Sammanfattning Inledning: Den psykiska ohälsan och suicid hos ungdomar mellan 15-24 år har ökat i Sverige. Att undersöka metoder som kan bidra i arbetet mot psykisk ohälsa känns angeläget, detta när traditionella metoder inte alltid är tillräckliga för att behandla psykisk ohälsa hos ungdomar. Anknytningsbaserad familjeterapi, ABFT används idag för behandling av depression, ångest och suicidal problematik hos unga inom Barn och ungdomspsykiatrin (BUP), inom socialtjänstens behandling för ungdomar samt inom vissa statliga institutioner för unga (SIS). Frågeställning: Vilka olika erfarenheter finns av ABFT behandling hos psykoterapeuter, patienter och föräldrar ? Metod: semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra psykoterapeuter, två patienter och två föräldrar. Kvalitativ metod har använts och insamlad data har analyserats med tematisk analys med induktiv ansats. Resultat : Resultatet knyts till fem teman ; Anknytning, kommunikation, relation, affekter och förändring. Psykoterapeuterna ser återanknytningsarbetet som nödvändig för att återupprätta dialog och kommunikation mellan förälder och ungdom. Detta förbättrar på sikt relationen och anknytningen, men även det psykiska måendet hos ungdomarna enligt psykoterapeuterna. Ungdomarnas erfarenhet är att de blev mer förstådda och hörda av sina föräldrar. Dialogen återupptogs och känslor kunde uttryckas till den det gällde. När behov och känslor togs emot av förälder ökade tilliten till föräldern, relationen förbättrades och föräldern kunde ses som en resurs. Föräldrars erfarenheter är att de fick andra sätt för att kommunicera, stödja och möta sin ungdom på. Diskussion: Visar att återanknytning och relationell omformulering av problem görs i ABFT behandling. De relationella problemen är följder av tidigare anknytningsskador. Återupprättad dialog möjliggör återanknytning vilket förbättrar relationen. Utvidgning av ungdomens och förälderns kapacitet till känslomässig bearbetning är förutsättning för förändring. Uttryckandet av känslor förknippade med anknytningskadan verkar läkande för ungdomen samt förbättrar relation och anknytning till förälder. Förändring sker när ungdom får sätta ord på och dela svåra känslor med föräldern. Att bli mottagen i sina känslor skapar en förändring i de inre arbetsmodellerna hos ungdom och förälder. Förändringar sker i interaktionen mellan föräldrar och ungdom vilket gör att de inre arbetsmodellerna av sig själv och annan kan omprövas. Nyckelord: Anknytningsbaserad familjeterapi, anknytning, relationer, kommunikation, affekter och förändring / Introduction: Mental illness and suicide in young people from 15-24 years has increased in Sweden. To examine methods which can help in the fight against mental illness feels crucial, when traditional methods not always is sufficient for the target audience and for treatment of mental illness in youths. Attachment-based family therapy, ABFT is used for young people with mental health problems such as depression, anxiety and suicidality problems. ABFT is used today in child and youth psychiatry (BUP), in social services treatment for youth and in some state institutions for youth (SIS) in Sweden. Research questions: The study's purpose is to investigate psychotherapists, patients and parents different experiences of ABFT treatment. Interviews were conducted with four psychotherapists, two patients and two parents. Qualitative method was used and data collected have been analysed using thematic analysis of inductive approach. Results: The results are tied to five themes ; Attachment , relationships, communication, affects and change. Psychotherapists view re-attachment as necessary in order to re-establish dialogue and communication between parents and youth. This improves in the long run the relationship and affiliation, but also the mental state of youth according to psychotherapists. Young people's experience is that they became better understood and heard by their parents. The dialogue resumed and feelings could be expressed to the terms. When needs and feelings were received by the parent reliance grew on parents, the relationship improved and parents could be seen as a resource. Parents experience is that they got other ways to communicate, support and face his youth on. Discussion : Shows that reconnection and relational reformulation of the problems are made in the ABFT. The relational problems are consequences of the previous attachment injuries. Restored dialogue allows for reconnection, which improves the relationship. Extension of the fountain of youth and parent's capacity for emotional processing is the prerequisite for change. The expression of feelings associated with related injuries seems healing for young people as well as improves relationship and connection to the parent. Change occurs when youth put into words and share feelings with parents. To be received in their emotions creates a change in the internal working models of youth and parents. Changes occurs in the interaction between parents and youth which does that the internal working models of self and others can be reconsidered.

Inledning: Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT) syftar till att stärka relationen mellan ungdomar och föräldrar genom att bearbeta ungdomens känslor kopplade till anknytningsbrott i relationen. Denna studie fokuserar på det terapeutiska arbetet med känslor. Frågeställning: Vilka terapeutinterventioner kan man urskilja som bidrar till att ungdomar uttrycker känslor i ABFT? Metod: I denna kvalitativa fallstudie har ett urval sessioner av en videofilmad ABFT observerats och analyserats med avseende på hur ungdomens känslomässiga nivå förändras och vilka terapeutinterventioner som föregår förändringen. Resultat: Då terapeuten frågar eller uppmanar ungdomen att berätta om förberedda sårbara teman för föräldrar och samtidigt uppmanar föräldrarna att fråga och spegla empatiskt, stiger den känslomässiga nivån förutsatt att uppmaningarna är kopplade till ungdomens mer eller mindre implicita känslor. Känslor uttrycks i lägre grad vid individuella samtal med ungdomen. Diskussion: De enskilda interventionerna uppfattades inte vara det viktigaste för arbetet med fördjupning av känslor i denna terapi. Snarare var det att skapa ett gemensamt mål för arbete kring de känsloladdade teman som formulerats i terapin vilket är i linje med terapins intentioner. Studiens resultat kan sägas understryka vikten av väl genomarbetade allianssamtal med såväl ungdom som föräldrar för att möjliggöra känslomässiga uttryck hos ungdomen tillsammans med föräldrar. / Introduction: The goal of Attachment-based family therapy (ABFT) is to create a stronger attachment between adolescents and their parents through youth disclosure of emotions related to attachment failures. The focus of this study is on the therapeutic work with emotions. Research question: Which therapist interventions contribute to the emotional expression of the adolescent in ABFT? Method: In this qualitative case-study a number of videotaped sessions of an ABFT have been observed and analyzed in order to determine which therapist interventions precede emotional arousal. Results: When the therapist asks or encourages the adolescent disclosure of the well prepared core conflict themes, and at the same time supports the parents in empathic responses and questions, it is possible to see an increase in youth emotional arousal as long as the interventions involves the adolescents more or less implicit emotions. There was almost no emotional arousal in the sessions where the adolescent was alone without parents. Discussion: Most important for an increase in emotional arousal was not single therapist interventions, but instead the collaborative work with the family to create a shared goal for the therapy centered on the emotionally loaded core conflicts. The results seem to underline the importance of thoroughly worked throw alliance sessions with both parents and adolescent.