The aim of the essay is to analyze destructivity and the aspiration of artistry in August Strindberg´s debut novel Röda rummet. By the method of close reading the thematic analysis is performed. The method is also based on an hermeneutic way of looking at literature. A historical context is adapted and the characters are compared to historical descriptions of artists such as bohemians, decadents and dandys. The artists of the novel prove to be, like the bohemians of the 19th century, standing outside and against society, although the presence of relations and cultural exchange seem to be just as important. There is also an ambivalence to be found in their relationship with the city and it´s lifestyle. The question at issue is how the development of the characters´ artistry come about, and in what ways the characters are influenced. The essay focuses on the downward heading movement that leads the characters from positions of elevated status to alienation, to poverty, to drunkenness, bitterness, death, madness or reversion to the upper or middleclass. The thesis of the essay and the initial interpretation is that the aspirations of artistry lead the characters into a destructive way of living. Although the analysis shows that it is rather the society and its conventions, and the artists dependence on the bourgeoisie to purchase the art, that creates the destructive pattern.

<p>I föreliggande arbete undersöker jag begreppet negativ terapeutis reaktion. Undersökningen tar sin utgångspunkt i Karl Abrahams artikel från 1919, <em>En speciell <em>form av neurotiskt motstånd mot den analytiska metode</em>n, och fortsätter med en granskning av Sigmund Freuds beskrivning av begreppet i <em>Jaget och Detet</em> 1923. Jag följer sedan begreppets utveckling i arbeten av Joan Riviere (1936), Melanie Klein (1957), Herbert Rosenfeld (1971), Ludvig Igra (1988) och Horacio Etchegoyen (1991).</em></p><p>Negativ terapeutisk reaktion är en form av motstånd som visar sig i den terapeutiska processen. Den är ett tekniskt begrepp och inget diagnoskriterium. Den tillhör jaget och är att betrakta som en jag-strategi som är omedveten till sin natur. Den är att betrakta som ett uttryck för destruktiva krafter, som ett derivat av dödsdriften.</p><p>De bakomliggande faktorerna kan vara av skilda slag, men det finns gemensamma överensstämmande områden. Dessa är omedveten skuld, ett problematiskt förhållande till överjaget och ett försvagat libidinöst själv. Den anses vanligast förekommande hos patienter med svårare narcissistiska personlighetsstörningar präglade av en narcissistisk omnipotent hållning, en manisk attityd och primitiv avund.</p><p>Förekomsten av negativ terapeutisk reaktion är en signal om att processen är på väg att stanna upp och att det finns problem som behöver avtäckas och analyseras. De bakomliggande faktorerna, vilka oftast har en global karaktär i betydelsen att de inbegriper hela personligheten samt patientens inställning till terapin som helhet och relationen till terapeuten, behöver identifieras. Detta ger då möjliga förklaringar till vad som kan tänkas försiggå i patientens inre. Olika vägar att gå i det kliniska arbetet berörs.</p><p>Den teoretiska genomgången belyses med ett kliniskt exempel.</p>

<p>Aggression Replacement Training (ART) är en multimodal behandlingsmetod som riktar sig till barn och ungdomar med aggressivt och antisocialt beteende. ART bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT). Metoden består av tre kompo-nenter. Social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Syftet är att se hur två klassföreståndare, en elevassistent och tre ART-tränare upplever elevers utveckling av färdigheter i och med ART-träning, samt se hur informan-terna upplever att klassen där den enskilda eleven ingått har förändrats i och med den ART-träning som denne erhållit. Även miljöns påverkan på upprätthål-landet av de nyförvärvade färdigheterna undersöks. Studien har genomförts med kvalitativ metod. Halvstrukturerade intervjuer har utförts vilka sedermera har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att respondenterna upplever positiva förändringar hos de elever som fullföljer ART. Effekter som de kunnat skönja är ett minskat vinstorienterat beteende, ökat självförtroende och förbättrad koncentrationsförmåga samt effektivt tillämpande av de nyför-värvade färdigheterna både praktiskt och teoretiskt. Klassen har i de flesta av fallen förändrats genom att den har blivit lugnare och tryggare som grupp. Mil-jön är av stor betydelse för de förändringsprocesser som eleven genomgår. Vi-dare är miljön väsentlig för upprätthållandet av färdigheterna i skolklassen. Den kritik som respondenterna riktar till metoden är gällande den bristande roll bar-nens föräldrar spelar i behandlingen. Författarnas slutsats är att ART är en ef-fektiv metod som ger stöd och möjligheter för elever med ett avvikande beteen-de. Skolan upplevs av författarna vara en optimal plats för att vidareutveckla och bevara de färdigheter som ART medför. Vidare diskuteras huruvida en ut-vecklad dialog mellan de vuxna som finns kring varje elev skulle leda till ökade möjligheter att tillgodose det enskilda barnets specifika behov. För att detta skall kunna ske bör föräldrar/vårdnadshavare ges större utrymme till att ta del av barnets behandling och skolgång. Studien avslutas med förslag på fortsatt forskning.</p>

I föreliggande arbete undersöker jag begreppet negativ terapeutis reaktion. Undersökningen tar sin utgångspunkt i Karl Abrahams artikel från 1919, En speciell form av neurotiskt motstånd mot den analytiska metoden, och fortsätter med en granskning av Sigmund Freuds beskrivning av begreppet i Jaget och Detet 1923. Jag följer sedan begreppets utveckling i arbeten av Joan Riviere (1936), Melanie Klein (1957), Herbert Rosenfeld (1971), Ludvig Igra (1988) och Horacio Etchegoyen (1991). Negativ terapeutisk reaktion är en form av motstånd som visar sig i den terapeutiska processen. Den är ett tekniskt begrepp och inget diagnoskriterium. Den tillhör jaget och är att betrakta som en jag-strategi som är omedveten till sin natur. Den är att betrakta som ett uttryck för destruktiva krafter, som ett derivat av dödsdriften. De bakomliggande faktorerna kan vara av skilda slag, men det finns gemensamma överensstämmande områden. Dessa är omedveten skuld, ett problematiskt förhållande till överjaget och ett försvagat libidinöst själv. Den anses vanligast förekommande hos patienter med svårare narcissistiska personlighetsstörningar präglade av en narcissistisk omnipotent hållning, en manisk attityd och primitiv avund. Förekomsten av negativ terapeutisk reaktion är en signal om att processen är på väg att stanna upp och att det finns problem som behöver avtäckas och analyseras. De bakomliggande faktorerna, vilka oftast har en global karaktär i betydelsen att de inbegriper hela personligheten samt patientens inställning till terapin som helhet och relationen till terapeuten, behöver identifieras. Detta ger då möjliga förklaringar till vad som kan tänkas försiggå i patientens inre. Olika vägar att gå i det kliniska arbetet berörs. Den teoretiska genomgången belyses med ett kliniskt exempel.

Aggression Replacement Training (ART) är en multimodal behandlingsmetod som riktar sig till barn och ungdomar med aggressivt och antisocialt beteende. ART bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT). Metoden består av tre kompo-nenter. Social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Syftet är att se hur två klassföreståndare, en elevassistent och tre ART-tränare upplever elevers utveckling av färdigheter i och med ART-träning, samt se hur informan-terna upplever att klassen där den enskilda eleven ingått har förändrats i och med den ART-träning som denne erhållit. Även miljöns påverkan på upprätthål-landet av de nyförvärvade färdigheterna undersöks. Studien har genomförts med kvalitativ metod. Halvstrukturerade intervjuer har utförts vilka sedermera har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att respondenterna upplever positiva förändringar hos de elever som fullföljer ART. Effekter som de kunnat skönja är ett minskat vinstorienterat beteende, ökat självförtroende och förbättrad koncentrationsförmåga samt effektivt tillämpande av de nyför-värvade färdigheterna både praktiskt och teoretiskt. Klassen har i de flesta av fallen förändrats genom att den har blivit lugnare och tryggare som grupp. Mil-jön är av stor betydelse för de förändringsprocesser som eleven genomgår. Vi-dare är miljön väsentlig för upprätthållandet av färdigheterna i skolklassen. Den kritik som respondenterna riktar till metoden är gällande den bristande roll bar-nens föräldrar spelar i behandlingen. Författarnas slutsats är att ART är en ef-fektiv metod som ger stöd och möjligheter för elever med ett avvikande beteen-de. Skolan upplevs av författarna vara en optimal plats för att vidareutveckla och bevara de färdigheter som ART medför. Vidare diskuteras huruvida en ut-vecklad dialog mellan de vuxna som finns kring varje elev skulle leda till ökade möjligheter att tillgodose det enskilda barnets specifika behov. För att detta skall kunna ske bör föräldrar/vårdnadshavare ges större utrymme till att ta del av barnets behandling och skolgång. Studien avslutas med förslag på fortsatt forskning.

This Essay is about showing yourself and your pain in a private and personal state as an artist and by doing so, affecting the person closest to you. The Essay uses Susan Sontag's book "Regarding the pain of others"(2004), Kristian Vistrup Madsen's book "Doing time (2021) and Maggie Nelsons book "Bluets" as references to explore the deep meaning of art and personal tragedy and using people to make artistic conclusions.

Rådande destruktiva maskulinitetsnormers påverkan synliggörs i frågan om våld i nära relationer. Kvinnor och män som fallit offer för våld i nära relationer tas emot på olika sätt och insatser för stöd och hjälp som erbjuds skiljer sig markant beroende på om den utsatta är kvinna eller man. Studien ämnar medvetandegöra vad för konsekvenser kvinnor och mäns anpassning efter destruktiva maskulinitetsnormer ger i förhållande till om offret är kvinna eller man. Detta genom att se hur destruktiva maskulinitetsnormer påverkar kvinno- och mansjourers verksamheter och deras målgrupper av våldsutsatta kvinnor och män. Studiens syfte var att belysa destruktiva maskulinitetsnormers påverkan på våldsutsatta kvinnor och män i nära relationer som kvinno- och mansjouren möter i verksamheten, samt jourernas stödjande arbete för kvinnor och män utsatta för våld i nära relationer. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna analyserades med utgångspunkt i Connells maskulinitetsteori. Intervjuanalysen genomfördes med tematisk analys där påverkan av destruktiva maskulinitetsnormer identifierades inom följande områden: Våldets uttryck hos våldsutsatta kvinnor och män som kvinno- och mansjouren möter, kvinnor och män samt kvinno- och mansjourens verksamheter och praktiska arbete med våldsutsatta vuxna. Resultatet visade skillnader i resursfördelning då kvinnojourerna hade större finansiering och budget i förhållande till mansjourerna. Skillnaden framställdes som orsak till att mansjourerna inte kunde erbjuda skyddat boende trots att behov uttrycktes. Resultatet uppvisade att mansjourerna lyfter psykiskt våld som vanligaste våldstypen män utsätts för, och att kvinnojourerna utöver det även lyfter fysiskt och sexuellt våld som vanligt förekommande bland utsatta kvinnor. Resultatet synliggjorde även en tydlig uppfattning av särskilda rollförväntningar på män som är präglade av maskulina normer om manlighet. Dessa attityder och värderingar beskrivs påverka både män och kvinnor. Studiens resultat pekade sammanfattningsvis på att destruktiva maskulinitetsnormer påverkar kvinnojourens och mansjourens arbete med våldsutsatta vuxna i nära relationer på olika sätt. Att mäns våldsutsatthet och mansjouren som verksamhet berörs bistår med ny kunskap inom ett mindre utforskat ämnesområde.

Destruktiv maskulinitet är en aktuell form av maskulinitet bland män idag som kort innebär att visa makt genom våldsbruk, utfrysning och exkludering. Därför syftar denna studie till att undersöka hur olika föreställningar om maskuliniteter påverkar vardagsvillkoren för unga män i ålder 21–24 år samt vilka olika maskuliniteter som unga män förhåller sig till. Studien utgår från fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med unga män från olika bakgrunder. Genus, hegemonisk maskulinitet och homosocialitet är begreppen som används för vidare analysering av det insamlade materialet. Det insamlade materialet analyserades och delades in i fem olika teman utifrån tematisk analysmetod. En del av intervjuguiden består av exponering av bilder som intervjupersonerna förhöll sig till. Utifrån dessa bilder kunde unga mäns föreställningar om manlighet blottläggas. Resultatet visar vilka maskuliniteter som unga män förhåller sig till samt att den dominerande formen är den traditionella maskuliniteten. Den traditionella maskuliniteten ställer krav på män som till exempel att försörja familjen. Resultatet visar även att intervjupersoner förknippar ordet manlig till kroppshets och fysik. Avgörande aspekter för unga mäns syn på maskulinitet är kultur, etnisk bakgrund, trosuppfattning samt samhällets förväntningar genom exempelvis sociala medier. Detta påverkar dem genom att de väljer att agera och se ut utifrån dessa aspekter till exempel att en vältränad man är manligare än en överviktig. / Destructive masculinity is a current form of masculinity among men today which in short means to show power through violence, freezing and exclusion. Therefore, this study aims to investigate how different conceptions of masculinities affect the living conditions of young men aged 21-24 and what different masculinities young men relate to. The study is based on five qualitative semi-structured interviews with young men from different backgrounds. Gender, hegemonic masculinity and homosociality are the terms used for further analysis of the collected material. The collected material was analyzed and divided into five different themes based on thematic analysis method. Part of the interview guide consists of exposure of pictures to which the interviewees related. From these images young men's conceptions of masculinity could be exposed. The result shows the masculinities that young men relate to and that the dominant form is the traditional masculinity. The traditional masculinity demands young men, such as providing for the family. The results also show that interviewers associate the word male with body image and physique. Crucial aspects for young men's view of masculinity are culture, ethnic background, beliefs and society's expectations through, for example, social media. This affects them by choosing to act and look from these aspects, for example that a well-trained man is more manly than an overweight man.