This paper examines how distance work can be done in the staffing industry. The study concentrates mostly on communication between the supervisor and his employees working somewhere else, and also how the geographical distance can affect the working relationship between them. The study is conducted through a case study in a form of inductive perspective. We collected our empirical data through semi structured interviews and then analyzed it by using literature and theories about leadership, communication and commitment. The survey showed that technological communication channels such as text messaging, telephone calls and e-mail are the options an organization in the staffing industry has when communicating. Our study showed that there are weaknesses regarding the communication between leaders and consultants. Misunderstanding is a factor that keeps appearing. The study also showed that lack of personal meetings affected the working relationship between the supervisor and the consultant negativley. / Användningen av kommunikativa medel på nätet ökar tvåsiffrigt varje år. Men har de stora framstegen inom IT vid sekelskiftet orsakat mer skada än nytta? Uppsatsens syfte är att undersöka hur en ledare och konsult inom ett bemannings- och rekryteringsföretag kommunicerar med varandra, när det finns ett geografiskt avstånd mellan individerna. Utöver kommunikationen som sker på distans är syftet även att undersöka hur de olika parterna (ledare och konsult) upplever arbetsrelationen mellan dem. Vår utgångspunkt utgår från både ledarens och konsultens perspektiv. Vår teoretiska referensram utgår från tre centrala teman; kommunikation, engagemang och arbetsrelation. Undersökningen är kvalitativ och genomförs via en fallstudie. Utgångspunkten för uppsatsens upplägg är från ett induktivt perspektiv. Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer, för att ge utrymme för följdfrågor och anpassa våra frågor till respondenternas svar. Litteratur om ledarskap, distans, kommunikation, engagemang och arbetsrelationer sätter grunden för uppsatsens struktur.Empirin i vår uppsats gav oss en insikt i hur en ledare i ett bemannings- och rekryteringsföretag går tillväga när de kommunicerar med konsulter, vilka kommunikationskanaler som helst föredras och vad det är som engagerar konsulterna på arbetsplatsen. Empirin presenterar även en förståelse över hur arbetsrelationen upplevs mellan ledare och konsult.Vår slutsats är att teknologiska kommunikationskanaler som textmeddelanden, telefonsamtal och e-mail är de alternativen en organisation kan använda sig av när de anställda ska kommunicera med varandra på distans. Vår studie visade att det finns brister vad gäller kommunikationen mellan ledare och konsult. Detta eftersom att kommunikationen sker virtuellt via olika kommunikationskanaler, vilket resulterade till att det uppstår missförstånd. Studien visade även att bristande kommunikation och brist på personliga träffar påverkar arbetsrelationen mellan ledare och konsult negativt.

COVID-19 har lett till nya rutiner och preferenser för arbetets utförande och syftet med denna uppsats är undersöka om dessa blivit bestående och på vilket sätt det påverkat relationen mellan chef och anställd i en postpandemisk miljö. Studien bygger på intervjuer med tre chefer och tre anställda inom ett företag som till följd av pandemin förändrat sina arbetsrutiner till mer distansarbete. Förändring av vanor och rutiner behandlas utifrån ett institutionellt perspektiv och relationen mellan chef och anställd studeras genom tre dimensioner av det psykologiska kontraktet; förväntningar, rättvisa och förtroende. Empirin antyder att distansarbete blivit en etablerad praxis och något som anställda förväntar sig i större utsträckning. Övriga förväntningar, orättvisa eller bristande förtroende har inte påvisats i studien. Däremot kan kommunikation och särskilt grundförtroende vara avgörande för upprätthållandet av arbetsrelationer i tider av förändring. Vi har därmed dragit slutsatsen att arbetsförändringarna som uppstod under COVID-19 främst påverkat inställningen till distansarbete, snarare än relationen mellan chef och anställd i ett postpandemiskt stadie.

Idag är sociala medier en stor del i dagens samhälle och det kan ses mer eller mindre som en självklarhet är ständigt vara uppkopplad. Dessa sociala plattformar har öppnat upp för en ny typ av marknadsföring, nämligen Influencer Marketing. Genom denna form av marknadskommunikation ger influencers företagen en möjlighet att genom deras kanaler nå en ny målgrupp. Då vi har studerat tidigare forskning inom ämnet har vi identifierat ett forskningsglapp när det kommer till hur arbetsrelationen, i influencer marketing-samarbeten, ser ut mellan företag och influencers. Denna studie syftar därför till att studera just denna relation utifrån ett marknadsföringsperspektiv för att se till hur dessa två parter tillsammans arbetar för att upprätthålla deras egna och varandras image. För att få ett djup i vår studie samt för att förstå både företagets och influencerns sida har vårt empiriska material samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har analyserats tillsammans med tidigare forskning utifrån ett kvalitativt förhållningssätt. / Social media is a big part of today’s society and it may seem as a certainty to constantly be available and online. These social platforms have opened the door for a new kind of marketing strategy, the Influencer Marketing. Through this new marketing communication companies are given the possibility to target a new group of customers through the social media channels of the influencer. By studying previous research of the topic we have identified a gap in the research regarding how the business relationship, within Influencer Marketing, between the involved company and influencer work. This paper’s purpose is therefore to study said relationship from the perspectives of marketing to acknowledge how the two parties work together to maintain and uphold the own and each others image. To gain a depth in our paper and to understand the company’s as well as the influencer’s perspective the empirical material has been gathered through several qualitative semistructured interviews. These interviews have been analysed alongside previous research through a qualitative approach.

År 2015 arbetade ca två procent av europeer på distans. Idag arbetar drygt 40% av Sveriges arbetsföra (15-74 år) befolkning hemifrån, varav en stor andel beror på de förändringar av förutsättningar som Covid-19 pandemin medfört. Den massiva omställningen till följd av den pandemiska kontexten av distansarbete har skapat behov av ny forskning inom området. Den här studien undersöker hur förändringarna har påverkat arbetsrelationerna i en organisation som arbetar med finansiering och affärsutveckling. Därtill undersöks hur relationsutveckling och socialt stöd kan främjas i ett digitalt och distansbaserat arbete. Genom en enkätundersökning baserat på LMX-7 tillsammans med tematisk analys, undersöker den här studien relationsutvecklingen mellan organisationens chefer, medarbetare och kunder/företagare sedan distansarbetets införande. Denna undersökning har givit insikt i flera fördelar och nackdelar med distansarbete, men summan av studiens resultat är att de undersökta arbetsrelationerna upplevs vara effektivare till följd av distansarbetet. Samtidigt visar resultatet att graden av informella och spontana sociala interaktioner minskat vilket påverkar det sociala stödet. Resultatet visade även att förändringen lett till en ökad förståelse för andras omständigheter, problem och behov. Insikten som studien ger skapar förutsättningar för ett mer hållbart arbete där gränslöshet och brist av social, personlig kontakt kan fångas upp genom nya och välanpassade arbetsstrukturer som främjandet av kommunikativa medel som ICT och social media. Vidare forskning inom området kan därför undersöka i detalj vilka slags strukturer som digitala organisationer kan utveckla för att sänka trösklarna för socialt initiativ och informella sociala interaktioner. / In 2015 about two percent of all Europeans were working remotely. Today about 40% of Sweden's working citizens (age 15-74) are working from home, of which a large share depends on the changes of circumstance following the Covid-19 pandemic. This conversion creates an entirely new context for remote work which demands new research within the area. This study examines how these changes have affected work relationships within an organization engaged in finance and business development. Furthermore, this study examines how relationship development and social support can be promoted in digital- and remote work. Through a survey based on LMX-7 combined with thematic analysis, this study examines the development of work relationships between the organization’s leaders, members, and customers since shifting to remote work. Several benefits and challenges with remote work have been found. In conclusion the examined work relationships have reportedly become more effective in response to remote work. Simultaneously the degree of informal and spontaneous social interaction has decreased which in turn affects social support. The results also showed that this change has led to an increase in understanding of others' circumstances, problems, and needs. The insights from this study contribute to forming prerequisites for a more sustainable remote work where boundaryless work and lack of social, personal contact can be highlighted and dealt with through new and well-adjusted work structures like ICT and social media. Further research within the area can therefore examine in detail what kind of structures that digital organizations can develop in order to lower the thresholds for social initiative and informal social interactions.