscher såsom callcenter och McDonald’s. Frågorna vi inledningsvis ställde oss är vad som motiverar ungdomar att söka sig till dessa arbetsplatser och vad som motiverar dem att stanna kvar. Tidigare forskning visar på att både callcenter och McDonald’s är typiska ungdomsarbetsplatser med hög personalgenomströmning, där arbetsuppgifterna framställs som begränsade med exakt definierade instruktioner för hur varje arbetsmoment skall utföras och hur lång tid det skall ta. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört 16 intervjuer, åtta vid callcenter och åtta vid McDonald’s. Vi fann i vår studie att det framförallt är arbetskamraterna som påverkar och motiverar ungdomarna att gå till arbetet. Arbetskamraterna är det viktigaste motivet till trivseln, men även lönen är viktig faktor i arbetet. Ytterligare intressanta aspekter vi fått fram är att intervjupersonerna beskriver sina arbetssituationer som både positiva och negativa och dessutom visar på en stor yrkesstolthet över att arbeta inom dessa branscher. Detta trots att arbetet till största delen består av standardiserade arbetsuppgifter lka utförs under kontrollerade former där kraven på att prestera är relativt höga, vilket överlag anses leda till en stressig arbetsmiljö. Som en bonus i vår undersökning fick vi fram vissa skillnader mellan callcenter och McDonald’s anställda vad gäller ålder och anställningstid. Det intressanta är att de anställda på McDonald’s generellt är yngre trots att de har fler anställningsår än de på callcenter.</p>

<p>Att ägna sig åt icke arbetsrelaterade sysslor på arbetsplatsen är relativt vanligt. Dessa sysslor är svåra att definiera eftersom det är vardagliga och ofta något den anställde gör av rutin. Ämnet är även relativt nytt och outforskat vilket gör att vi skapat en frågeställning som lyder:</p><p>§ Varför ägnar sig anställda åt privata angelägenheter på arbetstid?</p><p>§ Vad har den administrativa chefen för syn på ämnet privata angelägenheter?</p><p>§ Vad har anställda för syn på ämnet privata angelägenheter?</p><p>§ Stämmer den administrativa chefens och de anställdas syn överens?</p><p>Syftet med vår undersökning är att med hjälp av frågeställningen bidra till en utvecklad förståelse för ämnet som är privata angelägenheter. Vidare ämnar vi att diskutera en högt uppsatt administrativ chefs roll samt förhållningssätt till fenomenet. Forskning visar på att den största delen av anställda ägnar sig åt privata angelägenheter, vilket vi menar är intressant eftersom det som sagt finns en svårighet i att definiera vad dessa faktiskt är.</p>

Denna uppsats handlar om ungas arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse i genomströmningsbranscher såsom callcenter och McDonald’s. Frågorna vi inledningsvis ställde oss är vad som motiverar ungdomar att söka sig till dessa arbetsplatser och vad som motiverar dem att stanna kvar. Tidigare forskning visar på att både callcenter och McDonald’s är typiska ungdomsarbetsplatser med hög personalgenomströmning, där arbetsuppgifterna framställs som begränsade med exakt definierade instruktioner för hur varje arbetsmoment skall utföras och hur lång tid det skall ta. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört 16 intervjuer, åtta vid callcenter och åtta vid McDonald’s. Vi fann i vår studie att det framförallt är arbetskamraterna som påverkar och motiverar ungdomarna att gå till arbetet. Arbetskamraterna är det viktigaste motivet till trivseln, men även lönen är viktig faktor i arbetet. Ytterligare intressanta aspekter vi fått fram är att intervjupersonerna beskriver sina arbetssituationer som både positiva och negativa och dessutom visar på en stor yrkesstolthet över att arbeta inom dessa branscher. Detta trots att arbetet till största delen består av standardiserade arbetsuppgifter lka utförs under kontrollerade former där kraven på att prestera är relativt höga, vilket överlag anses leda till en stressig arbetsmiljö. Som en bonus i vår undersökning fick vi fram vissa skillnader mellan callcenter och McDonald’s anställda vad gäller ålder och anställningstid. Det intressanta är att de anställda på McDonald’s generellt är yngre trots att de har fler anställningsår än de på callcenter.

Med det kvantitativa HOUPE-projektet som grund utfördes en kvalitativ intervjustudie för att fördjupa sig på området självmordstankar och självmordshandlingar bland läkare. Självmord är idag en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Läkare är överrepresenterade när det gäller självmord bland akademiker, speciellt kvinnliga läkare ligger i riskzonen. Syftet med uppsatsen var att finna bakomliggande faktorer till självmord bland läkare. Det använda materialet byggdes på semistrukturerade djupintervjuer med fem läkare och det analyserades med hjälp av Grundad teori. Bland annat tog läkarna upp tidspressen de upplever, trakasserier eller förnedringar de har varit med om, självmordstankar. Även kraven och pressen många av läkarna erfar. Hur arbetet påverkar deras privatliv. I diskussionen användes krav-resursmodellen för att ge en överblick om hur deras arbetsplats upplevs när det handlar om krav och resurser. Kommunikationen mellan ledning och medarbetare tas upp.

Att ägna sig åt icke arbetsrelaterade sysslor på arbetsplatsen är relativt vanligt. Dessa sysslor är svåra att definiera eftersom det är vardagliga och ofta något den anställde gör av rutin. Ämnet är även relativt nytt och outforskat vilket gör att vi skapat en frågeställning som lyder: § Varför ägnar sig anställda åt privata angelägenheter på arbetstid? § Vad har den administrativa chefen för syn på ämnet privata angelägenheter? § Vad har anställda för syn på ämnet privata angelägenheter? § Stämmer den administrativa chefens och de anställdas syn överens? Syftet med vår undersökning är att med hjälp av frågeställningen bidra till en utvecklad förståelse för ämnet som är privata angelägenheter. Vidare ämnar vi att diskutera en högt uppsatt administrativ chefs roll samt förhållningssätt till fenomenet. Forskning visar på att den största delen av anställda ägnar sig åt privata angelägenheter, vilket vi menar är intressant eftersom det som sagt finns en svårighet i att definiera vad dessa faktiskt är.

<p>De omorganiseringar som under de senaste åren genomförts inom den offentliga sektorn kräver en ökad förståelse för vad som motiverar personalen inom hemtjänsten för att på så sätt säkerställa att produktiviteten upprätthålls trots förändringarna i organisationen. Syftet med denna studie var att beskriva hur hemtjänstpersonalens upplevelser av arbetsrelaterad motivation ser ut och för att uppfylla detta syfte genomfördes halvstrukturerade intervjuer med åtta vårdbiträden från fyra hemtjänstenheter. Resultatet av dessa intervjuer tolkades med hjälp av en induktiv tematisk analys och det framkom att relationen till vårdtagarna, arbetsledarens beteende, arbetskamraterna, delaktigheten i utformningen av det dagliga arbetet, upplevelsen av stress och lönen upplevdes påverka undersökningsdeltagarna motivation. Dessa faktorer har kunnat kopplas till tidigare forskning inom området och det är viktigt att de uppmärksammas i hemtjänsten eftersom de inte bara kan påverka produktiviteten hos de anställda utan även deras hälsa och välbefinnande.</p>

<p>Förändringar i arbetslivet, som påverkar individers drivkrafter kring arbetsmotivation, gör det relevant att undersöka hur mätvariabler kan anpassas till ett modernt arbetsliv. Med utgångspunkt i Herzbergs tvåfaktorteori, var syftet att kvantitativt pröva variablerna karriärsutveckling och kvalitet i produkt eller service, kopplat till arbetsmotivation. Studiens enkät reducerades till 10 items efter utförd faktoranalys, och ytterligare analyser fokuserade på de högsta laddningarna. För karriärsdimensionen (alpha 0,90) var det karriär som viktig del i yrkesval, möjligheter till karriärsutveckling och viljan att stanna i organisationer med möjlighet till avancemang, vilket antyder att den moderne arbetstagaren väljer yrke eller arbetsplats efter karriärsförutsättningar. Kvalitet i prestationer som bidrag till kvalitet i organisationens resultat och strävan efter kvalitetsförbättring av organisationens produkt eller service var mest framträdande i kvalitetsdimensionen (alpha 0,55). Studien fann inga skillnader mellan karriärs- eller kvalitetsdimensionerna i kommersiella och icke-kommersiella organisationer, vilket kan bero på att kvalitetsdimensionen inte var tillräckligt stabil och det finns anledning att arbeta vidare med instrumentets kvalitetsvariabel.</p>