Faktorer som bidrar till arbetstillfredsställelse hos volontärer på Röda                                         Korsets telefonjour                                      Malin MattssonVolontärers arbetstillfredsställelse har visat sig vara ett begränsat område in-om forskningen. Syftet med studien var att undersöka volontärers arbetstill-fredsställelse på Röda Korsets telefonjour och se ifall faktorerna kön, ålder, utbildning, sysselsättning, civilstånd, plats, antal dagar, antal år, Röda Korsets utbildningar, volontärernas belöning, feedback från frivilligledaren, respons från uppringarna, kontakten med medjourare och volontärers trauman var relaterade till arbetstillfredsställelse. En enkätundersökning genomfördes där 102 volontärer deltog varav 15 var män. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor, specifikt konstruerade frågor om Röda Korset samt 26 påståenden från mätinstrumentet volunteer satisfaction index. Resultatet från studien visade att variablerna, feedback från frivilligledaren, Röda Korsets utbildningar och volontärers trauman relaterade starkast till arbetstillfredsställelse. Undersökningen indikerade att Röda Korsets utbild-ningar, feedback från frivilligledaren och volontärers trauman inverkade positivt på volontärernas arbetstillfredsställelse på Röda Korsets telefonjour. Undersökningens slutsats visade sig vara att faktorerna i volontärernas omgivning på Röda Korset hade en inverkan på volontärerna och deras arbetstillfredsställelse.Keywords: volunteer satisfaction, job satisfaction, volunteer work, red cross, volunteer satisfaction index

Syftet med studien var att bland högskoleanställda undersöka skillnader i Work-Life Balance och arbetstillfredsställelse beroende på deltagarnas kön samt beroende på om deltagarna hade barn under 18 år eller ej. Studien syftade även till att undersöka skillnader i arbetstillfredsställelse beroende på deltagarnas ålder. I studien ingick manliga och kvinnliga högskoleanställda som arbetade minst 80 % och som undervisade och/eller forskade inom den aktuella tjänsten. Studien genomfördes som en web-enkätundersökning på två högskolor i Sverige. Totalt besvarade 125 deltagare på enkäten som utgick ifrån två olika mätinstrument; Netemeyers, Boless och McMurrians (1996) skala som användes för att mäta Work-Life Balance uppdelat på Family-Work Conflict samt Work-Family Conflict och Minnesota Job Satisfaction Questionnaire (MSQ) som mätte inre och yttre arbetstillfredsställelse. Studien visade att manliga deltagare rapporterade större Family-Work Conflict än kvinnliga deltagare. Resultatet visade även att deltagare med barn under 18 rapporterade högre grad av Family-Work Conflict än deltagare utan barn. Inga skillnader i arbetstillfredsställelse visades beroende av deltagarnas kön, deltagarnas ålder eller beroende på om de hade barn under 18 år eller ej.

<p>Syftet med studien var att undersöka samband mellan förändringsmotstånd, personlighet och arbetstillfredsställelse, och huruvida arbetstillfredsställelse modifierar sambandet mellan personlighet och förändringsmotstånd. 102 deltagare besvarade ett frågeformulär innehållande 61 frågor rörande motstånd till förändring, arbetstillfredsställelse och personlighet. Resultatet visade att samband fanns mellan personlighet och förändringsmotstånd såväl som mellan personlighet och arbetstillfredsställelse. Arbetstillfredsställelse visade ett unikt samband med förändringsmotstånd, men påverkade inte sambandet mellan förändringsmotstånd och personlighet. Resultatet visar att neuroticism är den mest avgörande personlighetsdimensionen för huruvida en individ motsätter sig förändringar på arbetet. Studiens resultat anses viktigt för att skapa en förståelse för individers olika reaktioner i en förändringsprocess.</p>

No description available.

Vad som framkallar arbetstillfredsställelse inom organisationer är ett omtalat och välutforskat ämne. För att en anställd ska kunna känna sig tillfredsställd på sin arbetsplats samt med sitt arbete finns det många faktorer som kan påverka. Vi har valt att genomföra denna undersökning för att uppmärksamma betydelsen av sammanhållning och trivsel mellan kollegor. Det är viktigt att fokusera på människan i organisationen och dennes behov för att skapa arbetstillfredsställelse. Vi ville undersöka vilken påverkan faktorer som identifikation och gemenskap med arbetskamrater har på anställdas arbetstillfredsställelse.   Respondenterna var N = 81 anställda på en organisation i en medelstor stad i Västra Götaland, varav n = 51 kvinnor och n = 30 män. Respondenterna var i olika åldrar och var delaktiga i en arbetsgrupp på arbetsplatsen. En kvantitativ enkätundersökning utformades där respondenterna fick skatta 34 påståenden. Datamaterialet analyserades med hjälp av statistikprogrammet PASW 18.0 och med hjälp av programmet tog vi fram medelvärde, standardavvikelse och korrelation för de olika svarsalternativen i enkäten. Den teoretiska ram som är utgångspunkten för vår undersökning är social identitetsteori, självkategoriseringsteori, McMillans och Chavis en känsla av gemenskapsteori och Herzbergs motivation-hygienteori. Resultatet av undersökningen visade att medelvärdet var starkt för alla påståenden eftersom standardavvikelsen var låg. Korrelationen mellan gemenskap och arbetstillfredsställelse visade ett högre korrelationsvärde mellan varandra än identifikation och arbetstillfredsställelse. I analysen kan man urskilja att de anställda inom organisationen känner arbetstillfredsställelse och att identifikation och i synnerhet gemenskap har en positiv inverkan.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan förändringsmotstånd, personlighet och arbetstillfredsställelse, och huruvida arbetstillfredsställelse modifierar sambandet mellan personlighet och förändringsmotstånd. 102 deltagare besvarade ett frågeformulär innehållande 61 frågor rörande motstånd till förändring, arbetstillfredsställelse och personlighet. Resultatet visade att samband fanns mellan personlighet och förändringsmotstånd såväl som mellan personlighet och arbetstillfredsställelse. Arbetstillfredsställelse visade ett unikt samband med förändringsmotstånd, men påverkade inte sambandet mellan förändringsmotstånd och personlighet. Resultatet visar att neuroticism är den mest avgörande personlighetsdimensionen för huruvida en individ motsätter sig förändringar på arbetet. Studiens resultat anses viktigt för att skapa en förståelse för individers olika reaktioner i en förändringsprocess.

No description available.

Fastighetsmäklare arbetar med en provisionsbaserad lön där den som presterar bäst även tjänar mest. Det är ett yrke med hård konkurrens och långa arbetsdagar. Ändå finns det 6000 registrerade fastighetsmäklare i Sverige. Syftet med studien var att undersöka vad som leder till motivation och arbetstillfredsställelse bland fastighetsmäklare.  Den här kvalitativa studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med åtta fastighetsmäklare från fastighetsmäklarbyråer i Stockholm med omnejd. Teoretisk utgångspunkt i studien är Herzbergs tvåfaktorteori (2010) samt McClellands motivationsteori (2009). En tematisk analys av intervjudata gjordes för motivation respektive arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att feedback/bekräftelse tillsammans med behovet att prestera var en gemensam nämnare för vad i arbetet som motiverade deltagarna samt vad i arbetet som ledde till arbetstillfredsställelse. Arbetstillfredställelsen påverkades av i vilken utsträckning deltagarna fick bekräftelse och feedback, hur privatlivet påverkades samt resultatet av arbetet. För att motiveras i arbetet ställde deltagarna krav på feedback, bekräftelse, belöning, lön och eget ansvar.

Syftet med studien var att se om skattningar av ledarskap, gemenskap, inflytande, fysisk arbetsmiljö och ålder kan predicera den skattade arbetstillfredsställelsen. Det fanns ett antagande om att vissa faktorer var mer subjektivt lagda och andra mer generella, det är viktigt att poängtera att subjektivt kontra generellt inte används som ett motsatspar i denna uppsats. När en individ skattade faktorer utifrån sitt eget perspektiv ansågs de som subjektiva faktorer. När istället flertalet individer hade förhållit sig likvärdigt gentemot en faktor var det rimligt att den var mer generell eftersom flertalet skattade den högt. Studien genomfördes med hjälp av en webbenkät som besvarades av 127 respondenter, vilket gav svarsfrekvensen 55 %. Resultatet visade att både inflytande och ledarskap signifikant bidrog till att predicera arbetsillfredsställelse. De andra faktorerna bidrog inte signifikant till modellen. Diskussionens fokus berörde huruvida resultatet av de skattade faktorerna sågs som subjektivt eller generellt lagda. Slutsatsen som drogs utifrån studiens resultat var att inflytande och ledarskap hade egenskaperna för att bli klassade som generella faktorer. / The aim of the study was to see if the estimates of leadership, community, influence, physical work, and age can predict the estimated job satisfaction. There was an assumption that certain factors were more subjective exists and other more general, it is important to emphasize that the subjective contrast is generally not used as opposites in this paper. When an individual estimated factors from their own perspective, they were regarded as subjective factors. When instead the majority of individuals had behaved equivalent towards a factor, it was reasonable that it was more general, since most of the highly underrated. study was conducted using an online questionnaire which was answered by 127 respondents, yielding response rates 55%. The results showed that both influence and leadership significantly contributed to the prediction of processing herring satisfaction. The other factors did not contribute significantly to the model. Focus of the discussion concerned whether the result of the estimated factors were seen as subjective or generally understood. The conclusion drawn by the study's findings was that influence and leadership had the characteristics to be classified as general factors.

Syftet med studien var att undersöka arbetstillfredsställelsen hos personliga assistenter med anhörigrelation till kund. Studien genomfördes hos företaget OP Assistans med hjälp av en enkätundersökning. Totalt inkom 33 giltiga enkätsvar vilket gav en svarsfrekvens på 37.5 %. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan könen i arbetstillfredsställesedimensionerna Säkerhet, Inställning till företaget och Kommunikation samt en stark tendens till skillnad i dimensionen Organisation, där kvinnor visade upp en högre arbetstillfredsställelse än män i samtliga fyra dimensioner. Vidare visade resultatet en signifikant skillnad i anställningstid i dimensionen Arbetet, där anställda som har arbetat mellan 6 till 15 år visade en högre arbetstillfredställelse i dimensionen än de respondenter som har varit anställda mellan 1 till 6 år. Nyckelord: Arbetstillfredsställelse, personliga assistenter, anhörigrelation / The purpose of this study was to examine the job satisfaction of personal assistants with a family connection to the customer. The study was conducted at the company OP Assistans with the help of a questionnaire survey. A total of 33 valid responses gave a response rate of 37.5%. The results showed significant differences between women and men in the dimensions of Safety, Feelings About the company and Communication, and a strong tendency to difference in dimension Supervision, where women showed a higher job satisfaction than men in all four dimensions. The results showed also a significant difference in the dimension My Job based on length of employment, where employees who have been employed between 6 to 15 years, showed a higher job satisfaction in the dimension My job than respondents who were employed between 1 to 6 years. Keywords: Job Satisfaction, satisfaction with supervisor, leadership