Introduktion: Yrkesförare som grupp uppvisar hög prevalens av kardiovaskulära sjukdomar och muskuloskeletala besvär. Yrkets ogynnsamma arbetsförhållanden leder ofta till ohälsosamma levnadsvanor och få förare når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet. Trots yrkesgruppens låga hälsostatus är forskningsfältet förhållandevis outforskat, i synnerhet inom området för muskuloskeletal hälsa och fysisk aktivitet.  Syfte: Denna scoping review syftar till att beskriva vilka hälsofrämjande interventioner som studerats för att förbättra yrkesförares hälsa, med specifikt fokus på åtgärder för fysisk aktivitet. Metod: I detta arbete användes SBU:s metodbok och PRISMA för att följa de riktlinjer som finns för systematiska litteraturöversikter. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och Web of Science under våren 2024. Kvalitetsgranskning gjordes enligt granskningsmallar från SBU. Resultat: Sex studier inkluderades i denna scoping review. Interventioner av livsstilsförändring, styrketräning och utbildning i fysisk aktivitet kunde alla bidra till ökad fysiska aktivitet. Styrketräning, utbildning i fysisk aktivitet, raster och stretching kunde minska muskuloskeletala besvär. Effekter på kost, sömn, antropometriska mått, kardiovaskulära hälsomarkörer och self-efficacy visade varierade resultat. Konklusion: Trots stora variationer på interventionerna fick de flesta av studierna positiva resultat på förbättrad hälsa eller hälsofrämjande beteenden i någon form, vilket visar på en bredd av möjligheter inför framtida interventioner och åtgärder. Fysisk aktivitet, som är en av hörnstenarna för kardiovaskulär och muskuloskeletal hälsa, behöver finnas med som komponent i det hälsofrämjande arbetet och där har fysioterapeuter med sin kompetens en viktig roll. Framtida forskningsprojekt behöver titta på fler potentiella åtgärder och hitta möjligheter att kringgå de utmaningar som föreligger i branschen för att bättre kunna möta yrkesgruppens behov av hälsofrämjande insatser.

Bakgrund: hälsan påverkas av exempelvis arbetsvillkor och individuella levnadsvanor. Fysisk aktivitet främjar fysisk- och psykisk hälsa och fysisk inaktivitet orsakar både fysisk- och psykisk ohälsa. Deltagandet i arbetsplatsbaserade insatser för fysisk aktivitet varierar och delaktighet ses främja deltagande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur arbetsplatsbaserade insatser för fysisk aktivitets utformning påverkar sannolikheten för medarbetares deltagande samt om det fanns ett samband mellan deltagande och delaktighet i planering av arbetsplatsbaserade insatser för fysisk aktivitet. Metod: en kvantitativ studie med deduktivt angreppssätt genom tvärsnittsdesign har genomförts bland medarbetare i Strängnäs kommun. Urvalet bestod av 71 medarbetare. Sambandet analyserades genom Spearman’s rangkorrelation. Resultat: mindre än hälften av respondenterna har deltagit i insatser. Majoriteten av respondenterna kommer sannolikt delta om aktiviteterna genomförs på arbetstid och delaktighet erbjuds. Resultatet visade ett statistiskt signifikant starkt positivt samband mellan deltagande och delaktighet i planeringen av arbetsplatsbaserade insatser för fysisk aktivitet. Slutsats: majoriteten av respondenterna kommer sannolikt delta om insatsen genomförs på arbetstid, motionsformen är valfri och sker valfri tid. Respondenter som deltar i insatser för fysisk aktivitet ges möjlighet till delaktighet i utformningen. / Background: health is affected by determinants, for example working conditions and individual living habits. Physical activity promotes both physical- and mental health at the same time as physical inactivity causes both physical- and mental illness. Participation in workplace-based interventions for physical activity varies and participation is seen to promote participation in interventions. Aim: the aim of the study was to investigate how workplace-based interventions for physical activity design affect the probability of employees’ participation and whether there was a connection between participation in interventions and participation in the planning of workplace-based interventions for physical activity. Method: a quantitative study with a deductive approach through cross-sectional design has been conducted among employees is Strängnäs municipality. The sample consisted of 71 employees. The relationship was analyzed through Spearman’s rho. Result: less than half of the respondents had participated in any interventions, mostly due to not knowing they existed. Most respondents would probably have participated if the interventions were carried out during working hours and if participation in planning was offered. Furthermore, the result showed a statistic significant strong positive connection between participation in interventions and participation in planning. Conclusion: most of the respondents would probably participate if the intervention were carried out during working hours, type of exercise is optional and takes place at any time. There is a statistic significant strong positive connection between participation in interventions and participation in the planning of workplace-based interventions for physical activity.