Bakgrund: Audiologisk rehabilitering definieras som interventioner i form av instruktion, counseling, hörapparatutprovning och kommunikationsträning vilka används för att minska hörselnedsättningens påverkan på individens funktion, aktivitet, medverkan och livskvalitet. Audiologisk rehabilitering kan utföras såväl individuellt som i grupp. Grupprehabilitering kan vara kostnadseffektivt. Frågan är om audiologisk grupprehabilitering har några positiva effekter och om detta format kan anses likvärdigt med individuell rehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att beskriva audiologisk grupprehabilitering och dess eventuella effekter. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Resultat: Litteraturen pekar på att audiologisk grupprehabilitering är kostnadseffektiv och bidrar med vissa positiva psykosociala effekter för individen och dennes anhöriga. Det har framkommit att det är positivt för individen att träffa andra i en liknande situation. Detta arbete har inte kunnat visa på något entydigt samband mellan de positiva effekterna och rehabiliteringens utförande. Slutsatser: Audiologisk grupprehabilitering kan, med stöd i vetenskaplig litteratur, erbjudas till patienter då denna håller samma kvalitet som individuell och medför vissa positiva psykosociala aspekter för patienten och dennes anhöriga samt är kostnadseffektiv.

Background: Identity construction is the predominant developmental task in adolescence and young adulthood. Disabling hearing loss (HL) exacerbates the psychosocial challenges faced by adolescents and young adults (AYA) in their identity construction. The primary goal of this research study was to describe how AYA with disabling HL feel about and perceive their identity. Further, to understand the aspects underlying identity construction, with a focus on self-perception, navigating disability, social roles and relations, and community assimilation. Methodology: A qualitative interpretive phenomenological approach was adopted. Participants were a purposive sample of 5 Deaf and Hard-of-hearing AYA, aged 15 to 19 years. All participants were enrolled in schools for the deaf in the Western Cape and partook in semi-structured phenomenological conversations, where they narrated detailed accounts of their lived experiences with identity construction. Results: Interpretive phenomenological analysis was used to formulate themes. The superordinate themes of creating a self-concept, belonging, stress and being deaf emerged from participants' narratives. Identity construction occurs concurrently at several levels. At the personal level, deaf AYA create self-conceived ideals of who they are (Creating a self-concept), at relational level identity is nurtured through person-to-person and person-to-group interactions (Belonging). At societal level deaf AYA ascertain their position as individuals within the larger society (Being deaf). Protective factors, enabling factors and barriers that threaten positive identity construction, audiological health, and the psychosocial wellbeing of deaf AYA were identified. Overall, findings from this study indicate that the experience of identity construction for AYA with HL is layered and laden with challenges. Identity formation, albeit portrayed as a process of differentiation, is a balancing act. Identity is self-defined and equally exists in a collective identity with others. Identity construction also subjected participants to stress arising from the emotional burdens of HL, stigmatisation, and resultant psychological effects. Amid unique challenges, deaf AYA consciously developed coping mechanisms, some constructive and others detrimental to their audiological health, all while negotiating their position in the larger society. Conclusion: Study findings appeal to individuals in the caring professions such as audiologists, teachers, educational psychologists, and social workers to understand the nuances of identity construction for the successful transitional care of deaf adolescents moving into adulthood. Counselling needs to be responsive to the needs of deaf AYA, identity domains should be upheld in the provision of person-centered care and possible trajectories for identity crisis should be evaluated when considering school placement. Benefits of group counselling and peer support groups should be explored. There is a need for interventions that curb negative audiological health behaviours through assertiveness training and self-advocacy. The micro implementation of employment equity policies and legislation is critical to ensure the realisation of AYA's prospective identities in the South African workforce. Findings call for the reorientation of audiological rehabilitation and strengthening of interdisciplinary collaboration to meet the psychosocial needs of AYA with disabling HL.

Audiologisk rehabilitering är en komplicerad process som ska innehålla olika insatser byggda på ett holistisk synsätt med medicinska, tekniska och beteendevetenskapliga aspekter involverade. Historiskt har dock den tekniska och medicinska delen ofta fått ta större plats än psykosociala bitar i rehabiliteringen. Syftet med studien var att undersöka likheter och skillnader angående audiologisk rehabilitering utifrån ramverket, ideologin samt praktiken i Danmark, Norge, Sverige och på Island. Metod: För att kunna uppnå syftet och få en mer helhetlig inblick i ämnet delades studien i två delar (litteraturstudie och enkätstudie). Litteraturstudien berörde ramverket i samtliga länder samt ideologin. Enkätstudien berörde praktiken i form av audionomens egen syn på audiologisk rehabilitering samt deras uppfattning av tillvägagångssättet på arbetsplatsen. Resultat: En röd tråd går genom ramverket, ideologin och praktiken i varje land. Vad gäller dessa huvudpunkter visade studien att det fanns både likheter och skillnader länderna emellan. I det stora hela visar resultatet av studien att tankesättet inom audiologisk rehabilitering är något mer holistiskt i Sverige än i de övriga länderna. Slutsats: Trycket om en kostnadseffektiv vård står i kontrast till sjukvårdslagarna då en kortsiktigt planerad hörselvård riskerar att motverka en holistisk audiologisk rehabilitering. / Audiological rehabilitation is a complicated process entailing different aspects from medical, technical and behaviour science forming a holistic treatment. Historically more emphasis has been placed on the technical and medical facets of the treatment compared to the psychosocial. Purpose: The study´s purpose was to inspect similarities and differences regarding audiological rehabilitation by examining the framework, ideology and practice in Denmark, Norway, Sweden and Iceland. Method: To be able to achieve the purpose and to get a holistic insight the study was divided into two parts, namely litterature study and questionnaires. The litterature study reviewed the countries framework and ideology. The questionnaire analyzed the audiologists thoughts on audiological rehabilitation as well as the workplace approach. Results: There is a fine thread within each country that goes through the framework, ideology and practice. Furthermore, the study showed that there are both similarities and differences between the different countries. In general the study proved that the mindset in Sweden is more holistic compared to the other countries. Conclusion: The pressure for cost-effective care is in contrast with health care laws as short-term planned health care can counteract an holistic audiological rehabilitation

Background: The consequences of hearing loss vary and can include both emotional and social impacts, such as social isolation and decreased self-confidence. Communication limitations resulting from hearing loss can also affect participation in social relationships, which can lead to social withdrawal. Previous research has shown that audiological rehabilitation can be an effective method to help individuals manage their hearing loss and increase their self-confidence. Studies have shown that women with hearing loss reported higher levels of stress and anxiety compared to men with hearing loss. Aim: The aim of the study was to investigate how perceived disability due to hearing impairment affected individuals socially and emotionally among men and women in the age group of 18-64 years. Furthermore, potential gender differences in this impact were examined, as well as the relationship between perceived benefits of audiological rehabilitation and the use of hearing aids. Method: Method: In this quantitative cross-sectional study, a questionnaire survey was conducted using the HHIE instrument, supplemented with demographic and background questions. The survey was distributed through HRF's associations, online forums, groups for individuals with hearing impairment, and informational pamphlets containing a QR code for the survey were distributed in the waiting areas of audiological clinics and the Audiological Clinic's Education Reception (AudU) in Örebro. Statistical software SPSS was employed for data analysis. Mann-Whitney U-test was utilized to investigate potential differences between men and women in their emotional and social experiences related to hearing impairment. To examine the correlation between perceived benefits of hearing aids, perceived benefits of rehabilitation, the social subscale, and the emotional subscale, Spearman's correlation was employed. Results: The results of the current study showed no significant difference between men and women in how they experience the impact of hearing impairment emotionally and socially. However, there was a significant positive correlation between perceived benefit of hearing aids, perceived benefit of rehabilitation, and the subscales in HHIE. These findings indicated a relationship between the perceived benefit of hearing aids and rehabilitation, leading to an improved emotional and social function among individuals with hearing impairment. Conclusions: The study found no significant difference between men and women regarding how hearing impairment affected them socially and emotionally. However, the study did find a significant positive correlation between perceived benefits of hearing aids, audiological rehabilitation, and subscales in the HHIE instrument. / Bakgrund: Konsekvenserna av hörselnedsättning varierar och kan inkludera både emotionella och sociala påverkningar, såsom social isolering och minskat självförtroende. Begränsningar i kommunikationen till följd av hörselnedsättning kan också påverka delaktigheten i sociala relationer, vilket kan leda till socialt tillbakadragande. Det finns studier som har visat att kvinnor med hörselnedsättning rapporterade högre nivåer av stress och ångest jämfört med män med hörselnedsättning. Tidigare forskning har visat att audiologisk rehabilitering kan vara en effektiv metod för att hjälpa personer att hantera sin hörselnedsättning och öka deras självförtroende. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur upplevt funktionshinder på grund av hörselnedsättning bland män och kvinnor i åldersgruppen 18-64 år påverkade dem socialt och emotionellt. Vidare undersöktes eventuella könsskillnader i denna påverkan samt sambandet mellan upplevd nytta av audiologisk rehabilitering och upplevd nytta av hörapparaterna. Metod: I denna kvantitativa tvärsnittsstudie utfördes en enkätstudie som använde mätinstrumentet HHIE, kompletterat med demografiska och bakgrundsfrågor. Enkäten publicerades i HRF:s föreningar, online-forum, grupper för personer med hörselnedsättning samt informationsblad med en QR-kod till enkäten delades ut till audiologiska kliniken och audiologiska klinikens utbildningsmottagnings (AudU) väntrum i Örebro. För analys av resultaten användes statistikprogrammet SPSS. Mann-Whitney U-test användes för att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnor i deras emotionella och sociala upplevelser av hörselnedsättning. För att undersöka om det fanns samband mellan upplevd nytta av hörapparaterna, upplevd nytta av rehabilitering, sociala delskalan och emotionella delskalan användes Spearmans korrelation. Resultat: Resultaten av den aktuella studien visade ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor i hur de upplever påverkan av hörselnedsättning emotionellt och socialt. Däremot fanns det en signifikant positiv korrelation mellan upplevd nytta avhörapparat/er, upplevd nytta av rehabilitering och delskalorna i HHIE. Dessa resultat indikerade att det fanns ett samband mellan upplevd nytta av hörapparat/er och rehabilitering, vilket ledde till en förbättrad emotionell och social funktion hos personer med hörselnedsättning. Slutsatser: Studien fann ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor gällande hur hörselnedsättningen påverkade dem socialt och emotionellt. Däremot fann studien att det fanns en signifikant positiv korrelation mellan upplevd nytta avhörapparat/er, audiologisk rehabilitering och delskalor i mätinstrumentet HHIE.

Syftet med studien var att utifrån specifika frågeställningar systematiskt granska vetenskapliga studier av audiologisk grupprehabilitering. I studien undersöktes själva definitionen av audiologisk grupprehabilitering, hur olika variabler påverkar resultatet, hur utvärderingen bör ske samt hur den förhåller sig till de uppställda målen.     Den metod som tillämpats är litteraturstudie. För litteratursökningen till denna studie användes databaserna PubMed och Cinahl. Vissa artiklar söktes även från vetenskapliga studiers referenslistor samt tips från handledare.       Resultaten från de olika studierna visar att nytta med rehabilitering varierar då många aspekter spelar in och påverkar utgången av rehabiliteringsinsatsen. Rehabiliteringen bör ses som en patientcentrerad problemlösande process för att nå alla individers önskemål. När patienten själv är mer aktiv i utvärderingen ökar möjligheten att uppnå målen gällande grupprehabilitering. Hänsyn måste tas till varje enskild individs sociala bakgrund för att skapa ett audiologiskt rehabiliteringsprogram som möter deras krav vid lyssnande och kommunikation. Individens livsstil, kommunikationsvanor, krav och egenheter interagerar med fysiska begrepp såsom graden och formen på hörselnedsättningen.    Audiologisk grupprehabilitering är en åtgärd för att förbättra eller lindra problem vid hörselnedsättning och de olika studierna visar på varierande resultat. Grupprehabiliteringens mål skall möta patientens behov. För att nå dit behövs utvärderingsmetoder som är personcentrerade och problemlösande. Användandet av öppna frågeformulär är ett sätt att nå det kriteriet. / The purpose with this study was to systematically examine scientific studies of audiologic group rehabilitation. The definition of audiological rehabilitation was explored, different variables that influence the result and how the outcome measures should be done and its relationship with the goals of audiologic rehabilitation.    The method used was a literature study. Pubmed and Cinahl were used for the search of literature. Some articles were searched from scientific studies reference lists and also advice from the supervisor.   The result from the different studies shows that the effect of rehabilitation varies as there are many aspects that have an affect on the outcome measure. Rehabilitation should be seen as a patient centered problem solving process in order to reach the goals of all the individuals. When the patient is more active in the outcome measure procedure the goals also comply with the group rehabilitation. Consideration must be taken to social background of each and every individual in order to create an audiological rehabilitation program that meets their hearing and communication requirements.  The lifestyle, communication habits and singularity of the individual interact with physical conceptions as well as the grade and shape of the hearing impairment.   Audiological group rehabilitation is a mean to improve or relieve problems due to hearing impairment and the different studies show that the result varies. The goals of group rehabilitation should meet the need of the patient. In doing so there is a need of outcome measures that are person centered and problem solving. Using open questionnaires is a method to reach that criterion. / <p>Examensarbete inom audionomprogrammet, Göteborgs universitet. </p>