Revisorns roll har på senare tid kommit att innefatta mer än att säkerställa de finansiella talensriktighet. En stor del av revisorns arbetsuppgifter handlar om att tillstå sina klienter med alltyp av rådgivning. En följd av revisorns utökade arbetsuppgifter är att det ställer krav pårevisorn att inneha kunskap om en rad olika ämnen. Denna utveckling har kommit attinnebära att allmänheten anses ha höga förväntningar på revisorn i dess yrkesroll.Tidigare forskning visar att bedrägerier inom organisationer har ökat på senare tid och att dethar kommit att bli ett ökat problem i samhället. I och med indikationer på att bedrägerier iorganisationer har ökat anses allmänheten också ha förväntningar på att revisorn skallupptäcka bedrägerier när de utför revision. Revisorerna själva anser däremot inte att det är ettsyfte med revisionen att upptäcka eventuella bedrägerier. Forskare menar dock attallmänhetens förväntningar är så pass höga att revisorerna måste ta hänsyn till detta krav.Tidigare forskning samt de tillfrågade revisorerna bekräftar att bedrägerier i företag är mycketproblematiska att upptäcka med hänsyn till det faktum att de inte enskilt har någon storpåverkan på de finansiella räkenskaperna för ett bolag.Meningsskiljaktigheter råder mellan revisorerna och användarna kring revisorns roll och bådetidigare forskning samt de revisorer jag har intervjuat i denna studie vittnar om att det råderett förväntningsgap mellan de olika parterna. En vanlig missuppfattning menar revisorerna imin undersökning är att allmänheten tror att revisorerna reviderar och kontrollerar pådetaljnivå. I både tidigare forskning samt empiriskt underlag finner jag uppfattningen attkunskapen kring revisorns roll måste öka. Tidigare forskning och de tillfrågaderespondenterna är överens om att information är huvudnyckeln till att minska deförväntningsgap som råder och som från revisorernas sida uppfattas som mycket olyckligt.Studien har gjorts i syfte att med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med revisorerklargöra hur revisorerna själva ser på sin roll att upptäcka bedrägerier i organisationer.Studien består sammanlagt av åtta respondenter representerade på fyra revisionsbyråer varavtre stycken är stora revisionsbolag och en mindre revisionsbyrå. Resultatet av denna studievisar att revisorerna är överens om att upptäcka bedrägerier inte är ett huvudmål medrevisionen utan utgör endast en del. Revisorerna i studien menar att det är deras uppgift attgranska utifrån väsentlighet och risk. Samtliga respondenter menar att det är ledningensansvar att upptäcka bedrägerier men framförallt betonar de vikten av att förebyggabedrägerier med hjälpa av goda interna kontroller. / Program: Civilekonomprogrammet

Samhällsproblemet kring den ekonomiska brottsligheten är ett faktum, och härtill debatteras huruvida det finns ett samband mellan avsaknaden av revision och ekobrott. Frånvaron av revision aktualiserades i samband med avskaffandet av revisionsplikten år 2010, således blev det frivilligt för små svenska företag att anlita en revisor. Reformen hade i huvudsak som ändamål att minska företags kostnader och administrativa bördor. Emellertid har det riktats uppmärksamhet på flertalet konsekvenser efter avskaffandet av revisionsplikten, som minskad efterlevnad av redovisnings- och skattelagstiftning, ökad möjlighet till ekonomisk brottslighet samt utmaningar med att upptäcka och avslöja sådan brottslighet. Mot bakgrund av de bekymmer och ståndpunkter som uttryckts är det av intresse att reflektera över motiven bakom regelförenkling kring revision för små svenska företag, särskilt med tanke på att diskussionen återigen tagits upp till debatt. Syftet med studien är att beskriva och analysera vilka faktorer och argument som ligger till grund för Sveriges regelförenkling kring revision för små aktiebolag som trädde i kraft 2010, samt reflektera kring orsaker och konsekvenser av regelförenklingen. Med utgångspunkt i en kvalitativ forskningsansats, har en dokumentstudie genomförts för att besvara studiens syfte.  Studiens empiriska resultat framställer att flera olika teman har beaktats och diskuterats under processen för avskaffandet av revisionsplikten för små svenska aktiebolag, där vissa teman var förutsebara och andra oväntade. Ekonomisk brottslighet var ett tema som förväntades diskuteras, en förväntan som baserades på efterföljande diskussioner kring reformen. Studiens resultat visar att ekonomisk brottslighet uppmärksammades, däremot inte i den omfattning som väntades. En stor del av de identifierade temana behandlade även revisorns roll och ansvar, där det observerades en oenighet kring dess funktion och skyldigheter. Resultatet visar att det inte fanns en enhetlig syn på revisorns roll och dess uppgifter. Med utgångspunkt i det empiriska resultat och slutsatser bidrar studien med kunskap och insikter om vilka övervägande som kan ligga bakom en förändring av revisionsreglering. / The social problem surrounding financial crime is a fact, and the debate revolves around whether there is a connection between the lack of auditing and financial crime. The absence of an audit was actualized in connection with the abolition of the mandatory audit in 2010, making it optional for small Swedish companies to hire an auditor. The reform was mainly aimed at reducing companies’ costs and administrative burdens. However, attention has been drawn to several post-decommissioning consequences, such as reduced compliance with accounting and tax laws, increased opportunity for financial crime, and challenges in detecting and exposing such crime. Against the background of the concerns and positions that have been expressed, it is of interest to reflect on the motives behind the simplification of rules regarding auditing for small Swedish companies, especially considering that the discussion has once again been brought up for debate. The purpose of this study is to describe and analyze which factors and arguments that lie as the basis for Sweden’s regulatory simplification regarding auditing for small companies that came into effect in 2010, and to reflect on the causes and consequences of the simplification. Based on a qualitative research approach, a document study has been carried out in order to answer the purpose of the study.  The study’s empirical results reveal that several different themes have been considered and discussed during the process of abolishing the mandatory audit for small Swedish companies, where some themes were predictable and others unexpected. Financial crime was a theme that was expected to be discussed, an expectation that was based on the subsequent discussions around the reform. The study’s results show that financial crime was acknowledged, although not to the extent that was expected. A large part of the identified themes also addressed the auditor’s role and responsibilities, where a disagreement about its function and duties can be observed. The result shows that there was not a unified view of the auditor’s role and its tasks. Based on the empirical results and conclusions, the study contributes knowledge and insights into which considerations may lie behind a change in audit regulation.

Digitalisering är ett välkänt fenomen som utvecklats med rask takt de senaste decennierna och haft en stor påverkan på omvärlden och påverkat människor både privat och arbetsmässigt. Företag och organisationer har utnyttjat digitaliseringen genom automatisering av processer, effektivisering och minskning av kostnader. Revisionsbyråer är inget undantag och har även dem utnyttjat och tagit del av digitaliseringens framfart och den utveckling som sker. Genom att tillämpa och implementera nya digitala verktyg kan företag automatisera vissa arbetsmoment, insamla och analysera stora mängder data. Vidare har digitaliseringen påverkat arbetsmarknaden genom att nya arbetsmöjligheter utformats eller att befintliga arbetsroller förändrats till följd av digitaliseringen. För att få en ökad förståelse kring hur revisionsprocessen och revisorer påverkats av digitaliseringen har studien utgått efter att undersöka detta fenomen mer djupgående genom att fördjupa sig inom artificiell intelligens, Big data och robotisk processautomation. Studien har således utgått efter detta som syfte och utvecklat tre frågeställningar för att besvara studiens syfte. Studien har använt sig av en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer för att undersöka fenomenet. Det som undersöks är hur digitaliseringen påverkat revisionsprocessen och revisorns roll, vilka effekter och skillnader som uppstått, fördelar och nackdelar med digitaliseringen samt framtida utsikter för hur digitaliseringen kan komma att påverka revisionsprocessen och revisorns roll. Resultatet indikerar på att digitaliseringen påverkat revisionsprocessen och revisorsrollen genom olika sätt. Studiens resultat presenterar att digitaliseringen påverkat genom att revisionen övergått från pappershantering till digital hantering och lagring, nya digitala verktyg som uppstått som automatiserar, förenklar, underlättar revisionen och revisorns uppgifter samt att digitaliseringen förbättrar revisionens kvalité. Resultatet visar även att digitaliseringen ökat betydelsen av digitala samtalsverktyg för att hålla kontakt med kollegor och kunder vilket ses som effektiviserande, tidssparande, miljövänligt och ekonomiskt gynnsamt. Resultatet visar även negativa sidor med digitaliseringen som säkerhetsaspekter, sociala aspekter samt brister inom lagstiftning och regelverk. Studien visar slutligen att digitaliseringen kan komma att påverka revisionen ytterligare, särskilt med artificiell intelligens och automatisering, och många revisorer ser optimistiskt på digitaliseringen och revisionens framtid. Denna studie är skriven på svenska. / Digitalization is a well-known phenomenon that has developed at a rapid pace in recent decades and has had a major impact on the outside world and affected people both privately and at work. Companies and organizations have taken advantage of digitalization by automating processes, streamlining and reducing costs. Audit firms are no exception and have also taken advantage of and taken part in the progress of digitalization and the development that is taking place. By applying and implementing new digital tools, companies can automate certain work steps, collect and analyze large amounts of data. Furthermore, digitalization has affected the labor market by creating new job opportunities or changing existing work roles as a result of digitalization. In order to gain a greater understanding of how the audit process and auditors have been affected by digitalization, the study has been carried out after investigating this phenomenon more deeply by delving into artificial intelligence, Big data and robotic process automation. The study has therefore proceeded according to this as its aim and developed three questions to answer the study's purpose. The study has used a qualitative method through semi-structured interviews to investigate the phenomenon. What is investigated is how digitalization has affected the audit process and the auditor's role, what effects and differences have arisen, advantages and disadvantages of digitalization, and future prospects for how digitalization may affect the audit process and the auditor's role. The results indicate that digitalization has affected the audit process and the auditor's role in various ways. The results of the study present that digitalization has affected the audit by moving from paper handling to digital handling and storage (digitization), new digital tools that have emerged that automate, simplify, facilitate the audit and the auditor's tasks, and that digitalization improves the quality of the audit. The result also shows that digitalization has increased the importance of digital communication tools to keep in touch with colleagues and customers, which is seen as efficient, timesaving, environmentally friendly and economically beneficial. The result also shows negative aspects of digitalization such as security aspects, social aspects and shortcomings in legislation and regulations. Finally, the study shows that digitalization may further impact auditing, especially with artificial intelligence and automation, and that many auditors are optimistic about digitalization and the future of auditing. This study is written in Swedish.