<p>Det senaste decenniet har konkurrensen företag emellan ökat. Omvärldsfaktorer så som informationsteknologi och en globaliserad ekonomi har inverkat på företagens villkor och förutsättningar. Personalen har därmed blivit en stark konkurrensfaktor. Syftet med denna studie var att få en större förståelse för vad som kännetecknar en god arbetsplats utifrån ett chefsperspektiv. Detta har undersökts induktivt och kvalitativt i form av sex intervjuer vilka sedan analyserats tematiskt. Resultaten visar att trygghet, en god psykosocial arbetsmiljö, tydligt ledarskap, kommunikation och delaktighet samt mål och strukturer medverkar till upplevelsen av en god organisation. Studien har bidragit till en mer sammanhängde bild av frågeställningen samt hur tidigare studier hänger samman och hur de kan skapa en god arbetsplats. Resultatet kan vara av användbarhet för fortsatta studier och för arbetsgivare som vill skapa en mer välmående och effektiv organisation.</p>

<p>Denna uppsats handlar om jobbcoachers arbete. Syftet är att beskriva och analysera hur jobbcoacher upplever sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter av möten med sina klienter, samt på vilket sätt lågkonjunkturen och ökad arbetslöshet påverkar deras arbete med arbetslösa människor. Tidigare forskning visar bland annat att ändamålet med coaching är att öka klienternas tänkande i samband med att fatta beslut, tydliggöra deras kompetens och ge nya möjligheter för att anta en livsstilsförändring eller yrkesförändring. Sju intervjuer gjordes med jobbcoacher som arbetar inom olika företag där några är underkonsulter med egna företag och några är anställda inom både statliga och privata företag. Resultatet av föreliggande studie visar att samarbetet mellan jobbcoachen och klienten är det viktigaste inom jobbcoaching, vilket enligt respondenterna bygger på tillit och förtroende. Jobbcoacher har också ett stort handlingsutrymme som innebär att de kan utforma sitt arbetssätt och påverka det slag av service efter sina klienters behov, vilket respondenterna uttrycker som individanpassad hjälp. Respondenterna menar också att de arbetar med att finna praktiska lösningar på klienternas problem och att bearbeta känslor som exempelvis rädsla, för att ge klienterna mer makt att hantera sin nuvarande situation. Vidare visar resultatet att jobbcoacherna upplever viss begränsning inom sitt yrke som exempelvis den ökande arbetslösheten, i och med att jobbcoachernas arbete ofta är relaterade till att stötta klienten till nytt jobb. Slutsatsen är att jobbcoachernas arbetssätt har förändrats sedan finanskrisens början, då de i större utsträckning än tidigare föreslår utbildningar för att klienterna ska kunna bygga på sin kompetens under lågkonjunkturen.</p>

<p>Att undersöka medarbetarskap innebär att undersöka hur medarbetarna hanterar relationen till sitt arbete, sin arbetsgivare och till sina arbetskamrater. Det finns ett stort intresse i offentlig sektor att undersöka och utvärdera verksamheten. För att göra det använder många kommuner medarbetarenkät som metod. Frågor som väcktes hos mig var om medarbetarenkät är ett bra verktyg för verksamhetsutveckling? Är medarbetarenkät något som min kommun bör införa? För att få en fördjupad förståelse för medarbetarenkäter valde jag att skriva en uppsats om området.</p><p>Förklaringen till att många företag och organisationer vill genomföra en medarbetarenkät är att den ska fungera som ett avstamp för verksamhetsutveckling. Arbetslivet domineras av ett målrationellt synsätt när det gäller verksamhetsutveckling, vilket innebär att ett i förväg uppställt mål är det centrala för verksamheten. För att uppnå ett framgångsrikt utvecklingsarbete behövs ett alternativ till det målrationella perspektivet, vilket här kallas för reflexivt synsätt. Synsättet har, till skillnad mot det målrationella, sin utgångspunkt i medarbetarnas behov och intressen.</p><p>Uppsatsens syfte är att belysa medarbetarenkäter i fem kommuner genom att beskriva dess innehåll. Granskningen sker i form av en kvalitativ och kvantitativ analys av existerande medarbetarenkäter. Dessutom belyses undersökningsföretagen som framställt enkäterna varav ett av dessa analyseras djupare. Utifrån syftet formulerades forskningsfrågorna: Vilket innehåll förekommer i ett antal medarbetarenkäter? Vilka värderingar framträder hos de konsultföretag som genomför medarbetarenkäterna? Uppsatsens metod är textanalys med inspiration hämtad från hermeneutiken och dess kritiska perspektiv.</p><p>I resultatet påvisas att det är stor skillnad i antalet frågor i de olika medarbetarenkäterna. Det framkommer att vissa delområden som till exempel Ledarskap och mål är ett populärt område som har så många som 66 frågor medan området Relation till brukare, elev etc. är mindre populärt med endast 6 frågor. En slutsats som dras efter analysen av undersökningsföretaget Synovate är att kommunen inte endast köper en tjänst där Synovate objektivt framställer och analyserar en enkät. Synovate har tydliga värderingar och synsätt som framgår i texten. Dessa värderingar kan påverka kommunen på olika sätt beroende på vilka värderingar och synsätt de själva har. Ett synsätt som framgår i texten är att Synovate har en målrationell syn på verksamhetsutveckling då de ser medarbetarenkäten som ett medel att nå målen. Ytterligare exempel är att de vill ”göra konkreta avtryck i organisationen” det vill säga Synovate vill påverka och överföra de synsätt och värderingar som de har. En konsekvens av detta är att de uppfattas ha en syn på människan som objekt.</p>

<h1>Sammanfattning</h1><p>Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur några av de personer som var utlånade under ett tillfälligt samarbete i Arvika under våren 2008 påverkades. Samarbetet gick ut på att förtaget Thermia Värme AB, som hade minskad orderingång vid starten av samarbetet, gick samman med tre andra företag i Arvika som då var i behov av tillfällig extra arbetskraft. Thermia lånade ut en del av sin personal som sedan skulle tillbaka efter cirka fyra månaders uthyrning. I de intervjuer som genomfördes framkom det att man antingen var frivillig till uthyrning, alltså valde självmant om man ville bli uthyrd, eller så var man tvingad till uthyrning. Man fick då välja på att bli uthyrd eller att bli uppsagd.</p><p> </p><p>Projektet i Arvika är relativt ovanligt men det har funnits liknande samarbeten, dock saknas det forskning kring dessa. Därför har vi i denna undersökning använt oss av forskning som kan liknas vid vårt studieobjekt och vara intressant för studiens utfall, exempelvis forskning kring förändringskompetens, Karaseks krav/kontrollmodell, bemanningsföretag och arbetsgivarringar.</p><p> </p><p>Metoden vi använt oss av är den kvalitativa forskningsintervjun. Detta då vi hade relativt få respondenter samt att det var den mest passande metoden då vi ville studera uppfattningen kring hur det kändes att vara uthyrd.</p><p> </p><p>Resultatet av denna studie visade bland annat att de som var frivilliga till uthyrning var överlag mer positivt inställda till samarbetet än de som var tvingade till uthyrning. Detta resultat var inte helt oväntat med tanke på att de frivilligt utlånade självmant anmälde sig till projektet och de som var tvingade kunde inte välja då uppsägning var det andra alternativet. Något som kunde varit bättre under samarbetets gång var enligt respondenterna det stöd man fick från Thermia. Vistelsen på det inhyrande företaget upplevdes både positivt och negativt, men den gemensamma åsikten om återkomsten till Thermia var att man var glad att komma tillbaka. Arbetskamrater uppgavs vara den viktigaste komponenten hos samtliga respondenter i arbetslivet och de nämndes som viktiga under projektets gång.</p><p> </p><p>Slutsatsen av denna undersökning visade att projektet i stort var lyckat, då man på Thermia lyckades bibehålla personal utan att behöva friställa trots minskad orderingång. På så sätt fick medarbetarna chansen till kompetensutveckling, nätverkande och gavs ett alternativ till friställande i en lågkonjunktur. För företaget var detta också ett sätt att bibehålla sin medarbetarkompetens till förväntad högkonjunktur.</p> / <h1>Abstract</h1><p>The purpose of this study has been to look on the effects on a selection of people after their participation in a temporary cooperation in Arvika in spring of 2008.  The cooperation expressed itself in that a company named Thermia Värme AB, which had a decline in order intake at the start of this cooperation, went together with three other companies in Arvika which at this time was in need of extra manpower. Thermia decided to hire out part of its staff which would then come back after about four months. It was made clear from interviews that you could either volunteer for being hired out, meaning you could on your own decide if you wanted to stay or being hired out, or you were forced to allow yourself to be hired out. The latter meaning you had to allow to be hired out or be forced to resign your employment.</p><p> </p><p>This project in Arvika is rather unusual but there have been similar cooperations, which however there is no research on. In light of this we have used research that can be seen as similar to this study and interesting due to the outcome of this study, for an example research about skills in change competence services, Karaseks Demand/Control Model and employer rings.</p><p> </p><p>We have in this study used the method of qualitative research interview. Reason for this being an access to relatively few respondents along with the fact that this method was best suited for our study on feelings in regard to ones feelings on being hired out.</p><p> </p><p>The result of this study showed among other things that those who allowed themselves voluntarily to be hired out were in most cases more positive to the cooperation than those being forced to choose. This result was not completely unexpected given the fact that those who voluntarily choose to participate could do so without the risk of having to resign ones employment if not choosing to participate. According to the respondents, one thing that could have been better during the course of this cooperation was the support they received from Thermia. The stay at the company that hired was experienced as both positive and negative, but the common view with those returning to Thermia was that they were happy to be back. The most important component in working life according to all respondents was the coworkers, something frequently mentioned as important during the course of the project.</p><p> </p><p>The conclusion of this study showed that the project on the whole was a success, since Thermia managed to avoid having to lay off employees in spite of a decline in order intake. In that way employees got the chance to participate in in-service training, expanding their network and an option to lay-off in times of recession. For the company this was also a way to maintain their employee-competence for an expected time of prosperity.</p><p> </p>

No description available.

Denna uppsats handlar om jobbcoachers arbete. Syftet är att beskriva och analysera hur jobbcoacher upplever sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter av möten med sina klienter, samt på vilket sätt lågkonjunkturen och ökad arbetslöshet påverkar deras arbete med arbetslösa människor. Tidigare forskning visar bland annat att ändamålet med coaching är att öka klienternas tänkande i samband med att fatta beslut, tydliggöra deras kompetens och ge nya möjligheter för att anta en livsstilsförändring eller yrkesförändring. Sju intervjuer gjordes med jobbcoacher som arbetar inom olika företag där några är underkonsulter med egna företag och några är anställda inom både statliga och privata företag. Resultatet av föreliggande studie visar att samarbetet mellan jobbcoachen och klienten är det viktigaste inom jobbcoaching, vilket enligt respondenterna bygger på tillit och förtroende. Jobbcoacher har också ett stort handlingsutrymme som innebär att de kan utforma sitt arbetssätt och påverka det slag av service efter sina klienters behov, vilket respondenterna uttrycker som individanpassad hjälp. Respondenterna menar också att de arbetar med att finna praktiska lösningar på klienternas problem och att bearbeta känslor som exempelvis rädsla, för att ge klienterna mer makt att hantera sin nuvarande situation. Vidare visar resultatet att jobbcoacherna upplever viss begränsning inom sitt yrke som exempelvis den ökande arbetslösheten, i och med att jobbcoachernas arbete ofta är relaterade till att stötta klienten till nytt jobb. Slutsatsen är att jobbcoachernas arbetssätt har förändrats sedan finanskrisens början, då de i större utsträckning än tidigare föreslår utbildningar för att klienterna ska kunna bygga på sin kompetens under lågkonjunkturen.

No description available.

Det senaste decenniet har konkurrensen företag emellan ökat. Omvärldsfaktorer så som informationsteknologi och en globaliserad ekonomi har inverkat på företagens villkor och förutsättningar. Personalen har därmed blivit en stark konkurrensfaktor. Syftet med denna studie var att få en större förståelse för vad som kännetecknar en god arbetsplats utifrån ett chefsperspektiv. Detta har undersökts induktivt och kvalitativt i form av sex intervjuer vilka sedan analyserats tematiskt. Resultaten visar att trygghet, en god psykosocial arbetsmiljö, tydligt ledarskap, kommunikation och delaktighet samt mål och strukturer medverkar till upplevelsen av en god organisation. Studien har bidragit till en mer sammanhängde bild av frågeställningen samt hur tidigare studier hänger samman och hur de kan skapa en god arbetsplats. Resultatet kan vara av användbarhet för fortsatta studier och för arbetsgivare som vill skapa en mer välmående och effektiv organisation.

Att undersöka medarbetarskap innebär att undersöka hur medarbetarna hanterar relationen till sitt arbete, sin arbetsgivare och till sina arbetskamrater. Det finns ett stort intresse i offentlig sektor att undersöka och utvärdera verksamheten. För att göra det använder många kommuner medarbetarenkät som metod. Frågor som väcktes hos mig var om medarbetarenkät är ett bra verktyg för verksamhetsutveckling? Är medarbetarenkät något som min kommun bör införa? För att få en fördjupad förståelse för medarbetarenkäter valde jag att skriva en uppsats om området. Förklaringen till att många företag och organisationer vill genomföra en medarbetarenkät är att den ska fungera som ett avstamp för verksamhetsutveckling. Arbetslivet domineras av ett målrationellt synsätt när det gäller verksamhetsutveckling, vilket innebär att ett i förväg uppställt mål är det centrala för verksamheten. För att uppnå ett framgångsrikt utvecklingsarbete behövs ett alternativ till det målrationella perspektivet, vilket här kallas för reflexivt synsätt. Synsättet har, till skillnad mot det målrationella, sin utgångspunkt i medarbetarnas behov och intressen. Uppsatsens syfte är att belysa medarbetarenkäter i fem kommuner genom att beskriva dess innehåll. Granskningen sker i form av en kvalitativ och kvantitativ analys av existerande medarbetarenkäter. Dessutom belyses undersökningsföretagen som framställt enkäterna varav ett av dessa analyseras djupare. Utifrån syftet formulerades forskningsfrågorna: Vilket innehåll förekommer i ett antal medarbetarenkäter? Vilka värderingar framträder hos de konsultföretag som genomför medarbetarenkäterna? Uppsatsens metod är textanalys med inspiration hämtad från hermeneutiken och dess kritiska perspektiv. I resultatet påvisas att det är stor skillnad i antalet frågor i de olika medarbetarenkäterna. Det framkommer att vissa delområden som till exempel Ledarskap och mål är ett populärt område som har så många som 66 frågor medan området Relation till brukare, elev etc. är mindre populärt med endast 6 frågor. En slutsats som dras efter analysen av undersökningsföretaget Synovate är att kommunen inte endast köper en tjänst där Synovate objektivt framställer och analyserar en enkät. Synovate har tydliga värderingar och synsätt som framgår i texten. Dessa värderingar kan påverka kommunen på olika sätt beroende på vilka värderingar och synsätt de själva har. Ett synsätt som framgår i texten är att Synovate har en målrationell syn på verksamhetsutveckling då de ser medarbetarenkäten som ett medel att nå målen. Ytterligare exempel är att de vill ”göra konkreta avtryck i organisationen” det vill säga Synovate vill påverka och överföra de synsätt och värderingar som de har. En konsekvens av detta är att de uppfattas ha en syn på människan som objekt.

De omorganiseringar som under de senaste åren genomförts inom den offentliga sektorn kräver en ökad förståelse för vad som motiverar personalen inom hemtjänsten för att på så sätt säkerställa att produktiviteten upprätthålls trots förändringarna i organisationen. Syftet med denna studie var att beskriva hur hemtjänstpersonalens upplevelser av arbetsrelaterad motivation ser ut och för att uppfylla detta syfte genomfördes halvstrukturerade intervjuer med åtta vårdbiträden från fyra hemtjänstenheter. Resultatet av dessa intervjuer tolkades med hjälp av en induktiv tematisk analys och det framkom att relationen till vårdtagarna, arbetsledarens beteende, arbetskamraterna, delaktigheten i utformningen av det dagliga arbetet, upplevelsen av stress och lönen upplevdes påverka undersökningsdeltagarna motivation. Dessa faktorer har kunnat kopplas till tidigare forskning inom området och det är viktigt att de uppmärksammas i hemtjänsten eftersom de inte bara kan påverka produktiviteten hos de anställda utan även deras hälsa och välbefinnande.