<p>Arbetet som skogsmaskinförare är mycket belastande både fysiskt och mentalt. För att minska arbetsskador och sjukskrivningar, vilket i längden kan leda till brist på förare och svårigheter att rekrytera nya, behöver arbetsbelastningen minskas. Genom att automatisera vissa delar av skördarförarens arbete kan vinster avseende både den fysiska och mentala belastningen göras. Detta genom att föraren får mer tid att ta de många beslut som ingår i arbetet medan maskinen tar över enkla, upprepade handlingar. Därmed minskar också reglageanvändningen och det ges fler möjligheter till mikropauser då musklerna kan återhämta sig.</p><p>Målet med examensarbetet var att genom studier av kommunikationen mellan människa och maskin komma med förslag på hur belastningsproblemen kan lindras. Samtidigt får inte produktiviteten försämras, eftersom det skulle avskräcka tillverkare och köpare att satsa på nya idéer.</p><p>Genom att göra intervjuer och observationer med förare samt studiebesök hos tillverkare, kunde en kognitiv uppgiftsanalys av förarens arbetssituation göras. Utifrån denna identifierades sedan en rad problemområden varav ett valdes ut för vidare arbete. Arbetet fokuserades på att utveckla en automatisk sorteringsfunktion och ett antal koncept arbetades fram. Två av dessa idéer vidareutvecklades till färdiga koncept vilka sedan testades och analyserades i simulatormiljö. För att se hur de nya funktionerna fungerade jämfört med dagens arbete gjordes också samma test med det konventionella arbetssättet vars resultat sedan användes som referensvärde. Efter varje test gjordes dessutom subjektiva mätningar av arbetsbelastningen för att få en uppfattning om hur koncepten upplevdes.</p><p>Resultaten av studien visar att reglageanvändningen minskar vilket ökar möjligheterna för mikropauser i arbetet. Det ger föraren möjligheter att återhämta sig under arbetets gång och därmed minska belastningsproblemen. Det visar sig dock att avverkningstiden ökar något och att de subjektiva skattningarna hos de nya koncepten är något sämre än referensvärdena. Det beror dock med stor sannolikhet på att testföraren till vardags arbetar med det konventionella arbetssättet och att det inte fanns tid för tillräcklig övning och tillvänjning till de nya koncepten.</p>

<p>The purpose with our thesis is to understand and explain the advantages and disadvantages there is with the self scanning system. The advantages and disadvantages we will highlight from three different angels; the store management perspective, the staff perspective and the customer perspective. These three perspectives will together form an overall perspective over the advantages and disadvantages as the self scanning system has contributed with. Finally we will highlight the differences and resemblances we have found between the perspectives.</p><p>Through a qualitative approach we have gathered data to our thesis. Furthermore we have based our theory chapter and our empirical chapter on the base of Grounded Theory. Through this theory we have related the perspectives with each other. We have used semi-structured interviews, both personal interviews and interviews by e-mail to gather our empirical material. Afterwards this has resulted in an analysis and a conclusion.</p><p>The conclusions we can draw after our analysis are; from a store management perspective the self scanning system has contributed with a higher service but to a high cost. Furthermore has the self scanning system reduced the work load for the personnel but increased the stress factor. The customers on the other hand have experienced the self scanning system as a more flexible system. Still the fruit and vegetables department got to many elements.</p>

Arbetet som skogsmaskinförare är mycket belastande både fysiskt och mentalt. För att minska arbetsskador och sjukskrivningar, vilket i längden kan leda till brist på förare och svårigheter att rekrytera nya, behöver arbetsbelastningen minskas. Genom att automatisera vissa delar av skördarförarens arbete kan vinster avseende både den fysiska och mentala belastningen göras. Detta genom att föraren får mer tid att ta de många beslut som ingår i arbetet medan maskinen tar över enkla, upprepade handlingar. Därmed minskar också reglageanvändningen och det ges fler möjligheter till mikropauser då musklerna kan återhämta sig. Målet med examensarbetet var att genom studier av kommunikationen mellan människa och maskin komma med förslag på hur belastningsproblemen kan lindras. Samtidigt får inte produktiviteten försämras, eftersom det skulle avskräcka tillverkare och köpare att satsa på nya idéer. Genom att göra intervjuer och observationer med förare samt studiebesök hos tillverkare, kunde en kognitiv uppgiftsanalys av förarens arbetssituation göras. Utifrån denna identifierades sedan en rad problemområden varav ett valdes ut för vidare arbete. Arbetet fokuserades på att utveckla en automatisk sorteringsfunktion och ett antal koncept arbetades fram. Två av dessa idéer vidareutvecklades till färdiga koncept vilka sedan testades och analyserades i simulatormiljö. För att se hur de nya funktionerna fungerade jämfört med dagens arbete gjordes också samma test med det konventionella arbetssättet vars resultat sedan användes som referensvärde. Efter varje test gjordes dessutom subjektiva mätningar av arbetsbelastningen för att få en uppfattning om hur koncepten upplevdes. Resultaten av studien visar att reglageanvändningen minskar vilket ökar möjligheterna för mikropauser i arbetet. Det ger föraren möjligheter att återhämta sig under arbetets gång och därmed minska belastningsproblemen. Det visar sig dock att avverkningstiden ökar något och att de subjektiva skattningarna hos de nya koncepten är något sämre än referensvärdena. Det beror dock med stor sannolikhet på att testföraren till vardags arbetar med det konventionella arbetssättet och att det inte fanns tid för tillräcklig övning och tillvänjning till de nya koncepten.

The purpose with our thesis is to understand and explain the advantages and disadvantages there is with the self scanning system. The advantages and disadvantages we will highlight from three different angels; the store management perspective, the staff perspective and the customer perspective. These three perspectives will together form an overall perspective over the advantages and disadvantages as the self scanning system has contributed with. Finally we will highlight the differences and resemblances we have found between the perspectives. Through a qualitative approach we have gathered data to our thesis. Furthermore we have based our theory chapter and our empirical chapter on the base of Grounded Theory. Through this theory we have related the perspectives with each other. We have used semi-structured interviews, both personal interviews and interviews by e-mail to gather our empirical material. Afterwards this has resulted in an analysis and a conclusion. The conclusions we can draw after our analysis are; from a store management perspective the self scanning system has contributed with a higher service but to a high cost. Furthermore has the self scanning system reduced the work load for the personnel but increased the stress factor. The customers on the other hand have experienced the self scanning system as a more flexible system. Still the fruit and vegetables department got to many elements.

Bakgrund: Arbetsmiljön för renskötande samer klassas som ett av de mest farliga yrken som finns i Sverige, men ändå trots det väldigt lite forskat om. I yrket är det en hög förekomst av problem i rörelseapparaten med smärta i samtliga kroppsdelar, relaterat till arbetsmiljön. Rennäringen har under de senaste årtionden genomgått en mekaniseringsprocess, där stora och nya krav på renskötarens kropp ställs, samtidigt som kravet på den ekonomiska avkastningen ökat, med ökad stress som följd. Syfte: Syftet med denna webbenkätundersökning var att utforska arbetsmiljö och förekomst av arbetsrelaterade skador och sjukdomar hos samiska renskötare i en fjällsameby. Metod: En digital webbenkät skickades till 77 samebymedlemmar inom en fjällsameby. Resultat: Jag fann att renskötarna i (n=20) i fjällsamebyn hade mest besvär i ländrygg/korsrygg 56 % därefter halsrygg/nacke 55 %, handleder/händer 22 %, fotleder/fötter 22 %, knän 17 %, axlar/skuldror 16 %, höfter 6 % och armbågar 0 %. "övriga sjukdomar" förekommer mer sparsamt. Konklusion: Sammanfattningsvis har undersökningen visat att renskötare i Norrbotten har besvär i rörelseapparaten. ser jag att besvären i halsrygg/nacke och ländrygg/korsrygg fortsätter vara höga. Vid en jämförelse med tidigare forskning över en 30-års period ser jag att besvären i halsrygg/nacke och ländrygg/korsrygg fortsätter vara höga. Medan besvären i övriga kroppsdelar minskat. Tidigare studier och renskötarnas förslag till förändring har inte fått genomslag ännu. Ytterligare forskning om samerna och hälsa behövs för att säkerhetsställa patientcentrerad fysioterapi med kulturell kompetens.