<p>Syftet med uppsatsen är att diskutera vad begreppet arbetsnarkomani innebär för den enskilde arbetsnarkomanen och orsakerna till varför de arbetar så mycket som de gör, samt om de är villiga att ändra sina arbetsmönster. Vi har även undersökt arbetsnarkomanens egna upplevelser av hur överdrivet arbete påverkar dennes arbets- vardags- och familjeliv. Uppsatsens grundtanke är att belysa informanternas egna definitioner av vad arbetsnarkomani innebär för dem själva samt undersöka om de upplever att det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner. </p><p>Vi har valt att definiera en arbetsnarkoman som någon som arbetar utöver det ”normala”, dvs. över de 40 timmarna som utgör ett heltidsarbete utifrån samhällets normer. </p><p>För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden då vi anser att den lämpar sig bäst för vad vi vill åstadkomma. Med kvalitativa livsvärldsintervjuer har vi fångat in alla relevanta svar som utgör resultatkapitlet.</p><p>I teoridelen diskuteras olika sociologiska begrepp och synsätt som vi i analysdelen kopplar till de resultat som vi har fått fram ur våra intervjuer. Några relevanta och applicerbara begrepp som vi använder oss av är bl.a. stigma, arbetsetik, respektabilitet samt egenmaktsbegreppet empowerment. </p><p>Resultatet av vår forskning visar att informanterna medger att de är arbetsnarkomaner då de arbetar överdrivet mycket samt att arbetet har en mestadels negativ inverkan på deras vardags- och familjeliv, men att de sociala nätverken har påverkats till det bättre. I resultatdelen kom vi även fram till att hälften av informanterna inte är villiga att ändra på sina arbetsmönster, trots de överdrivet långa arbetstiderna. Slutligen visar resultatet också på att majoriteten av informanterna upplever att det existerar skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner, där kvinnan får dra det tyngsta lasset med den dubbelroll som traditionellt faller på hennes lott.</p>

Syftet med uppsatsen är att diskutera vad begreppet arbetsnarkomani innebär för den enskilde arbetsnarkomanen och orsakerna till varför de arbetar så mycket som de gör, samt om de är villiga att ändra sina arbetsmönster. Vi har även undersökt arbetsnarkomanens egna upplevelser av hur överdrivet arbete påverkar dennes arbets- vardags- och familjeliv. Uppsatsens grundtanke är att belysa informanternas egna definitioner av vad arbetsnarkomani innebär för dem själva samt undersöka om de upplever att det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner. Vi har valt att definiera en arbetsnarkoman som någon som arbetar utöver det ”normala”, dvs. över de 40 timmarna som utgör ett heltidsarbete utifrån samhällets normer. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden då vi anser att den lämpar sig bäst för vad vi vill åstadkomma. Med kvalitativa livsvärldsintervjuer har vi fångat in alla relevanta svar som utgör resultatkapitlet. I teoridelen diskuteras olika sociologiska begrepp och synsätt som vi i analysdelen kopplar till de resultat som vi har fått fram ur våra intervjuer. Några relevanta och applicerbara begrepp som vi använder oss av är bl.a. stigma, arbetsetik, respektabilitet samt egenmaktsbegreppet empowerment. Resultatet av vår forskning visar att informanterna medger att de är arbetsnarkomaner då de arbetar överdrivet mycket samt att arbetet har en mestadels negativ inverkan på deras vardags- och familjeliv, men att de sociala nätverken har påverkats till det bättre. I resultatdelen kom vi även fram till att hälften av informanterna inte är villiga att ändra på sina arbetsmönster, trots de överdrivet långa arbetstiderna. Slutligen visar resultatet också på att majoriteten av informanterna upplever att det existerar skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner, där kvinnan får dra det tyngsta lasset med den dubbelroll som traditionellt faller på hennes lott.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och granska hur vissa utvalda delar av den jungianska psykologin kan appliceras och förstås på två vanliga problem som kvinnor kan uppleva.</p><p>Mina frågeställningar har varit följande:</p><p>- På vilket sätt kan grekisk gudinnemytologi tolkad ur ett jungianskt psykologiskt perspektiv appliceras och användas på två kvinnor av dagens samhälle?</p><p>- Hur kan delar av missbruk med avseende på dessa båda kvinnor förklaras med hjälp av ett jungianskt perspektiv?</p><p>- Vilken roll kan det feminina medvetandet spela i avseende på hur dessa kvinnor upplever sig själva och sin omvärld?</p><p>Jag har valt att avgränsa mig och fokusera på de områden som rör kvinnor och kvinnors liv, även om de författare som jag har använt mig av i vissa avsnitt har menat att tankegångarna är lika applicerbara och intressanta för och på en man. Jag har dock valt att utgå från ett kvinnoperspektiv, eftersom min undersökning också har utgått ifrån två kvinnor.</p><p>Jag har valt att inte gå in i drömtolkning och drömmars betydelse och inverkan på grund av arbetets omfattning. Jag har också valt att inte använda mig av eller härleda fenomen till sagotolkning, förutom de delar som den grekiska gudinnemytologin står för. Även detta har jag valt att avgränsa för att arbetet annars skulle ha nödgats att få en annan inriktning och dimension. Jag har valt att bara ta upp de delar som är relevanta för mina två fall för att arbetet inte skulle bli för omfattande. Jag är också medveten om att detta arbete har en begränsning i form av att arketypteorin kunde ha utvecklats mera, men även i detta fall har jag valt att avgränsa mig eftersom dimensionerna av detta arbete inte tillåter detta. Att jag har valt att ta upp jungianska forskare innebär också att jag har valt att inte ta upp och vidröra tex. annan forskning inom missbruksområdet, eller inom området kvinnopsykologi av samma orsaker som ovan.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka och granska hur vissa utvalda delar av den jungianska psykologin kan appliceras och förstås på två vanliga problem som kvinnor kan uppleva. Mina frågeställningar har varit följande: - På vilket sätt kan grekisk gudinnemytologi tolkad ur ett jungianskt psykologiskt perspektiv appliceras och användas på två kvinnor av dagens samhälle? - Hur kan delar av missbruk med avseende på dessa båda kvinnor förklaras med hjälp av ett jungianskt perspektiv? - Vilken roll kan det feminina medvetandet spela i avseende på hur dessa kvinnor upplever sig själva och sin omvärld? Jag har valt att avgränsa mig och fokusera på de områden som rör kvinnor och kvinnors liv, även om de författare som jag har använt mig av i vissa avsnitt har menat att tankegångarna är lika applicerbara och intressanta för och på en man. Jag har dock valt att utgå från ett kvinnoperspektiv, eftersom min undersökning också har utgått ifrån två kvinnor. Jag har valt att inte gå in i drömtolkning och drömmars betydelse och inverkan på grund av arbetets omfattning. Jag har också valt att inte använda mig av eller härleda fenomen till sagotolkning, förutom de delar som den grekiska gudinnemytologin står för. Även detta har jag valt att avgränsa för att arbetet annars skulle ha nödgats att få en annan inriktning och dimension. Jag har valt att bara ta upp de delar som är relevanta för mina två fall för att arbetet inte skulle bli för omfattande. Jag är också medveten om att detta arbete har en begränsning i form av att arketypteorin kunde ha utvecklats mera, men även i detta fall har jag valt att avgränsa mig eftersom dimensionerna av detta arbete inte tillåter detta. Att jag har valt att ta upp jungianska forskare innebär också att jag har valt att inte ta upp och vidröra tex. annan forskning inom missbruksområdet, eller inom området kvinnopsykologi av samma orsaker som ovan.