No description available.

Anställda arbetstagare och arbetsgivare har sedan 1949 genom lag (1949:345) om rätt till arbetstagares uppfinningar haft rättigheter och skyldigheter avseende arbetstagares uppfinningar, men lagen har inte nyanserats i takt med att uppfinningar allt oftare tillkommer utanför traditionella anställningsförhållanden. Andra rättsområden som inte har till ursprungligt syfte att reglera uppfinnares ersättning tillämpas idag i tvister som rör utanförstående arbetstagare, eftersom patenträtten och uppfinnarrätten inte innefattar några regleringar som rör utanförstående arbetstagares uppfinningar. I uppsatsen utreds huruvida ytterligare reglering är motiverad. Uppsatsen inleds med att ge en inblick i tillvägagångssättet för hur ett patent söks som följs av en utredning av arbetstagarbegreppet för att sedan övergå till en utredning kring rättsläget. Vidare utreds vad ett förvärv egentligen avser och hur ersättningsnivåerna bestäms enligt lag och avtal. För att ge en större inblick i rättsläget ges exempel på domslut och skiljedomar. För det praktiska syfte som uppsatsen ska uppfylla, har olika tillvägagångssätt för att väcka talan i domstol angivits. Uppsatsen avslutas med en analys kring rättsläget, om lagen uppfyller propositionens syfte, om lagstiftningen är tillräcklig och om den behöver ändras. Analysen berör även ersättningen till uppfinnare, hur begreppet arbetstagare kan vara ett problem och varför sekretessen på skiljedomarna är ett problem för normbildningen och därav ett hinder för förutsägbarheten. Analysen utgår från uppställningen i problemformuleringen.

Since the coronavirus occurred, the number of people working from home has increased by almost 400%, which may cause some confusion. The purpose of this essay is to describe the legal situation regarding the psychosocial work environment when working from home and gain an insight into how male and female workers experience the psychosocial work environment when working from home during Covid-19. The purpose is further to apply a gender perspective by analysing the differences between male and female experiences. In order to fulfil the purpose, a legal dogmatic method has been used, and the sociology of law by collecting data using surveys and interviews. The regulation regarding the psychosocial work environment when working from home is found in EU law and in the Work Environment Act (1977:1160), which in turn is supplemented by the Swedish Work Environment Authority’s regulations. According to the Work Environment Act, the employer must take necessary measures to prevent accidents or ill health of workers. By analysing the data collected from the surveys and interviews, it can be concluded that there are differences between male and female experiences. A significant difference arises, for example, in the issue of workload, where women experience a higher workload than men, both at the office and when working from home. A possible reason for this difference may be that women have a higher total workload as they have more responsibility in the home environment. In general, there seem to be quite positive experiences of working from home, among both men and women, as the workload and stress decrease.

Since the coronavirus occurred, the number of people working from home has increased by almost 400%, which may cause some confusion. The purpose of this essay is to describe the legal situation regarding the psychosocial work environment when working from home and gain an insight into how male and female workers experience the psychosocial work environment when working from home during Covid-19. The purpose is further to apply a gender perspective by analysing the differences between male and female experiences. In order to fulfill the purpose, a legal dogmatic method has been used, and the sociology of law by collecting data using surveys and interviews. The regulation regarding the psychosocial work environment when working from home is found in EU law and in the Work Environment Act (1977:1160), which in turn is supplemented by the Swedish Work Environment Authority’s regulations. According to the Work Environment Act, the employer must take necessary measures to prevent accidents or ill health of workers. By analysing the data collected from the surveys and interviews, it can be concluded that there are differences between male and female experiences. A significant difference arises, for example, in the issue of workload, where women experience a higher workload than men, both at the office and when working from home. A possible reason for this difference may be that women have a higher total workload as they have more responsibility in the home environment. In general, there seem to be quite positive experiences of working from home, among both men and women, as the workload and stress decrease.

Offentlig upphandling är den process genom vilken myndigheter, regioner, kommuner och andra offentligt styrda organ anskaffar de varor, tjänster och byggentreprenader som krävs för att de ska kunna bedriva sin verksamhet och fullgöra sina uppgifter. Oavsett om det handlar om blyertspennor eller bussar till kollektivtrafiken ska anskaffningen ske genom konkurrensutsättning på den gemensamma EU-marknaden. Den upphandlade myndigheten ska sedan välja den leverantör som kan erbjuda den ekonomiskt mest fördelaktiga varan, tjänsten eller byggentreprenaden. Under de senaste 20 åren har offentlig upphandling utvecklats från att enbart vara ett instrument för att förverkliga den gemensamma EU-marknaden och att upphandla bäst vara, tjänst eller byggentreprenad till bäst pris, till att även utgöra ett verktyg för att nå viktiga politiska och samhälleliga mål. Ett exempel på sådant mål är att tillgodose att mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter respekteras genom samtliga globala leverantörsled som föremålet för ett offentligt inköp passerar. Möjligheterna att beakta sociala hänsyn i en offentlig upphandling är flera och det kan ske löpande genom hela upphandlingsprocessen, under förutsättning att krav på hänsyn är förenliga med de upphandlingsrättsliga principerna, har anknytning till föremålet för upphandlingen samt är möjliga att kontrollera och följa upp. Den stora utmaningen för den upphandlande myndigheten är att garantera att de ställda kraven och kriterierna också efterlevs av leverantörens underleverantörer, och framför allt av underleverantörer till dessa i samtliga led. Ett möjligt sätt att arbeta med sociala hänsyn inom fordonsbranschen är att kräva att allt tenn, tantal, volfram och guld som används inom fordonsproduktionen ska bära en viss märkning som bevis på att utvinningen skett med beaktande av mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter. Ett annat sätt är att kräva att leverantören genomför en så kallad human rights due diligence. För att nå ett effektivt resultat är en socialt ansvarsfull upphandling även i allra högsta grad beroende av att den upphandlande myndigheten utövar kontroll och följer upp att de ställda kraven också i praktiken efterlevs. Annars riskerar kraven att bli tandlösa samt att hämma den goda konkurrensen och effektiva resurshanteringen som offentlig upphandling syftar till att tillgodose.