Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om APL-handledares syn på handelselevers yrkespraktik (Arbetsplatsförlagt Lärande). För att uppnå syftet formulerade jag frågeställningar som jag sedan besvarade genom en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade sex handledare för elever på handel och administrationsprogrammet i två olika kommuner. Undersökningens resultat visade att APL-handledarna beskrev sitt uppdrag med stolthet och visade prov på stor kunskap i hur de kunde anpassa den arbetsplatsförlagda utbildningen utifrån den enskilda individens behov och nivå. Studien visade att samverkan mellan APL-handledare och elev i mångt och mycket handlade om att få eleven väl insatt i yrkets natur och väl förberedd för kommande arbetsliv. Samverkan mellan APL- handledare och skola handlade om information och kommunikation de två emellan samt fördelar och nackdelar med hur praktikperiodernas utformande påverkar elevens lärande mot yrkeskunskap. Betydelsefulla nyckelfaktorer för samverkan runt elevers yrkespraktik handlar om vikten av elevens introduktion på arbetsplatsen samt vikten av deltagandet i handledarutbildningar för att öka förståelsen för vilka krav och förväntningar som finns från skolans sida. Handledarna förmedlade yrkeskulturen genom att visa upp en yrkesstolthet och genom samtal och feedback till eleven utveckla denne mot självständighet i det dagliga arbetet.

Syftet med denna studie är att skildra och analysera vilka stödinsatser och förberedelser som behöver vidtas för att underlätta för elever som avslutat sina studier från gymnasiesärskolan att komma ut i arbetslivet. Syftet resulterar i följande frågeställningar: Hur ser elever som gått gymnasiesärskolan och de professionella på utbildningens stödinsatser och förberedelser till arbete? Hur ser elever som gått gymnasiesärskolan och de professionella på möjligheter och hinder till arbete efter avslutad utbildning? Hur ser de professionella på sitt arbete i gymnasiesärskolan för att skapa förutsättningar till arbete efter avslutad utbildning? För att svara på syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod använts. Den utgörs av tolv semistrukturerade intervjuer med sex elever som avslutat sina studier från gymnasiesärskolan samt två yrkeslärare, en speciallärare, två studie- och yrkesvägledare och en kommunsamordnare i två olika städer. Med hjälp av tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna; karriärvalsteori och social identitetsteori, har resultatet analyserats. Resultatet visar att praktikplatserna under studietiden har stor betydelse för huruvida eleverna lyckas komma ut i arbetslivet efter avslutade studier. Samverkan mellan skolan och olika aktörer samt en bra handledare som är villig att ta hand om eleven är en av förutsättningarna för att praktikplatsen skall fungera. Förberedelser och anpassningar på arbetsplatserna framhävs också som viktiga faktorer i vår studie. Några av förutsättningarna för att eleverna ska få och behålla ett arbete visar sig vara att undervisningen anpassas efter den arbetsplats de skall arbeta på med identiska arbetsuppgifter för att förebygga hinder och misslyckanden. Genom handledning och stöd till både handledare på arbetsplatserna och eleverna kan framgång nås och hinder undanröjas.

The aim of this essay is to examine the supervisor’s view on the structure and content of the tasks given to students during their vocational training. The investigation could be of help for teachers when devising new vocational training tasks. The study is based upon qualitative interviews with five supervisors, all of whom work at preschools. The supervisors were asked to grade all the vocational training tasks on a scale from one (easy) to five (difficult). The results were then used as a starting point for a discussion with the supervisors about their grading of the tasks. When devising vocational training tasks, one of the foundations is the knowledge requirements as expressed in the syllabus, and how they are reflected in the vocational training. An important aspect of the student’s learning is the supervisor’s ability to clarify the goals and criteria of vocational training. The supervisor plays an important role and is responsible for the student’s vocational training period. This study has given me a better understanding of the supervisor’s view on the structure of the vocational training tasks and I have been given many useful suggestions as to how it can be improved to strengthen the quality of the education. The Swedish Schools Inspectorate carried out an investigation in 2011 and noticed shortcomings in the grading of the vocational training, which is interesting and relevant for my study. The supervisor assesses the student’s performance during the vocational training according to a certain scale of grades. The findings suggest that we need to revise the structure and assessment of the vocational training tasks. At the upper secondary school used in this study, the tasks are devised in a way that makes it difficult for the supervisor to support the student in his/her learning process, because the tasks are too numerous and the instructions contain many ill-defined terms. The supervisors also want closer contact with, and visits from, the upper secondary school teachers, so that both the former and the students can receive more feedback and better support. / Syftet med denna uppsats är att undersöka handledares syn på praktikuppgifternas utformning och innehåll. Undersökningen kan vara till hjälp för lärare när nya praktikuppgifter ska utarbetas. Arbetet bygger på fem kvalitativa intervjuer som har genomförts med handledare som är verksamma inom förskoleverksamheten. Handledarna fick göra en bedömning av praktikuppgifterna utifrån en svårhetsskala från ett till fem, där fem är mycket svår och ett är mycket lätt. Utifrån skalans bedömning samtalade vi kring varför de gjord den bedömningen. Vid utformning av praktikuppgifter är en av byggstenarna kunskapsmålen som kopplas till praktiken utifrån ämnesplanerna. En viktig del i elevens lärande är att handledaren kan tydliggöra mål och kriterier i det arbetsplatsförlagda lärandet. Handledaren har en viktig roll och ansvar för eleven under praktikperioden. Under undersökningens gång har jag fått inblick i hur handledarna ser på praktikuppgifternas utformning och fått bra förslag på hur de kan förbättras för att stärka kvalitén på utbildningen. Då skolinspektionen genomfört en kvalitets undersökning 2011 och sett brister i betygsättningen kopplat till praktiken är detta intressant och relevant att koppla till mitt arbete. Handledarna sätter omdöme på eleven under praktikperioden utifrån en betygsskala. Resultatet tyder på att vi behöver se över praktikuppgifternas utformning och bedömning innan eleverna går ut på praktik i höst. Som praktikuppgifterna ser ut idag i åk 1 på den för studien aktuella gymnasieskolan har handledarna svårt att stödja elevens lärande, uppgifterna består av många svåra begrepp samt att de är för många till antalet. Det finns också önskemål om tätare kontakt med skolan samt praktikbesök för att stötta och ge återkoppling till både handledare och elev.