Abstract   Artificiell Intelligens, eller AI, är ett ord som ofta nämns i datalitteraturen nu för tiden. Så har det också varit vid några tillfällen förr i datorernas historia, men då har förväntningarna inte infriats. Hur diskuterar branschfolk AI nu för tiden? Användning utav AI inom samhället, så som självkörande bilar, sjukvård, forskning, AI inom internet och mycket annat, innebär också att ökningen av diskussioner kring AI inom fackpressen har ökat. Idag används AI mer än vad människor vet, när vi handlar något på internet via mönsterigenkänningskontroller, röntgenbilder som kontrolleras av en AI, en chatbot på nätet, självkörande bilar osv. De flesta har till och med en AI med sig varje dag i form av en Iphone där den virtuella assistenten Siri är en form av AI. Med denna ökning av AI, så har det också framförts en hel del kritik vilket diskuteras i den här uppsatsen. En av de mest självklara kritikerna är förstås om AI-tekniken är säker, och att om vi människor har, och kommer att ha tekniken under kontroll i framtiden. Syftet med denna B-uppsats är att forska fram vilka teman som finns inom AI i fackpressen, närmare bestämt computersweden.idg.se. Hur AI diskuteras i fackpressen, vad journalister skriver om AI, vilka problem och möjligheter som nämns. Studien bygger på en kvalitativ studie av artiklar som innehåller termerna ”AI” eller ”artificiell intelligens” och olika användningsområden. Computersweden.idgb.se har använts som datakälla. Hur AI diskuteras inom fackpressen varierar beroende på vilket tillämpningsområde eller bakomliggande teknik som diskuteras. Kortfattat, vad denna studie visar är att man inte diskuterar riskerna och kritiken kring AI jämfört med hur man diskuterar den senaste tekniken och användningen av AI i framtiden. Möjligheterna och den senaste tekniken om AI överskuggar till stor del konsekvenstänkandet och riskerna med AI.    Nyckelord: AI, Artificiell intelligens, maskininlärning, expertsystem, neurala nätverk, fackpress, ComputerSweden.

No description available.

<p>Scrabble är ett populärt korsordsliknande brädspel som funnits på svenska sedan 1950-talet. Datorprogram som spelar Scrabble har funnits sedan och 1980-talet. De flesta har haft som fokus att spela så optimalt som möjligt och utmana de bästa mänskliga spelarna. Det här arbetet undersöker hur man kan skapa en ”Fun-AI” för Scrabble som fokuserar på spelarens upplevelse och som lämpar sig för alla spelare oavsett nivå. Tre enkla AI-spelare skapas genom att använda grundläggande egenskaper som karakteriserar mänskligt spel. Utvärderingen visar att en relativt outvecklad AI tas för en människa av försökspersoner som spelat matcher mot AI-spelaren. Arbetet kan användas som grund för att gå vidare och utveckla AI:n genom att modellera fler och mer avancerade beteenden hos mänskliga spelare.</p>

<p>Artificiell intelligens (AI) har diskuterats filosofiskt under lång tid. I och med datorns uppkomst och utveckling har dock nya filosofiska grenar framkommit. Den filosofiska AI:n syftar ofta att modellera människans kognitiva förmågor. AI är inte bara ett filosofiskt ämne utan andra områden har även ett intresse av AI. Med hjälp av avancerade system som till exempel expertsystem, artificiella neurala nätverk (ANN) samt viss robotik kan datorn och dess mjukvara tillämpas i allt mer avancerade och kommersiella situationer. Syftet med dessa tillämpningar är dock inte att modellera mänskliga mentala förmågor utan att finna lösningar på praktiska problem. Avsikten med detta arbete är att undersöka kopplingsförhållandet mellan filosofisk och kommersiell AI samt att finna indikationer på huruvida det kan finnas information inom filosofisk AI som kan vara av betydelse vid skapande av kommersiella AI-system. Metoderna som används för att finna svar på dessa frågor är litteraturstudier och intervjuer, båda av kvalitativ natur</p>

Denna uppsats handlar om ljudproduktion, teknik, framtiden och forskningen kring artificiell intelligens. Hur mycket betyder tekniken för dagens ljudproducenter och hur stor påverkan har den på deras arbete? Och hur kommer framtiden att se ut? Vad kan utvecklingen av artificiell intelligens bidra med, eller inte bidra med? Syftet med uppsatsen är att belysa relationen mellan teknikens förändringar och dess inverkan på ljudproducenters arbetssätt och yrkesroll. Med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer och Anthony Giddens modernitetsteori försöker jag svara på hur professionella ljud- och musikproducenter uppfattar att tidigare tekniska framsteg har förändrat deras yrke och yrkesroll samt hur de resonerar kring framtiden och den teknikutveckling vi ser framför oss. I tidigare forskningsavsnittet kan man se att ny teknik på många sätt har påverkat och förändrat hur ljud- och musikproducenters arbete sett ut. Resultatet visar på att teknikutvecklingens fördelar idag främst är effektivitet, att tillåta producenter att genomföra sina uppgifter snabbare och lättare. Det tekniska kunnandet som krävs för att hantera tekniken minskar också, vilket tillsammans med den minskade tidsåtgången låter producenterna att fokusera än mer på den kreativa biten i arbetet. De flesta informanterna har en positiv inställning till framtiden och tror att artificiell intelligens kan bli ett bra verktyg de kan använda i sitt arbete. Tyngdpunkten på vad de tror att framtidens teknik kan bidra med ligger fortfarande på smidighet och att genomföra uppgifter snabbare snarare än att lyfta resultatet på arbetet.

Scrabble är ett populärt korsordsliknande brädspel som funnits på svenska sedan 1950-talet. Datorprogram som spelar Scrabble har funnits sedan och 1980-talet. De flesta har haft som fokus att spela så optimalt som möjligt och utmana de bästa mänskliga spelarna. Det här arbetet undersöker hur man kan skapa en ”Fun-AI” för Scrabble som fokuserar på spelarens upplevelse och som lämpar sig för alla spelare oavsett nivå. Tre enkla AI-spelare skapas genom att använda grundläggande egenskaper som karakteriserar mänskligt spel. Utvärderingen visar att en relativt outvecklad AI tas för en människa av försökspersoner som spelat matcher mot AI-spelaren. Arbetet kan användas som grund för att gå vidare och utveckla AI:n genom att modellera fler och mer avancerade beteenden hos mänskliga spelare.

En dynamisk svårighetsgrad syftar till att anpassa ett spels svårighetsgrad efter hur spelaren presterar. Ett sätt att göra detta går ut på att en genetisk algoritm gör fienderna lagom svåra för spelaren, genom att göra fienderna gradvis svårare till spelet anses vara utmanande för spelaren. För att se till att detta inte går långsamt föreslog ett tidigare arbete två tekniker, där den ena gick ut på att ha information i förväg, och den ena fokuserade på en välskapt algoritm. För att undersöka vilken teknik som presterade bäst för att hantera fiender vars svårighetsgrad styrs av variablerna hälsa, snabbhet och skada skapades ett enkelt spel i 2D där spelaren kontinuerligt försvarade sig mot fiender. Resultaten visar att tekniken med information i förväg presterar bäst, men att den inte bör vara det enda som bestämmer svårighetsgraden. Framtida arbeten kan undersöka hur tekniken kan kontrolleras för att bli pålitlig.

Kontext. Evalueringsfunktioner är en viktig del inom artificiell intelligens. En evalueringsfunktion utvärderar ett spelläge och är svår och tidskrävande att utveckla. Inför denna uppsats utvecklades en ny teknik som kan användas på en evalueringsfunktion för att skapa en urvalsbaserad evalueringsfunktion. Mål och Objektiv. I denna uppsats utvärderas en ny teknik för att förbättra evalueringsfunktioner för Kalaha. Tekniken bygger på att utvärdera spelläget både som det är och genom att sampla möjliga framtida drag. Teknikens framgångar mäts i antal vinster mot andra evalueringsfunktioner. Metod. Detta arbete bygger på en implementationsmetod där kvantitativ data samlas in för analys. Spelet och de artificiella intelligenserna utvecklades i C++ med hjälp av Microsoft Visual Studio 12. Resultat. Utfallet från matcher mellan evalueringsfunktioner och urvalsbaserade evalueringsfunktioner sammanställdes till tabeller. Slutsats. Den urvalsbaserade tekniken hade framgångar i matcherna och anses därför vara en lyckad förbättring av evalueringsfunktionerna som användes.

<p>VT2020</p>

SAMMANFATTNING Datum: [2020-06-02]  Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Ibrahim Samo Metin Ömansson Titel: ÄR AI NYCKELN TILL EN LIKVÄRDIG REKRYTERING? - En kvalitativ studie om hur artificiell intelligens påverkar diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Handledare: Klara Regnö Nyckelord: Diskriminering, fördomar, omedvetna fördomar, rekryteringsprocess, artificiell intelligens Frågeställningar: - Vilka möjligheter, relaterat till diskriminering, uppstår genom användandet av AI under rekryteringsprocessen? - Vilka utmaningar, relaterat till diskriminering, uppstår genom användandet av AI under rekryteringsprocessen? Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur AI-teknik påverkar diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Metod: För att besvara forskningsfrågan samt uppfylla syftet med studien genomfördes en kvalitativ metod. Kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med fyra rekryterare och två programmerare genomfördes. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt och redogjorts med koppling till den teoretiska referensramen. Slutsats: AI-teknik bidrar med möjligheten att minska förekomsten av diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Det som påverkar AI-teknikens lämplighet är hur dess algoritmer är programmerade. Framställningen av ett fördomsfritt AI-verktyg kräver att algoritmerna inte är baserade på historisk data samt att de inte tar hänsyn till aspekter som etnicitet, kön och ålder. Genom användandet av eftermätningar kan AI-teknikens förmåga att välja ut rätt kandidat, fördomsfritt och kompetensbaserat, ständigt preciseras och konkretiseras. AI-tekniken medför dessutom möjligheten att effektivisera tidskrävande processer och bidra till en likvärdig rekrytering. AI-teknikens utmaningar visade sig vara skepticism mot verktyget och att den ännu inte kan identifiera och bedöma sociala variabler som är av betydelse för vissa tjänster.