Ett livsmedelsföretag med säte i Göteborg har varit verksamma inom sin bransch sedan tidigt 1990-tal och befinner sig just nu i en tillväxtfas. Företaget bedriver i huvudsak import- och grossistverksamhet av asiatiska livsmedel från Thailand och Vietnam men även ifrån andra närliggande öst- och sydostasiatiska länder som Kina och Japan. Företaget är marknadsledande inom sin bransch men har trots sin starka position fram tills nu endast bedrivit sitt arbete mot en målgrupp som demografiskt sett till störst del bestått av personer med asiatisk bakgrund. För att nå ut till en större målgrupp vill man nu lansera ett nytt varumärke som ska inrikta sig på hela den svenska marknaden. Företaget vill att detta varumärke ska tilltala den svenska konsumenten och skapa kännetecken eller associationer till den asiatiska kulturen. Syftet med detta arbete har således varit att undersöka hur ett varumärkes visuella beståndsdelar kan utformas för att på den svenska marknaden kommunicera asiatisk identitet. Arbetet har utgått ifrån en deduktiv ansats där litteratur inom asiatisk symbolik, färg och typografi legat till grund för att härleda hypoteser vilka sedan använts för att ta fram ett intervjuunderlag. Ett kvantitativt tillvägsgångsätt har använts där strukturerade intervjuer med den tänkta målgruppen genomförts i ett flertal steg för att samla in data vilken sedan kunnat jämföras på likvärdiga grunder. Hypoteserna pekar på ett antal generaliserbara kännetecken där starka färger som röd och gul är återkommande inom de asiatiska kulturerna. Asiatiska skrifttecken, eller skrifttecken vilka efterliknar dessa är också ett starkt kännetecken. Vad gäller symbolik är mytologiska varelser och enkla, välkända geometriska former en gemensam nämnare även att vissa variationer förekommer. Resultatet från intervjuerna bekräftade till stor del de hypoteser som tagits fram även att det fanns en viss spridning i hur målgruppen svarat. Resultatet analyserades i tre steg där företagsmärke/symbolik, färg och ordmärke/typografi undersöktes var för sig. Analysen av dessa resulterade i ett antal rekommendationer för hur företaget kan utforma ett varumärke som kommunicerar asiatisk identitet på den svenska marknaden. De slutgiltiga rekommendationerna är: Ordmärke / Typografi Logotypens ordmärke eller typografi kan med fördel bestå av asiatiska skrifttecken, eller sådana tecken som efterliknar dessa. Företagsmärke / Symbol Logotypens företagsmärke kan med fördel bestå av asiatiska skrifttecken, eller skrift vars utformning har likheter med dessa. Företagsmärket kan också bestå av mytologiska varelser eller symboler som är att betrakta som typiskt asiatiska. Färg Logotypens färg kan med fördel vara röd eller gul för att stärka den asiatiska identiteten. / A food business located in Gothenburg, Sweden has been active in the food industry since the early 90’s and is currently growing. The company is mainly managing import and wholesale of Asian food from Thailand and Vietnam, but also from nearby Asian countries such as China and Japan. The company is market-leading in their industry but have up until now only reached a certain demographic audience of the Swedish market consisting mainly of people with Asian background. To reach a larger audience the company wants to introduce a completely new brand which will target a larger portion of the Swedish market. They want this brand to appeal to the typical Swedish consumer and create certain characteristics or associations to the Asian culture. With this in mind, the goal with paper has been to analyse how the visual components of a brand could be designed to communicate Asian identity on the Swedish market. This research has been based of a deductive approach where literature about Asian symbolism, color and typography has been the foundation to derive hypotheses within the subject. These hypotheses have later been used as a base to create a survey. A quantitatively approach has been used where structured interviews with the intended audience has been carried out to collect comparable data. The hypotheses points to a few generalizable features where strong colors such as red and yellow are often recurring within the Asian cultures. Also Asian characters, or similar graphic characters are deeply connected to these cultures. Regarding symbolism, ancient creatures and a variation of simple geometric shapes are seen across most Asian cultures with a few local differences. The result from the research did confirm these hypotheses to a large extent, but with some variations. The result was analysed in three steps where brand mark/symbolism, color and word mark/typography were analysed severally. The analysis resulted in a number of  recommendations for how the company could design a brand which communicate Asian identity on the Swedish market. The final recommendations are as follow: Word mark / Typography The word mark or typography may consist of Asian characters or such characters which imitate these. Brand mark / Symbol The brand mark of the logo may consist of Asian characters, calligraphy or characters which mimic these. The brand mark may also consist of mythological creatures or symbols which are considered to be of Asian heritage. Color The color of the logo may be red or yellow to strengthen the Asian identity.

I och med coronapandemin spreds oro och sjukdom världen över. Samtidigt ökade diskriminering och stigmatisering mot individer av asiatiskt ursprung. Denna studie har haft i syfte att få mer förståelse för den diskriminering och stigmatisering personer med asiatisk och östasiatisk bakgrund har utstått under coronapandemin. Med tanke på att det saknas forskning på covid-19-relaterat stigma och diskriminering i en svensk kontext var drivkraften i denna studie att undersöka fenomenet i Sverige. Det empiriska underlaget för studien är tio kvalitativa intervjuer med informanter av asiatisk respektive östasiatisk bakgrund. För att analysera det insamlade materialet har Goffmans stigmateori samt Halls stereotypiseringteori varit studiens teoretiska ramverk. Det är viktigt att notera att studiens urval inte är representativt för alla asiater boendes i Sverige, dock relaterades slutsatserna till tidigare forskning och gav insikt i hur fenomenet kan te sig i Sverige. Sju av tio informanter upplever sig stigmatiserade under coronapandemin. Stigmatiseringen tar sig i uttryck i allt från blickar till avståndstagande av informanterna. Studien har identifierat diverse orsaker till covid-19-relaterad stigmatisering och diskriminering i Sverige som det upplevs av informanterna. Det handlar dels om rädsla, oro och okunskap om viruset, dels om reducering av personer med asiatisk bakgrund till virusbärare. Stereotypisering av Kina och personer av asiatiskt ursprung upplevs dessutom öka stigmatiseringen. Denna stereotypisering och stigmatisering visar sig ha vissa konsekvenser på några informanters sociala liv och psykiska hälsa. Ytterligare ett inslag i resultaten är att stigmatiseringen ger upphov till identitetsfrågor för några informanter, vilket är en viktig komplettering till studiens frågeställningar. Dessutom anses medier och uttalanden av USA:s president ha bidragit till stigmatisering och diskriminering av personer med asiatisk bakgrund under pandemin.

This essay examines how asian- looking people in Sweden are being treated and if any patterns exist regarding experiences and events. Different perspectives will be illustrated with the help of a qualitative interview method. The essay’s theoretical framework is critical race theory and its core values, for example normalization and structural racism. Altogether, 18 semi-structured interviews were conducted. The result shows how the informants’ experiences indicate a certain risk to unfair treatment with reference to the essay’s theoretical framework.

This thesis is an investigation into the phenomenon which Shozo Ohmori (1921-1997) considered “a peculiar manner of awareness”, and to which he attributed the term ‘fancy’. The objective is to achieve an approximate understanding of Ohmori’s theory of ‘fancy’, as it relates to awareness of entities in three-dimensional space, and the extensions mentioned in his only publication in English: “Beyond Hume’s Fancy” (1974). This objective will be realized by asking three questions. The first question is how we are to understand the demarcation of the different phenomena of awareness which Ohmori identifies. The second question that this thesis asks is what applications that the phenomenon ‘fancy’ mentioned in Ohmori’s account have, as Ohmori saw it. Having answered these questions, I will then make an assessment of another salient consideration: how does Ohmori’s employment of the term ‘fancy’ relate to Hume’s employment of the same term (seeing as the name of Ohmori’s article makes such a reference). As we shall see, Ohmori is attempting to identify a more specific phenomenon than the widely discussed issue of thinking about something that is not currently perceivable in our perceptual field. The third and final question that this thesis asks is whether there are any salient issues with Ohmori’s theory of ‘fancy’ and, if so, whether those issues can be resolved. When we are aware of entities in three-dimensional space, we are subject to various mental processes. Our awareness, seemingly, uses different modes of interpretation and orientation. In other words, our ‘point of view’ (which is something that not only pertains to the use of our visual sensory organs) determines both our place and relation towards other entities. One salient issue when considering the notion of awareness is how and by which order awareness emerges. Impressions, as David Hume would call them, seemingly precede our ideas. Sense-data, as Shozo Ohmori phrased it, is unquestionably inseparable from conceptions. Our conceptions, in turn, seem to inform our perceptions with expectations and predictions of how things are. When we perceive an entity, we are ready to make judgements about its being at this moment. When we see the front of a desk, we are ready to claim awareness of said desk-front as part of a desk (which entails the ontology of a desk, namely, being a three-dimensional construction of a particular variety). In everyday situations we simply speak of such an awareness as ‘perception’ when in actuality, all we see (which constitutes the sense-data or content of a perception) is the front of a desk. It seems we cannot regard our awareness of a desk (a three-dimensional entity) as a perception simpliciter. Of course, by having a notion of what a desk is, our awareness is pregnant with a ‘conception’ in the form of an idea that is informing our awareness of said desk. But our conceptual understanding of the notion of something being a desk is not enough to explain what our awareness of a desk-at-this-moment is. At least, that is what Ohmori thought.