Kvicksund's marine biological community house is located in northern Eskilstuna right by Lake Mälaren. At the first design, I added a ferry connection and a promenade that connects the north side of Kvicksund with the south. In the "center" is a train station for the Mälaren train that runs through all major cities around Lake Mälaren. Thanks to the accessibility, we angled Kvicksund to a student city and developed student housing next to the station.The house has been inspired by the culture house and Fiskebäckskil's "Kristineberg". Kulturhuset gives passers-by the opportunity to see all the activity through the large windows. I think it is suitable for a house with life and chose to lay many of the active rooms against the facade. At the same time, the upper floor became a place for experience. The vision is that there should be life and movement on the lower level and the quiet calm on the upper.The research that is conducted is focused on Lake Mälaren and marine biology. To include the residents, the plus program has niched itself in citizen research. This means that researchers take help from the public and school classes to get help with large-scale sampling, which can otherwise be difficult for a small team. Citizen research also helps to inform outsiders about research and why it is important. In this case, it is an attempt to teach children, school classes and residents about the importance of taking care of Lake Mälaren and how to do it.Apart from the fact that Lake Mälaren is in need of environmental improvement, there are also invasive species, including the Mussel. Research showed that it and many of our own mussels thrive in the area around Kvicksund. Therefore, the project has also had as a side track to mark zones for where these different mussels are located and where the researchers were sold can go by boat to look more at the mussels.At the same time, it was important that the house could offer students and residents something more than just research. The house therefore has a library, a restaurant and large areas for exhibitions. These surfaces are also used for the aquariums required to take care of the samples from the marine environment. The house is therefore filled with an aquarium that school classes / researchers can use and visitors can look at. You can also get involved in research by following out on field studies and learning more about Lake Mälaren. / Kvicksunds marinbiologiska folkets hus ligger i norra Eskilstuna precis vid Mälaren. Vid första utformningen lade jag till en färjeförbindelse samt en strandpromenad som binder samman den norra sidan av Kvicksund med södra. I ”centrum” ligger en tågstation för Mälartåget som går genom alla stora städer runt Mälaren. Tack vare tillgängligheten vinklade vi Kvicksund till en studentstad och utvecklade studentbostäder intill stationen. Huset har inspirerats av kulturhuset och Fiskebäckskils ”Kristineberg”. Kulturhuset ger förbipasserande möjlighet att kunna se all aktivitet genom de stora fönstren. Jag tycker det är passande för ett hus med liv och valde att lägga många av de aktiva rummen mot fasad. Samtidigt blev den övre våningen en plats för upplevelse. Visionen är att det ska vara liv och rörelse på det nedre planet och det stillsamma lugnet på det övre. Forskningen som bedrivs är fokuserad på Mälaren och marinbiologi. För att inkludera de boende har plusprogrammet nischat in sig på medborgarforskning. Det innebär att forskare tar hjälp av allmänheten och då oftast skolklasser för att få hjälp med storskalig provtagning som annars kan vara svårt för ett litet team. Medborgarforskning hjälper också till att upplysa utomstående om forskning och varför den är viktig. I det här fallet är det ett försök till att lära barn, skolklasser och boende om vikten vid att ta hand om Mälaren samt hur man kan göra det.Bortsett från att Mälaren är i behov av miljöförbättring så finns också invasiva arter, däribland Vandrarmusslan. Vid efterforskning visade sig att den och samt många av våra egna musslor trivs bra i området runt Kvicksund. Därför har också projektet haft som sidospår att märka ut zoner för var dessa olika musslor håller till och vart forskarna såldes kan ta sig med båt för att titta mer på musslorna. Samtidigt var det viktigt att huset skulle kunna erbjuda studenter och boende något mer än enbart forskning. Huset fick därför ett bibliotek, en restaurang och stora ytor för utställningar. Dessa ytor används dessutom till de akvarium som krävs för att ta hand om proverna från den marina miljön. Huset är därför fyllt av akvarium som skolklasser/forskare kan använda och besökare titta på. Du kan också engagera dig i forskningen genom att följa med ut på fältstudier och lära dig mer om Mälaren.

In this paper I examine the possibilities for researchers in the field of climate change in the arctic ecosystems to collaborate with people of the common public for monitoring or to answer scientific questions, sometimes called Citizen Science. I have done this by focusing on the research community of Abisko, northern Sweden. I present a number of examples of possible projects that I have collected through literature, interviews and field work with researchers. Furthermore, I argue that Citizen Science projects might be a tool for nature guides in reaching adventurous visitors searching for more understanding of climate change, ecosystems, and who also want to contribute to real science. However, Citizen Science can also be a part of the democratization of a community when local people get engaged. Thus different aspects of Citizen Science are suitable for different target groups.

Syftet med studien är att studera deltagarnas uppfattade beteendeförändringar som medverkande i medborgarforskningsprojektet Växtkalendern. Ett vidare syfte med studien är att studera hur medborgarforskningsprojektet Växtkalendern kan påverka klyftan mellan medvetenhet och handlingskraft hos deltagarna i frågor rörande klimatförändringen, så kallat action gap. Studien har sin utgångspunkt ur en abduktiv ansats, där det empiriska materialet påverkar litteraturen och omvänt. Relevant empiri har samlats in genom en enkätundersökning. Undersökningen har skickats ut till alla deltagare i forskningsprojektet Växtkalendern, dessutom har intervjuer och samtal med specialister inom området medborgarforskning genomförts. Resultatet visar att medborgarforskningsprojektet Växtkalendern har potential att påverka deltagarna. Ur enkäten framkommer det att deltagarna anser att möjligheten att hjälpa forskningen är den klart viktigaste anledningen till deltagande. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna och det empiriska materialet analyserades medborgarforskningsprojektets möjlighet att förändra beteenden hos deltagarna i frågor gällande klimatförändringen. Studien visar att klyftan mellan medvetenhet och handlingskraft kan minskas med hjälp av medborgarforskning då deltagarna upplever en ökad medvetenhet och ett förändrat beteende i och med deltagandet i projektet. / The purpose of the study is to study the behavioral changes in participants in the citizen science project "Växtkalendern". The purpose is also to study how the citizen science project "Växtkalendern" can influence the gap between awareness and action in terms of climate change issues, so-called action gap, among the participants. The study is conducted based on an abductive approach, where the empiric material influences the literature study and vice-versa. The relevant empirical was collected through a survey sent out to all the participants in the project "Växtkalendern". In addition, interviews and discussions with specialists in the field of citizen science research have been conducted. The results shows that the citizen science project "Växtkalendern" has potential to influence participants. The survey revealed that the participants felt that the opportunity to assist research was clearly the most important reason for participation. Using the theoretical standing points and the empirical material, the citizen science project ability to create behavioral changes in the participants in terms of climate change issues was analyzed. The study shows that the gap between awareness and action can be reduced with the help of citizen science as participants experienced increased awareness and a changing behavior through participation in the project "Växtkalendern".

Objective: The purpose of this study is to identify how libraries and professional scientists can collaborate to enable citizen science, and what value libraries generate by taking part. The study also sets out to develop a framework that can be applied when designing and analyzing such collaboration.  Method: A qualitative and interpretative case study where significant design features, success factors, challenges, and outcomes are captured through interviews with representatives from research libraries, public libraries, and science teams in four citizen science projects. The empiric data is explored through reflexive thematic analysis and further investigated in a comparative analysis. The combined findings are then mapped with a framework for cross-sector collaboration (CFCR). Results: The study indicates that this type of collaboration is need-based and characterized by flexibility, shared goals, mutual benefits, manageable tasks, and shared resources. Additionally, it benefits from internal and external partnerships. Common identified challenges are lack of resources, different agendas, coordination issues, and change management. The findings demonstrate the impact of organizational context and indicate that libraries already largely have the required competence to enable citizen science. Libraries generate value by offering increased outreach/communication, space/training/tools, project design and by acting as gate-ways/intermediators. Libraries gain value in the form of access to scientists, visitor attraction, and future rele-vance. The study results in a proposed framework for citizen science collaboration between libraries and pro-fessional scientists. Conclusion: Research/academic libraries and public libraries are well-positioned to enable citizen science through collaboration with professional scientists, external actors, and with each other. This requires common strategies, clear goals, shared resources, and an ability to adapt to changing needs and circumstances. Libraries can generate and gain value from taking part, especially in the form of greater outreach and future relevance. / Syfte: Att undersöka hur bibliotek och forskare kan samarbeta för att möjliggöra medborgarforskning, och vilken typ av värde bibliotek kan skapa genom att delta i denna typa va projekt. En ytterligare ambition är att utveckla ett ramverk som kan användas vid utformning och analys av denna typ av samarbete. Metod: En kvalitativ, interpretativ fallstudie som identifierar signifikanta designelement, framgångsfaktorer, utmaningar och värden. Empirisk data samlas in genom intervjuer med representanter från forskningsbibliotek, folkbibliotek och forskningsteam i fyra medborgarforskningsprojekt. Källmaterialet undersöks genom tematisk analys och utforskas vidare i en jämförande analys. Det samlade analysresultatet jämförs därefter med ett ramverk för tvärsektoriellt samarbete (CFCR). Resultat: Studien visar att denna typ av samarbete är behovsbaserat och präglas av flexibilitet, gemensamma mål, ömsesidig nytta, hanterbara arbetsuppgifter och gemensamma resurser. Det gynnas också av interna och externa samarbeten. Vanliga utmaningar är resursbrist, olika prioriteringar, samordningsproblem och förändringsledning. Resultaten visar också att samarbetet påverkas av organisatorisk kontext, och att bibliotek till stor del redan har den kompetens som krävs för att möjliggöra medborgarforskning. Bibliotek kan skapa värde genom att erbjuda utökad räckvidd/kommunikation, fysisk plats/utbildning/verktyg, projektdesign, samt genom att fungera som brygga/förmedlare. Biblioteken kan vinna värde i form av forskartillgång, attraktionskraft och möjligheten att bibehålla sin relevans. Analysen resulterar i ett föreslaget ramverk för samarbeten mellan bibliotek och forskare inom området medborgarforskning. Slutsatser: Forskningsbibliotek och folkbibliotek har goda förutsättningar att möjliggöra medborgarforskning genom att samarbeta med forskare, externa aktörer, och med varandra. Det kräver tydliga strategier och mål, delade resurser och förmåga att anpassa sig till nya behov och omständigheter. Genom att delta i denna typ av samarbete kan bibliotek både skapa och vinna värde, i synnerhet i form av utökad räckvidd och framtida relevans.

Hastigheten för globalt utdöende är betydligt högre nu jämfört med den förmänskliga tiden, och utan åtgärder kommer utdöendet att accelerera. Detta medför ett stort ansvar på beslutsfattare som måste agera i förhållande till detta. Därför är det viktigt att kunna följa upp den biologiska mångfalden för att ta strategiska beslut, något som endast sker i begränsad skala på kommunal nivå i Sverige. Vidare finns det mycket medborgardata kring artrikedom, där frivilliga medborgare rapporterar fynd de gjort i databasen Artportalen. Möjligheten att utnyttja denna typ av data undersöks i denna fallstudie av Tierps kommun, där trenden för den biologiska mångfalden undersöktes. Därefter användes hypotesprövning för att kvantifiera osäkerheten i de resultat som framtogs. Däremot hävdar flera forskare att det finns utmaningar med att använda sådan data, därför ämnade denna studie även att undersöka dessa problem med den använda datan. Därmed togs det fram kompletterande information om plats, tid och arter för att analysera detta. Studien visade en övergripande negativ trend för den biologiska mångfalden i Tierps kommun, vilket validerades av hypotesprövningen. Gällande problemen som undersöktes kunde det konstateras att många fynd var centrerade runt särskilda platser, månader och arter, vilket begränsar möjligheten att dra säkra slutsatser gällande hela den biologiska mångfalden i kommunen. Sammanfattningsvis kunde det konstateras att de resultat som framtogs skulle behöva kompletteras av annan data alternativt av andra tillvägagångssätt. / The rate of global extinction is significantly higher today compared to the prehuman times, and without action, the extinction will accelerate. This means that there is great pressure on decision-makers to take action. It is therefore important to monitor biodiversity to make strategic decisions, something that municipalities in Sweden only do at a limited scale. At the same time, there are loads of citizen science data on species richness, where unsolicited citizens report their findings in the database Artportalen. The opportunity to utilize this type of data is explored in this case study of Tierps kommun, where the trend of biodiversity is examined. Additionally, hypothesis testing was used to quantify the uncertainty in the results. However, several scientists claim that there are challenges using such data, therefore this study also aimed to explore these. To do this, complementary information regarding time, space and species were gathered and analyzed. The results indicated that a general negative trend could be identified in biodiversity for the municipality of Tierp, which was validated with the hypothesis testing. Regarding the problems that were examined, it could be ascertained that most of the discoveries were limited to specific places, months and species, which limits the possibility to draw certain conclusions regarding the entire biodiversity in the municipality. In conclusion, it could be stated that the results that were produced need to be complemented by other data, alternatively by other methods.