Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar med IT ser på användningen av artificiell intelligens. Detta utfördes med hjälp av en kvalitativ studie där data samlades in från fem respondenter med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien som utfördes var en mindre fallstudie med en tidsram på 15 veckor. Målet med studien var att vidareutveckla det arbete och studier som tidigare har gjorts i ämnet.  De slutsatser vi kan dra från resultatet av studien är att arbetare inom IT-branschen är positivt inställda till användningen av artificiell intelligens på arbetsplatsen och ingen utbredd oro tycks finnas gällande risken att förlora arbetet till denna teknologi. Med detta sagt tycks arbetare se både fördelar och nackdelar med den artificiella intelligensen. En tydlig fördel är att AI bidrar till att effektivisera arbetet och ökar produktiviteten, medan ett gemensamt orosmoment kring denna teknologi tycks vara att det kan vara svårt att veta när det går att lita på den information AI-programmen presenterar eller ej.

Under de senaste åren har teknikutvecklingen accelererat och skapat resultat som tidigare inte var möjliga. En avgörande faktor i denna utveckling är artificiell intelligens (AI); en teknik som påverkar dagens samhälle, inte minst företag och dess ledare. För att navigera genom denna teknologiska förändring på ett effektivt sätt måste ledare anpassa sitt ledarskap och arbete. Generellt sett anses transformativt ledarskap vara framgångsrikt vid teknikomställningar. Utifrån denna ledarskapsstil utforskar studien hur möjligheter och utmaningar vid implementering av AI omformar en ledares roll. Empirisk data samlades in från intervjuer med sju ledare och analyserades utifrån studiens analysmodell. Resultatet visar att samtliga transformativa ledaregenskaper är fördelaktiga vid implementering av AI. Särskilt viktigt blir det för ledare att visa engagemang och uppdatera sina kunskaper inom området, samt kommunicera och exemplifiera fördelarna med AI för att motivera och inspirera sina medarbetare att använda den nya tekniken. Att lämna frihet att experimentera med AI-verktygen kan öka kreativitet. Dessutom är det avgörande att ledare är medvetna om de risker som finns och att de utvecklar strategier för att adressera och hantera eventuell rädsla och misstro. En övergripande insikt är att mänsklig förmåga fortsatt är en central del av en ledares roll och något som AI inte kan ersätta. För att skapa en bredare förståelse för AI:s påverkan vore det intressant för framtida forskning att undersöka om resultatet skiljer sig åt inom olika delar av en organisation och inom olika branscher.

Städer, med hög befolkningstäthet, hårdgjorda ytor och byggda strukturer, lockar allt fler människor, och urbaniseringens effekter sätter spår på naturen och klimatet. Städer ses allt oftare som frikopplade från naturen, men nätverk av ekosystemtjänster är fortfarande fundamentala för människans välbefinnande. Om urbana ekosystemtjänster integreras i stadsplanering kan de bidra till att lösa många av de miljörelaterade problem som uppkommer i städer, och till att öka städers resiliens. Artificiell Intelligens (AI) har tagit allt större plats i samhället och inom miljöområdet, och trots att många aspekter av AI och hållbar utveckling har studerats, saknas det forskningsunderlag kring hur AI-teknik har tillämpats i arbetet med att integrera och stötta urbana ekosystemtjänster inom stadsplanering. Stockholmsregionen behöver exploateras och förtätas ytterligare i takt med urbanisering och befolkningsökning. Samtidigt förväntas klimatrelaterade händelser som kraftiga skyfall och intensiva värmeböljor att öka i Stockholm, och flera av stadens miljömål med anknytning till urbana ekosystemtjänster visar på en osäker måluppfyllelse. Mot denna bakgrund är syftet med studien att undersöka hur AI-teknik kan användas för att integrera urbana ekosystemtjänster i planeringen av Stockholms kommuner. Studien avgränsas till ett antal kommuner inom Stockholmsregionen, och till ett antal urbana ekosystemtjänster av relevans för staden. Genom en litteraturstudie samt intervjuer med kommunala planerare presenteras en översikt över kommunernas förutsättningar för att integrera urbana ekosystemtjänster inom detaljplanering, och för att tillämpa AI-teknik inom området. Studiens resultat visar att ekosystemtjänster som begrepp inte definieras i Plan- och Bygglagen, men att det finns en uppsjö av verktyg och metoder som kan stötta kommunala planerares arbete med att integrera ekosystemtjänster. Trots en hög medvetenhet om ekosystemtjänsters värde, och riktlinjer för att integrera dem i detaljplaneprocessen, uppstår ofta målkonflikter där naturen får stå tillbaka mot ekonomi och politiska direktiv om ökad exploatering. Samtidigt finns ett stort fokus på ett antal ekosystemtjänster som har en tydlig koppling till klimatanpassning inom kommunernas detaljplaneprocesser. Vidare visar resultatet att AI-användningen inom kommunerna generellt är låg, och att utmaningar som informationssäkerhet och kompetensbrist riskerar att hindra tillämpandet. Ett antal områden där AI har potential att förbättra bland annat datainsamling och analys identifieras i resultatet, och studien lägger grund för vidare forskning inom området. Studien betonar även vikten av att anta ett systemperspektiv för att säkerställa en fortsatt produktion av ekosystemtjänster, och därtill en stärkt resiliens i sårbara städer. / Cities, with high population density, hard surfaces and built structures, attract more and more people, and the effects of urbanization leave a mark on nature and the climate. Cities are increasingly seen as disconnected from nature, but networks of ecosystem services are still fundamental to human well-being. Urban ecosystem services integrated into urban planning can contribute to solving many of the environmental problems that arise in cities, and to increase the resilience of cities. Artificial Intelligence (AI) has taken an increasing place in society and in the environmental field, and despite the fact that many aspects of AI and sustainable development have been studied, there is a lack of research on how AI technology has been applied in integrating and supporting urban ecosystem services in urban planning. The Stockholm region needs to be exploited and densified further in line with urbanization and population growth. At the same time, climate-related events such as heavy downpours and intense heat waves are expected to increase in Stockholm, and several of the city's environmental goals related to urban ecosystem services show uncertain goal fulfillment. Against this background, the purpose of the study is to investigate how AI technology can be used to integrate urban ecosystem services in the planning of Stockholm's municipalities. The study is limited to a number of municipalities within the Stockholm region, and to a number of urban ecosystem services of relevance to the city. Through a literature review and interviews with municipal planners, an overview is presented of the municipalities' prerequisites for integrating urban ecosystem services within planning, and for applying AI technology within the research area. The results of the study show that ecosystem services as a concept are not defined in Plan- och Bygglagen, but that there are a plethora of tools and methods that can support municipal planners' work in integrating ecosystem services. Despite a high awareness of the value of ecosystem services, and guidelines for integrating them into planning processes, goal conflicts often arise where nature has to back down against economics and political directives for increased exploitation. At the same time, there is a large focus on a number of ecosystem services that have a clear connection to climate adaptation within the municipalities' planning processes. Furthermore, the results show that the use of AI within the municipalities is generally low, and that challenges such as information security and lack of skills risk hindering further AI application. Data collection and analysis are identified, among other things, as areas where AI has the potential to improve, and the study lays the foundation for further research in the area. The study also emphasizes the importance of adopting a systems perspective to ensure a continued production of ecosystem services, and in addition a strengthened resilience in vulnerable cities.

In the light of the noted phenomenon in which humans develop emotional attachments to artificial intelligence, this study aims to explore how cultural and societal aspects affect the phenomenon and its establishment in societies. The study is of a comparative nature and intends to contrast the establishment of the phenomenon in Japanese and Swedish contexts and understand which interactive aspects have contributed to the current situation. Two qualitative methods are included to examine the different contexts, one of which consists of a qualitative content analysis of documents related to the Japanese context, while the other consists of a quasi-experiment resulting in semi-structured interviews with Swedish participants. The results show that AI is an integrated part of Japanese society and culture, while in Sweden, AI is seen more as a tool. The widespread loneliness in Japan has led to an increased acceptance of AI, while in Sweden emotional use of AI is unusual and stigmatized. Japan's work ethic and respect for hierarchy and language are reflected in the AI's ​​interactions, contributing to a cultural appreciation for AI that upholds polite patterns of interaction. In contrast to this, AI's politeness is perceived in Sweden as excessive and not in line with Swedish interaction rituals. However, the study suggests that the phenomenon may become established in Sweden in the future.

Den föreliggande studien undersöker hur svenskämneslärare beskriver sin skrivundervisning med närvaro av generativ AI samt deras uppfattningar om vilka kunskaper och förmågor som blir särskilt viktiga i relation till att skapa och bearbeta text med närvaro av generativ AI. Dessutom besvarar studien frågan om vilka uppfattningar som svenskämneslärare har om vad begreppet AI-litteracitet kan innebära. Frågorna besvaras genom analys av intervjudata framtagen genom semistrukturerade intervjuer med 13 svenskämneslärare. Resultatet visar att skrivundervisning utformas med stöd av generativ AI som idégenerator, intresseväckande inslag, som grund för utveckling av aspekter av elevernas språkliga förmåga, i syfte att föra källkritiska diskussioner, och som ett medvetandehöjande inslag. Att lära sig utveckla en grundläggande litteracitet, få kunskap om hur generativ AI kan användas, och utveckla förmågor som självreglering för att kunna använda generativ AI är kunskaper och förmågor som lärarna anser att elever behöver utveckla i skrivundervisning i relation till generativ AI. Resultatet visar avslutningsvis också i likhet med föregående beskrivning att AI-litteracitet kommer att utgöras av teknisk kompetens, grundläggande litteracitet och självreglerande förmåga. Utöver det framhävs vikten av en kritisk litteracitet som kommer att bli en avgörande förmåga för att utvecklas till en demokratisk medborgare med förutsättningar för att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Artificial intelligence permeates all industries nowadays, including the accounting sector. The benefits of cost reduction and efficiency improvement in accounting through AI implementation have been emphasized by several researchers. The purpose of this study is to describe how companies currently utilize artificial intelligence in the accounting process to decrease costs and enhance efficiency. A deductive approach was used, and to gain a deeper understanding of AI implementation in accounting, a qualitative approach was applied through qualitative interviews. The data was collected from five respondents, transcribed, and analyzed. The sample consisted of five accounting economists from different accounting firms with a mix of experiences in accounting. The study revealed that AI is not fully implemented in the accounting industry, but it simplifies the work for accounting economists through the use of various AI systems. AI systems can handle bookkeeping, compile financial statements, and facilitate information retrieval. Accounting economists now have the opportunity to provide advisory services, strengthening customer relationships. Therefore, AI contributes to cost reduction and increased efficiency in the accounting process. / Artificiell intelligens genomsyrar alla branscher nuförtiden, bland annat redovisningsbranschen. Fördelar med kostnadsreducering och effektivisering i redovisningen genom AI implementering har betonats av flera forskare. Syftet med denna studie är att beskriva hur företag i dagsläget använder sig av artificiell intelligens i redovisningsprocessen för att minska kostnader och öka effektiviteten i redovisningen. En deduktiv ansats användes och för att få en djupare förståelse om AI implementeringen i redovisningen tillämpades en kvalitativ ansats med hjälp av kvalitativa intervjuer. Materialet samlades in genom fem respondenter som transkriberades och analyserades. Urvalet bestod av fem redovisningsekonomer från olika redovisningsbyråer som hade en blandning av erfarenheter inom redovisning. Studien visade att AI inte är fullt implementerat i redovisningsbranschen men det förenklar arbetet för redovisningsekonomer genom användning olika AI-system. AI-systemen kan bokföra, sammanställa bokslut och underlätta informationssökningen. Redovisningsekonomer har nu möjligheten att ge rådgivning vilket förstärker kundrelationerna. AI bidrar därför till kostnadsreduktion och ökad effektivitet i redovisningsprocessen.

Genom att utföra en kvalitativ fallstudie på en stor svensk myndighet undersöker studien femanställdas perspektiv på Artificiell Intelligens (AI) och tar fram ett flertal nyckelfaktorer för en effektiv implementering av AI i den svenska offentliga sektorn. Studien syftar på att tillföra till litteraturen om implementering av AI i den offentliga sektorn. Detta på grund av att tekniken utvecklas för tillfället mycket snabbt och har stora potentiella fördelar för att öka effektiviteten i organisatoriska processer, dock kommer detta inte utan risk, då hinder som lyfts med studien är bland annat bristen på autonomi och en oro för felaktigabeslut. Denna studie bidrar således med insikter på hur den offentliga sektorn kan främja en effektiv implementering av AI. Studiens resultat betonar vikten av att förse personalen med förståelse för tekniken och hur dagens lagar upplevs som ett hinder för implementering av AI i den offentliga sektorn. / By conducting a qualitative case study on a prominent Swedish government agency, the study explores the viewpoints of five workers on Artificial Intelligence (AI) and offers a number of key variables for efficient AI implementation in the Swedish public sector. The goal of this study is to contribute to the literature on AI application in the public sector. This is especially crucial in considering the technology's rapid advancement, which has the ability to dramatically increase the efficiency of organizational operations. However, this progress is not without risk, as highlighted by some significant challenges; a lack of autonomy and worries of making incorrect decisions. As a result, our research discusses how the public sector could encourage efficient AI implementation. The research results demonstrate the need of educating personnel about thetechnology and addressing the perception of existing rules as challenges to the implementation of AI in the Swedish public sector.

Sammanfattning Datum:   2023-05-30 Nivå:    Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution:   Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare:  Maja Axell  Jemima Bjurhager  Sara Nyström Titel:   Marknadsförarens överlevnad: Säkra kundretention i en AI-driven värld Handledare:   Rana Mostaghel Nyckelord:   Kundretention, Artificiell Intelligens, Marknadsföring, Möjligheter,    Utmaningar, Lojalitet Forskningsfrågor:  Vilka möjligheter och utmaningar kan identifieras vid implementeringen    av artificiell intelligens i marknadsföring för att optimera kundretention?    Hur kan marknadsförare effektivt hantera de utmaningar som kan uppstå    vid användningen av artificiell intelligens inom        retentionsmarknadsföring? Syfte:   Att identifiera möjligheter och utmaningar med att använda AI inom    marknadsföring för att optimera kundretention, samt undersöka hur      marknadsförare kan hantera dessa utmaningar.  Metod:   Induktiv forskningsansats, där data insamlades genom en kvalitativ     fallstudie med 13 semistrukturerade intervjuer.  Slutsats:  Studien identifierade både möjligheter och utmaningar med att använda AI    i marknadsföring för att optimera kundretention. Ytterligare identifierades    sätt som marknadsförare kan hantera dessa utmaningar på. Trots att AI kan    vara ett effektivt verktyg som håller på att revolutionera sättet     marknadsförare jobbar på, kan studien konstatera att människan bakom    fortfarande är viktig och nödvändig för den personliga kontakten. / Abstract Date:    2023-05-30 Level:    Bachelor's thesis in Business Administration, 15 credits Institution:   School of Economics, Society, and Technology, Mälardalen University Authors:  Maja Axell  Jemima Bjurhager  Sara Nyström Title:    The Marketer's Survival: Ensuring Customer Retention in an AI-Driven     World Supervisor:   Rana Mostaghel Keywords:  Customer retention, Artificial Intelligence, Marketing, Opportunities,     Challenges, Loyalty Research Questions:  What opportunities and challenges can be identified in the implementation    of artificial intelligence in marketing to optimize customer retention? How    can marketers effectively manage the challenges that may arise from the    use of artificial intelligence in retention marketing? Purpose:   To identify opportunities and challenges in using AI in marketing to     optimize customer retention, and to explore how marketers can address    these challenges. Method:  Inductive research approach, where data was collected through a     qualitative case study with 13 semi-structured interviews. Conclusion:   The study identified both opportunities and challenges in using AI in    marketing to optimize customer retention. Additionally, ways in which     marketers can address these challenges were identified. Despite AI being    an effective tool that is revolutionizing the way marketers work, the study    concludes that the human element is still important and necessary for     personal interaction.

Banker lägger historiskt sett mycket fokus på en stabil och säker utveckling av dess verksamhetsprocesser. Den teknologiska utvecklingen i samhället gör att det blir alltmer nödvändigt för banker att utveckla sina system för att möta denna förändring. Artificiell intelligens (AI) är en revolutionerande teknologi som har funnits länge men har en stor potential att förändra olika branscher inklusive banker. AI är algoritmer i form av system och verktyg som är programmerade för att utveckla sig själv med hjälp av stora datamängder. Teknologin kan simulera mänsklig intelligens och utföra uppgifter som traditionellt har krävt mänsklig faktor. Studiens syfte är att undersöka den etiska problematik som kan uppstå i samband med en implementering av AI inom banker. Undersökningen använde sig av en deduktiv forskningsmetod och utgår från teori som utgångspunkt. Studien tillämpar en väl etablerad teori, normativ etik. Studien använder en kvalitativ metod för att samla in relevant data kring ämnet. Insamlingen av empiri gjordes i form av fem semistrukturerade intervjuer samt sekundärdata. Intervjuerna transkriberades enligt en selektiv metod och därefter analyserades enligt tematisk analys. Studien visar att implementeringen av AI varierar mellan olika banker. Vissa banker har endast genomfört enklare Robotic process automation (RPA) system för att effektivisera arbetsflödet. Andra banker befinner sig i en experimentell fas med AI och har ännu inte implementerat det i bred användning. Däremot har banker främst använt AI inom penningtvätt och bedrägeribekämpning. Studien undersökte den etiska problematiken som kan uppstå vid implementeringen av AI inom banker. De primära problemområden studien identifierade relaterade till kundinformation, lagstiftning och / Banks have historically focused extensively on the stable and secure development of their business processes. The technological advancements in society make it increasingly necessary for banks to develop their systems to meet this change. Artificial intelligence (AI) is a revolutionary technology that has been around for a long time but has significant potential to transform various industries, including banks. AI consists of algorithms in the form of systems and tools that are programmed to self-develop using large amounts of data. The technology can simulate human intelligence and perform tasks traditionally requiring human involvement. The aim of this study was to investigate the AI systems used by Swedish banks. The study also examined the ethical issues that may arise in the implementation of AI in banks. The investigation utilized a deductive research method and relied on theory as a starting point. The study applies the well-established theory of normative ethics. A qualitative approach was applied to gather relevant data on the subject. Data collection involved five semi-structured interviews and secondary data. The interviews were transcribed using a selective method and then analyzed using thematic analysis. The results demonstrate that the implementation of AI varies among different banks. Some banks have only implemented simpler Robotic Process Automation (RPA) systems to make the workflow more effective, while others are in an experimental phase with AI and have not yet implemented it extensively. Banks have primarily used AI in areas such as anti-money laundering and fraud prevention. The study also examined the ethical issues that may arise from the implementation of AI in the banking sector. The primary problematic areas identified in the study relate to customer information, legislation, and control. One problematic area highlighted in the study pertains to the laws and regulations that an AI system must adhere to.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur marknadsförare upplever att generativ artificiell intelligens förändrar marknadsföringsarbetet samt dess kreativa processer.  Studien antar en kvalitativ forskningsmetod. Sju stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes och detta följdes av en tematisk analys. Den teoretiska referensramen baseras på tidigare studier. Resultatet påvisar att marknadsförare upplever att generativ AI (GAI) har en betydande påverkan på marknadsförares arbetsuppgifter och på marknadsföringsbranschen. Denna påverkan uppfattas mestadels som positiv. Trots fördelarna som GAI bringar, finns det utmaningar vid implementeringen, särskilt etiska frågor är en utmaning då det ännu inte finns tydliga riktlinjer och lagar för användandet. GAI kommer inte att ersätta marknadsförare helt, men teknologin tar över allt fler uppgifter och effektiviserar många processer, såsom skapande av innehåll, idéer, insikter samt personalisering av innehåll. Människor har en viktig roll i att ställa rätt frågor till GAI, kontrollera, redigera samt utveckla det som genereras. Det är tvetydigt huruvida GAI kan generera kreativt innehåll autonomt, då det framgår att modellerna syntetiserar sin träningsdata snarare än genererar nytt och unikt innehåll. Det är däremot tydligt att kreativitet kan ta sig uttryck på olika sätt, och att GAI effektivt kan stötta marknadsförare i att uppnå kreativa resultat. Denna stöttning kan ske på flera olika sätt.  Studien bidrar med en ökad förståelse för hur marknadsförare upplever att GAI förändrar marknadsföringsarbetet, kreativa processer och möjligheten att nå kreativa resultat. Studien bidrar utöver det med praktiska bidrag till företag. Det föreslås att forska vidare kring samma frågor i takt med att teknologin utvecklas. Vidare föreslås en studie där urvalet avgränsas mer, i syfte att skapa djupare förståelse för ett specifikt område. Utöver det föreslås en kvantitativ studie för att fånga in en mer representativ grupp och därmed kunna generalisera resultatet mer. Avslutningsvis föreslås en kvalitativ studie kring hur lagstiftning kan utformas. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how marketers perceive the impact of generative artificial intelligence on marketing work and its creative processes. The study adopts a qualitative research method. Seven semi-structured interviews were conducted followed by a thematic analysis. The theoretical framework is based on previous studies. The results indicate that marketers perceive generative AI (GAI) as having a significant impact on their tasks and the marketing industry, the impact is largely perceived as positive. Although GAI offers advantages, challenges exist in its implementation, particularly regarding ethical issues, as clear guidelines and regulations are still lacking. While GAI will not completely replace marketers, it is increasingly taking over tasks and streamlining various processes, such as content creation, idea generation, insights, and content personalization. Humans play a crucial role in posing the right questions to GAI, verifying, editing, and refining the generated content. It remains ambiguous whether GAI can autonomously generate creative content, as it appears that the models synthesize training data rather than produce entirely new and unique content. Nonetheless, it is evident that creativity can manifest in diverse ways, and GAI can effectively support marketers in achieving creative outcomes in various capacities. The study contributes to an enhanced understanding of how marketers perceive that GAI changes marketing work, creative processes, and the ability to achieve creative outcomes. Additionally, the study provides practical insights and contributions for businesses. It is proposed that further research be conducted on the same questions as technology advances. Additionally, a study with a more narrowly defined sample is suggested to gain a deeper understanding of a specific area. Furthermore, a quantitative study is recommended to capture a more representative group, thereby allowing for greater generalization of the results. Finally, a qualitative study on how legislation can be formulated is proposed.