Many municipalities around Sweden use public access spatial data from Artportalen to track and fight invasive species, but anyone can upload data to Artportalen and not all of it becomes verified. They could potentially enhance their efforts by incorporating street view technology for more reliable data. One municipality that uses Artportalen data is Jönköping, which suffers from Reynoutria japonica. I randomly selected 50 areas around Jönköping with reports of R. japonica and went through them using Street View. The purpose of this study is to test if Street View can be used to improve the reliability of Artportalen data and if it can fully replace other methods to do so. I counted each individual of R. japonica I could identify and compared it to the number of reports in each area. Among the 50 areas only 26 were reachable in Google Street View and some plants were impossible to identify if they were R. japonica or not. When looking at the areas that could be reached it showed no difference between Reports in Artportalen and what was found in Street View if you included the unidentifiable plants. When excluding unidentified plants or when including areas that could not be reached it showed a significant difference. Using Google Street View to complement Artportalen data for R. japonica comes with benefits and limitations. Many areas were impossible to reach, but where accessible, it proved effective in identifying misreports and finding unreported plants without the need to visit the location. Street View data can enhance the reliability of distribution data used for monitoring invasive species without ever needing to travel, however it cannot fully replace other methods of enhancement and for the best reliability, a combination of Street View and on-site visits is necessary. / Många kommuner runt om i Sverige använder offentligt tillgängliga geodata från Artportalen för att spåra och bekämpa invasiva arter, men vem som helst kan ladda upp data till Artportalen och inte all data blir verifierad. Kommunerna skulle potentiellt kunna förbättra sina insatser genom att använda Street View teknologi för att få mer tillförlitliga data. En kommun som använder sig av data från Artportalen är Jönköping, som lider av den invasiva växten Reynoutria japonica. Syftet med den här rapporten är att testa om Street View kan användas för att komplimentera data från Artportalen och om det kan helt byta ut andra metoder att göra samma sak. Jag valde slumpmässigt ut 50 områden runt Jönköping med rapporter om R. japonica och gick igenom dem med Street View. Jag räknade varje individ av R. japonica jag kunde identifiera och jämförde det med antalet rapporter i varje område. Bland de 50 områdena var det bara 26 som kunde nås med Google Street View och vissa växter var omöjliga att identifiera om de var R. japonica eller inte. När man tittade på de områden som kunde nås visade det ingen skillnad i antal växter mellan rapporterna i Artportalen och vad som hittades i Street View om man inkluderade de oidentifierbara växterna. När man exkluderade oidentifierade växter eller när man inkluderade områden som inte kunde nås visade det en signifikant skillnad. Att använda Google Street View för att komplettera Artportalen-data för R. japonica har både fördelar och begränsningar. Många områden var omöjliga att nå, men där de var 2 tillgängliga visade det sig effektivt för att identifiera felrapporter och hitta orapporterade växter utan att behöva besöka platsen. Street View-data kan förbättra tillförlitligheten av distributionsdata som används för att övervaka invasiva arter utan att man någonsin behöver resa, men det kan inte fullt byta ut andra metoder att öka tillförlighet och för bästa resultat är en kombination av Street View och platsbesök nödvändig.

Hastigheten för globalt utdöende är betydligt högre nu jämfört med den förmänskliga tiden, och utan åtgärder kommer utdöendet att accelerera. Detta medför ett stort ansvar på beslutsfattare som måste agera i förhållande till detta. Därför är det viktigt att kunna följa upp den biologiska mångfalden för att ta strategiska beslut, något som endast sker i begränsad skala på kommunal nivå i Sverige. Vidare finns det mycket medborgardata kring artrikedom, där frivilliga medborgare rapporterar fynd de gjort i databasen Artportalen. Möjligheten att utnyttja denna typ av data undersöks i denna fallstudie av Tierps kommun, där trenden för den biologiska mångfalden undersöktes. Därefter användes hypotesprövning för att kvantifiera osäkerheten i de resultat som framtogs. Däremot hävdar flera forskare att det finns utmaningar med att använda sådan data, därför ämnade denna studie även att undersöka dessa problem med den använda datan. Därmed togs det fram kompletterande information om plats, tid och arter för att analysera detta. Studien visade en övergripande negativ trend för den biologiska mångfalden i Tierps kommun, vilket validerades av hypotesprövningen. Gällande problemen som undersöktes kunde det konstateras att många fynd var centrerade runt särskilda platser, månader och arter, vilket begränsar möjligheten att dra säkra slutsatser gällande hela den biologiska mångfalden i kommunen. Sammanfattningsvis kunde det konstateras att de resultat som framtogs skulle behöva kompletteras av annan data alternativt av andra tillvägagångssätt. / The rate of global extinction is significantly higher today compared to the prehuman times, and without action, the extinction will accelerate. This means that there is great pressure on decision-makers to take action. It is therefore important to monitor biodiversity to make strategic decisions, something that municipalities in Sweden only do at a limited scale. At the same time, there are loads of citizen science data on species richness, where unsolicited citizens report their findings in the database Artportalen. The opportunity to utilize this type of data is explored in this case study of Tierps kommun, where the trend of biodiversity is examined. Additionally, hypothesis testing was used to quantify the uncertainty in the results. However, several scientists claim that there are challenges using such data, therefore this study also aimed to explore these. To do this, complementary information regarding time, space and species were gathered and analyzed. The results indicated that a general negative trend could be identified in biodiversity for the municipality of Tierp, which was validated with the hypothesis testing. Regarding the problems that were examined, it could be ascertained that most of the discoveries were limited to specific places, months and species, which limits the possibility to draw certain conclusions regarding the entire biodiversity in the municipality. In conclusion, it could be stated that the results that were produced need to be complemented by other data, alternatively by other methods.

Invasiva främmande arter är ett allvarligt hot mot biologisk mångfald. Kartläggning och övervakning av invasiva arter är viktigt för att kunna arbeta förebyggande mot spridningen och reducera effekterna. Parkslide är en invasiv art som idag är spridd över södra Sverige och riskerar att utgöra ett hot mot inhemska arter samt orsaka skada på infrastruktur på grund av dess starka invasiva förmåga. Syftet med denna studie är att undersöka förekomst av parkslide i relation till tätorter samt att jämföra två olika metoder för kartläggning av parkslide i Blekinge län. I studien användes data från SLU Artdatabankens Artportal från åren 2020–2021 för att jämföra förekomsten av parkslide i närheten av (0–5 km) och längre bort (5–10 km) från tätort. Fortsatt undersöktes Google Street View (GSV) som en metod för kartläggning av parkslide genom att jämföra antalet observationer med antalet inrapporteringar i Artportalen. Slutligen gjordes en jämförelse mellan inrapporterad storlek (m2) på bestånd i Artportalen och från en fältundersökning. Resultatet av studien visade på en trend att antalet inrapporteringar ökar nära tätort, men trenden är inte statistiskt fastställd. Fortsatt visade resultatet att antalet observationer i GSV stämde överens med antalet inrapporteringar i Artportalen. Till sist visade resultatet att medelvärdena för storlek i Artportalen och från fältundersökningen inte skiljer sig signifikant från varandra. Dock var variationen i dessa data stor och visade ibland på stora skillnader i storlek, vilket sannolikt minskade den statistiska säkerheten. Sammantaget visar denna studie att inrapportering genom Artportalen kan ge en indikation på hur spridningen av parkslide ser ut men att data kan behöva verifieras genom fältstudier. Dessutom visar studien att GSV kan vara en användbar metod för att kontrollera inrapporteringar på ett resurseffektivt sätt. / Invasive alien species is a major threat to endemic biodiversity. Mapping and monitoring of invasive species is important in order to prevent spreading and reduce impacts. The invasive plant Japanese knotweed is spread across the south of Sweden and is threatening to harm native species and cause damage to infrastructure, due to its aggressive invasive capacity. The aim of this study was to investigate the presence of Japanese knotweed in relation to urban areas and to compare two different methods of mapping Japanese knotweed in Blekinge County, Sweden. Data from SLU Swedish Species Information Centre (Artdatabankens Artportal) from the years 2020–2021 was used to compare the presence of Japanese knotweed near to (0–5 km) and farther away from (5–10 km) urban areas. In addition, Google Street View (GSV) was used as a method for mapping Japanese knotweed by comparing the number of observations inGSV to the number of reported findings in Artportalen. Finally, a comparison was made between the patch size (m2) reported in Artportalen versus from a field study.The result of the study shows a trend that the number of reported findings increase near urban areas, although the trend is not statistically significant. The result alsoshows that the number of observations in GSV match the number of reported findings in Artportalen. Finally, the result indicates that the mean patch size in Artportalen versus that from the field study does not significantly differ from each other. However, the variation in the data was substantial and sometimes showed large differences in patch size, which likely reduced statistical power. In conclusion, the result of this study shows that reporting through Artportalen can give an indication of the spread of Japanese knotweed, but that the findings may need to be verified by field studies. Furthermore, the study shows that GSV can be a useful method to verify reported findings in a resource-efficient way.