<p>Huvudsyftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken August Strindbergsbild gymnasielärare har idag, år 2005. Utifrån ett litteraturdidaktiskt, -historiskt och -sociologiskt perspektiv undersöker vi även varifrån de har fått sin bild, vad och hur (varför, vem, när) de förmedlar den. Samma frågeställningar ställer vi även till ett antal svenska läromedelsförfattare som författat litteraturhistoria och antologier. Förutom det granskar vi ett urval av deras utgivna läroböcker som används av de gymnasielärare som ingår i vår undersökning. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer till lärare, kvalitativa enkätfrågor till läromedelsförfattare samt analyserar ett begränsat urval av text och illustrationer i deras utgivna läroböcker. Vi konstaterar att gymnasielärarna har en schablon- och klichéartad Strindbergsbild. Den bilden överensstämmer till stor del med vad som presenteras i de läroböcker vi undersöker. Fram till idag reproduceras samma stereotypier angående August Strindbergs liv och författarskap i svenskämnets litteraturundervisning på gymnasiet, vilket tidigare forskning har visat.</p>

<p>This essay analyses the act of reading August Strindberg’s novel En dåres försvarstal (A Madman’s defence). It reveals the writer’s motif and purpose with the text and it shows how a certain interpretation of the text is crucial for the writer’s intentions to become reality. But it also shows how this interpretation is threaten by several, both intertextual and extratextual, thematically and structural, factors. Those factors are logical effects of the writer’s motif and purpose and they inevitably creates an ambiguous narrative structure witch threatens to undermine, from the writers point of view, the optimal interpretation of the text. The essay also reveals several thematical and structural strategies that, in spite of the inevitable ambiguity, the writer make use of to prevent alternative interpretations and at the same time reinforce the one suited for its own needs.</p><p>Furthermore, the essay comment some other writings about the novel in the vast field of Strindberg research. It shows that there is a tendency to analyse the ambiguity of the text as an effect of some kind of unconscious crisis. It deconstructs these different kinds of interpretations and shows that there is an alternative, completely logical, way of reading the novel that also suits its writers intentions, although that kind of reading is threaten by the inner logic of the narrative structure.</p>

Huvudsyftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken August Strindbergsbild gymnasielärare har idag, år 2005. Utifrån ett litteraturdidaktiskt, -historiskt och -sociologiskt perspektiv undersöker vi även varifrån de har fått sin bild, vad och hur (varför, vem, när) de förmedlar den. Samma frågeställningar ställer vi även till ett antal svenska läromedelsförfattare som författat litteraturhistoria och antologier. Förutom det granskar vi ett urval av deras utgivna läroböcker som används av de gymnasielärare som ingår i vår undersökning. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer till lärare, kvalitativa enkätfrågor till läromedelsförfattare samt analyserar ett begränsat urval av text och illustrationer i deras utgivna läroböcker. Vi konstaterar att gymnasielärarna har en schablon- och klichéartad Strindbergsbild. Den bilden överensstämmer till stor del med vad som presenteras i de läroböcker vi undersöker. Fram till idag reproduceras samma stereotypier angående August Strindbergs liv och författarskap i svenskämnets litteraturundervisning på gymnasiet, vilket tidigare forskning har visat.

This essay analyses the act of reading August Strindberg’s novel En dåres försvarstal (A Madman’s defence). It reveals the writer’s motif and purpose with the text and it shows how a certain interpretation of the text is crucial for the writer’s intentions to become reality. But it also shows how this interpretation is threaten by several, both intertextual and extratextual, thematically and structural, factors. Those factors are logical effects of the writer’s motif and purpose and they inevitably creates an ambiguous narrative structure witch threatens to undermine, from the writers point of view, the optimal interpretation of the text. The essay also reveals several thematical and structural strategies that, in spite of the inevitable ambiguity, the writer make use of to prevent alternative interpretations and at the same time reinforce the one suited for its own needs. Furthermore, the essay comment some other writings about the novel in the vast field of Strindberg research. It shows that there is a tendency to analyse the ambiguity of the text as an effect of some kind of unconscious crisis. It deconstructs these different kinds of interpretations and shows that there is an alternative, completely logical, way of reading the novel that also suits its writers intentions, although that kind of reading is threaten by the inner logic of the narrative structure.

The aim of the essay is to analyze destructivity and the aspiration of artistry in August Strindberg´s debut novel Röda rummet. By the method of close reading the thematic analysis is performed. The method is also based on an hermeneutic way of looking at literature. A historical context is adapted and the characters are compared to historical descriptions of artists such as bohemians, decadents and dandys. The artists of the novel prove to be, like the bohemians of the 19th century, standing outside and against society, although the presence of relations and cultural exchange seem to be just as important. There is also an ambivalence to be found in their relationship with the city and it´s lifestyle. The question at issue is how the development of the characters´ artistry come about, and in what ways the characters are influenced. The essay focuses on the downward heading movement that leads the characters from positions of elevated status to alienation, to poverty, to drunkenness, bitterness, death, madness or reversion to the upper or middleclass. The thesis of the essay and the initial interpretation is that the aspirations of artistry lead the characters into a destructive way of living. Although the analysis shows that it is rather the society and its conventions, and the artists dependence on the bourgeoisie to purchase the art, that creates the destructive pattern.

No description available.

No description available.

<p>Huvudsyftet med vår uppsats är att undersöka vad Hjalmar Sundéns rollteori kan bidra med i förståelsen av August Strindbergs religiösa upplevelser och erfarenheter under infernokrisen i Paris 1894-1896 (97). Materialet utgörs av Strindbergs egna så kallade självbiografiska verk Inferno, Legender och Klostret samt litteratur om Strindbergs infernokris och hans liv inklusive hans korrespondens. Metoderna vi använder är textanalys av Strindbergs litterära verk och komparativa studier av Strindbergs verk och korrespondens. Dessutom görs textstudier av material skrivet om honom. Vi tillämpar Hjalmar Sundéns rollteori för att få förståelse för de erfarenheter och upplevelser som Strindberg behandlar i sina självbiografiska verk, dramer och brev. Resultatet visar att Sundéns rollteori till viss del förklarar och bidrar med förståelse angående Strindbergs religiösa liv under infernokrisen. I vår tillämpning av rollteorin finner vi även svagheter angående bristen på visat hänsyn till Strindbergs personlighet, kreativitet och de religiösa upplevelsernas autenticitet eller om eventuella efterkonstruktioner finns. Därigenom får Sundéns teori ”mekaniska” och ensidiga egenskaper.</p>

Huvudsyftet med vår uppsats är att undersöka vad Hjalmar Sundéns rollteori kan bidra med i förståelsen av August Strindbergs religiösa upplevelser och erfarenheter under infernokrisen i Paris 1894-1896 (97). Materialet utgörs av Strindbergs egna så kallade självbiografiska verk Inferno, Legender och Klostret samt litteratur om Strindbergs infernokris och hans liv inklusive hans korrespondens. Metoderna vi använder är textanalys av Strindbergs litterära verk och komparativa studier av Strindbergs verk och korrespondens. Dessutom görs textstudier av material skrivet om honom. Vi tillämpar Hjalmar Sundéns rollteori för att få förståelse för de erfarenheter och upplevelser som Strindberg behandlar i sina självbiografiska verk, dramer och brev. Resultatet visar att Sundéns rollteori till viss del förklarar och bidrar med förståelse angående Strindbergs religiösa liv under infernokrisen. I vår tillämpning av rollteorin finner vi även svagheter angående bristen på visat hänsyn till Strindbergs personlighet, kreativitet och de religiösa upplevelsernas autenticitet eller om eventuella efterkonstruktioner finns. Därigenom får Sundéns teori ”mekaniska” och ensidiga egenskaper.

No description available.