<p>Abstrakt:</p><p>Syftet med föreliggande akademiska studie är att kartlägga vad självskadebeteende innebär, varför det utförs och vilken behandling det finns att få. Resultatet som togs fram genom kvalitativa, semistrukturerade djupintervjuer, både med personer som själva har erfarenhet av självskadebeteende (de primära informanterna) och yrkeskvinnor (de sekundära informanterna) som kommer i kontakt med det. Resultatet går ej att generalisera då antalet informanter inte kan representera hela populationen. Goffman förklarar i boken ”Jaget och maskerna” på ett bra sätt individernas agerande och handlingar i samhället och Mead beskriver med sin teori ”The self” de primära informanternas personlighet. Giddens talar i boken ”Modernitet och självidentitet” om vilken påverkan dagens samhälleliga klimat har på individer, samt olika aspekter av beroende i boken ”Intimitetens omvandling”. Uppsatsens avsikt är att på ett teoretiskt vis uppmärksamma och analysera självskadebeteendet i allmänhet så som det ter sig för informanterna. Frågeställningen besvaras således med hjälp av teorierna.</p><p>Abstract:</p><p>The aim with this academic study is to explain what self-injurious behaviour is, why it is performed and what kind of treatment is available. The results were conducted through qualitative, semistructured deepinterviews, with people who selfinjure (the primary informants) and professionals who come in contact with the behaviour (the secondary informants). The results cannot be generalized since the numbers of informants are not representable for the whole population. Goffman explains human actions and behaviours in society in his book “Jaget och maskerna” and Mead describes human personality in his theory “The self”. Giddens talks about the impacts modern society has on its citizens in his book “Modernitet och självidentitet”, and different aspects of addiction in the book “Intimitetens omvandling”. The intention with this paper is to give attention to and analyze self-injurious behaviour in general in a theoretical manner as it is perceived by the informants. The questions at issue were answered with help from the theories.</p>

Abstrakt: Syftet med föreliggande akademiska studie är att kartlägga vad självskadebeteende innebär, varför det utförs och vilken behandling det finns att få. Resultatet som togs fram genom kvalitativa, semistrukturerade djupintervjuer, både med personer som själva har erfarenhet av självskadebeteende (de primära informanterna) och yrkeskvinnor (de sekundära informanterna) som kommer i kontakt med det. Resultatet går ej att generalisera då antalet informanter inte kan representera hela populationen. Goffman förklarar i boken ”Jaget och maskerna” på ett bra sätt individernas agerande och handlingar i samhället och Mead beskriver med sin teori ”The self” de primära informanternas personlighet. Giddens talar i boken ”Modernitet och självidentitet” om vilken påverkan dagens samhälleliga klimat har på individer, samt olika aspekter av beroende i boken ”Intimitetens omvandling”. Uppsatsens avsikt är att på ett teoretiskt vis uppmärksamma och analysera självskadebeteendet i allmänhet så som det ter sig för informanterna. Frågeställningen besvaras således med hjälp av teorierna. Abstract: The aim with this academic study is to explain what self-injurious behaviour is, why it is performed and what kind of treatment is available. The results were conducted through qualitative, semistructured deepinterviews, with people who selfinjure (the primary informants) and professionals who come in contact with the behaviour (the secondary informants). The results cannot be generalized since the numbers of informants are not representable for the whole population. Goffman explains human actions and behaviours in society in his book “Jaget och maskerna” and Mead describes human personality in his theory “The self”. Giddens talks about the impacts modern society has on its citizens in his book “Modernitet och självidentitet”, and different aspects of addiction in the book “Intimitetens omvandling”. The intention with this paper is to give attention to and analyze self-injurious behaviour in general in a theoretical manner as it is perceived by the informants. The questions at issue were answered with help from the theories.

Denna studie undersöker upplevelsen av fenomenet destruktivt ledarskap bland militär personal inom den svenska Försvarsmakten exkluderande värnpliktiga och GSS K/T. Militär sammanhållning identifieras som en kritisk faktor för en effektiv organisation och dess förmåga att framgångsrikt utföra sina uppgifter i utmanande miljöer. Tidigare forskning har understrukit betydelsen av konstruktivt ledarskap för att främja denna sammanhållning, medan destruktivt ledarskap, i motsats, kan underminera den. Genom en kvantitativ ansats kartläggs hur vanligt förekommande destruktivt ledarskap är inom Försvarsmakten och undersöker faktorer och motiv som motiverar personal att stanna kvar trots en skadlig arbetsmiljö. Resultaten avslöjar att en majoritet (78 %) av respondenterna har upplevt någon form av destruktivt ledarskap. Bland aktiva destruktiva ledarskapsbeteenden rapporterades arrogans, nonchalans mot medarbetares synpunkter, och orättvis behandling som mest framträdande, medan för passivt destruktivt ledarskap är ledarnas ovilja eller oförmåga att fatta svåra beslut och hantera konflikter mest påtaglig (58,9 %). Sammantaget indikerar resultaten att Försvarsmakten brottas med problem kring såväl passivt som aktivt destruktivt ledarskap inom organisationen.

Det här arbetet undersöker hur soldatrekryteringen och beslutet att ta fortsatt anställning hos kontinuerligt tjänstgörande soldater påverkas av det ledarskap som praktiseras på deras förband. Som teoretisk utgångspunkt används modellen utvecklande ledarskap och ett perspektiv avseende destruktivt ledarskap. En enkätstudie, genomförd med 148 soldater vid tre olika arméförband, efterfrågar nivån på ledarskapet hos soldaternas senaste och nuvarande plutonchefer och undersöker sedan vilket samband det har med respondenternas syn på detta ledarskaps betydelse för deras beslut att ta och fortsätta sin soldatanställning. Resultaten visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan ledarskapets nivå och den betydelse soldaterna tillmäter detta vid beslutet att ta och fortsätta sin soldatanställning. Utöver detta indikerar undersökningen en möjlighet att komplettera modellen utvecklande ledarskap med ett integrerat eller fristående perspektiv på destruktivt ledarskap.

Syfte: Undersökningens syfte är att undersöka förekomsten av destruktivt ledarskap på arbetsplatser i Sverige och Norge. Syftet är även att undersöka i vilken grad destruktivt ledarskap påverkar anställdas benägenheten att säga upp sig.   Metod: Undersökningen följer en deduktiv ansats och utgörs av en kvantitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av enkätverktyget DESTRUDO-L och bearbetats med faktoranalys, operativ klassifikationsmetod samt regressionsanalys.   Resultat och slutsats: Resultatet visar att var femte individ är exponerad för destruktivt ledarskap och enskilda destruktiva ledarskapsbeteenden upplevs av 63% av respondenterna. Destruktivt ledarskap är en del av ledarskap som ofta hamnar i bakgrunden av positiva ledarskapsteorier som t.ex. konstruktivt ledarskap. Vi konstaterar även att destruktivt ledarskap ökar sannolikheten för anställda att säga upp sig med 13 % och att insatser för att motverka destruktivt ledarskap bör vidtas av arbetsgivare.    Examensarbetets bidrag: Undersökningen bidrar till att öka förståelsen för destruktivt ledarskap och dess påverkan på anställdas arbetstillfredsställelse och framför allt dess påverkan på anställdas vilja att byta arbetsplats.   Förslag till fortsatt forskning: En större studie skulle kunna synliggöra fler utsatta grupper där demografiska faktorer kan användas för att i större skala utöka förståelsen för destruktivt ledarskap.   Nyckelord: Destruktivt ledarskap, destruktiva ledarskapsbeteenden, medarbetare, följarskap, personalomsättning.

Purpose: The purpose with this study is to find out and understand whether athlete's performance can be affected by destructive leadership in sports organizations, then weigh this together with theory. This is a try to contribute to the discourse on destructive leadership.   Method: This study is performed using a qualitative approach in the form of semi-structured interviews in which the interviewees are selected through a convenience sampling.   Theoretical framework: This investigation’s theoretical framework consists of theories dealing with leadership, leadership in sports organizations, power, destructive leadership, how destructive leadership can be positive and how it can be negative.    Empiricism: This investigation’s empiricism consists of 17 interviews with athletes who have experienced a destructive leader in sports organizations.  Conclusion: All athletes could express a negative influence on performance from destructive leadership, but the majority who expressed a positive influence expressed that it was a kind of fear, pressure or anger among the athletes that made the athletes perform better as the motivation and the desire to disprove the leader increased. How the destructive leader influence the athlete may depend on the athlete's personality and attitude. It is possible to discern in this study that athletes look, feel and respond differently to a destructive leadership, which can determine the positive and/or negative effects.

Forskning kring ledarskapsutbildningen Utveckling av Grupp och Ledare (UGL) är ett område där fåtaliga studier gjorts. Vår studie syftar till att bygga vidare på forskning kring denna ledarskapsutbildning. Studier kring ett destruktivt ledarskap som påverkar vardagen i en arbetsgrupp är gles och vi saknar en vidareutveckling av begreppet destruktivt ledarskap, något vi vill förändra genom denna studie. Studiens syfte är därför att studera hur ledarskapsutbildningen UGL påverkar ledarskapet. Ytterligare ett syfte är att studera ledarbeteende som sker i det vardagliga arbetet i arbetsgrupper. För att uppnå studiens syfte anser vi att det behövs insikt kring flera delar ur en ledares beteende. Genom kvalitativa intervjuer har vi sökt teman, mönster och återkommande termer, genom att tolka ord och meningar. Studien har utgått från tre frågeställningar. Dessa handlar om de positiva effekterna av just denna utbildning, tre till fem år efter avslutad utbildning. Hur förekomsten av destruktivt ledarskap upplevs i stort. Studiens avslutande frågeställning handlar om medarbetarna upplever att UGL reducerar destruktivt ledarskap. Studien innehåller definition av begreppet ledare, ett avsnitt som förklarar företeelsen kompetensutveckling, för att läsaren ska få en grund att stå på vid fortsatt läsning av studien. Det presenteras en beskrivning av utbildningen Utveckling av Grupp och Ledare samt dess effekter. Studien innehåller ett avsnitt som presenterar personlighetsteorier samt i vår tolkning, motsatsen till destruktivt ledarskap, det utvecklande ledarskapet. Efter genomförandet av denna studie har vi kommit fram till att medarbetarna till ledare som genomgått UGL för tre till fem år sedan, inte upplever de positiva effekterna lika starkt, som efter sex månader efter avslutad utbildning, vi kommer fram till att medarbetare till ledare som har gått UGL upplever att utbildningen har en positiv inverkan på ledarbeteenden. Destruktiva ledarbeteenden upplevs förekomma utifrån medarbetarnas synvinkel, där vissa beteenden är mer vanligt förekommande än andra. Vidare har vi kommit fram till att utbildningen reducerar det destruktiva ledarskapet

Fenomenet ledarskap har sedan länge intresserat forskare från en mängd olika discipliner. Främst har fokus varit på att finna ett allmängiltigt normerande grundrecept utifrån rationella ansatser. Trots en stor mängd vetenskapliga studier, främst baserade på kvantitativt underlag, återstår frågor av mellanmänsklig natur. I sökandet efter det goda och konstruktiva ledarskapet har forskningen den senaste tiden allt mer intresserat sig för fenomenet tillit. Den här studien syftar till att skapa en djupare förståelse för faktorer som bidrar med tillit i ledarskaps sammanhang. I synnerhet berör frågeställningarna vilka faktorer som påverkar tillit i ledarskapet och i organisationer. Främst används beteendeperspektiv som förklaringsmodell. Som underlag för vidare antaganden tolkas empiri från intervjuer. Studien påvisar flera samband mellan redovisade teorier och empiri. Men det finns också flera diskrepanser. Resultatet anger att ett antal faktorer främjar tillit mellan chef och medarbetare. Dialog och återkoppling framträder exempelvis som två viktiga faktorer. Omvänt påverkar s.k. låt-gå ledarskap eller icke-ledarskap medarbetarna och effekten destruktivt. Det framhålls också betydelsen av att organisationen signalerar en tillåtande kultur, att det är tillåtet att göra misstag. Samt att den enskilda chefen har förmåga att skydda medarbetaren från negativ respons. Vidare konstateras också att de vedertagna normativa och rationellt välregisserade teorierna ofta skiljer sig från de tillfrågades mer turbulenta realitet. I intervjuerna framkommer ett samstämmigt behov av att chefer skall tillföra struktur och spelregler. Den kontext som presenteras i studien antas begränsa chefers handlingsförmåga att praktisera de välbeforskade kvantitativa teorierna. Studien påvisar också att konsekvensbedömningar av förväntad respons påverkar medarbetares initiativ. Det är i överenstämmelse med teorin, men där är perspektivet ofta inriktat på relationen chef och medarbetare. Studien indikerar istället att det framförallt är konsekvensbedömningar gentemot kollegor som styr medarbetarnas beteende. Sammantaget påvisar studien att tillit ären viktig faktor i det goda ledarskapet, om än inte den allena saliggörande. Snarare än att vara en enskild agens är tillit en del av en syntes. Utifrån studiens utfall rekommenderas att ytterligare underlag samlas in kring chefers verklighet, för att närmare förstå hur de vedertagnateorierna kan användas praktiskt. Vidare förordas ytterligare undersökningar gällande kollegors inverkan på tillit och beteende. / The phenomenon “leadership” has interested researchers from a variety of disciplines for a long time. The main focus has been on finding a normative and universal formula based on rational approaches. Despite a large number of scientific studies, mainly based on quantitative data, questions about the impact of interpersonal relations remain. In the search for the good and constructive leadership, research has recently become increasingly interested in the phenomenon “trust”. This study aims to create a deeper understanding of factors that contribute to trust in a leadership context. In particular issues concerning which factors that affect trust in organizations and in leadership. Behavioral perspectives are mainly used as the explanatory model. As a basis for further assumptions empirical data from interviews are interpreted. The study demonstrates several connections between theories and empirical data. But there are also several discrepancies. The results indicate that a number of factors promote trust between manager and employees, e.g. dialogue and feedback appear to be important. Conversely, “laissez-faire” or “non-leadership” impact employees and organizational effect in a destructive way. The importance of the organization signaling a tolerant culture is also emphasized, that it is permissible to make mistakes. It’s also vital that managers have the ability to protect the employee from negative feedback. Furthermore, it is also stated that the most common normative and rational theories often differ from the more turbulent reality of the respondents. The results also show that there is a need from managers to add structure and rules within the organizations. The context presented in the study is assumed to affect managers' ability to practice the well-researched quantitative theories. The study also shows that consequence assessments of expected response affects initiatives. This is in line with theory, but the perspective is usually focused on the relationship between manager and employee. Instead, the study indicates that it is primarily impact assessments between colleagues that govern employees' behavior. In summary, the study shows that trust is an important factor in constructive leadership, although not the only prevailing one. Rather than being a single agent, trust is a part of a synthesis. Based on the results of the study, it is recommended that further data is collected regarding managers' reality, in order to better understand how the well researched quantitative theories can be used in practice. Furthermore, more studies of how colleagues impact trust and behavior are advocated, in order to verify the interpretations.

I det här examensarbetet har syftet varit att undersöka elevers, som gått ut nionde klass, uppfattningar om lärares relationsskapande och om det skapar motivation eller inte i skolarbetet. Samhällets snabba förändringstakt påverkar även skolan där goda studieresultat blivit viktigare i en allt mer konkurrensutsatt arbetssituation. Litteraturen som använts handlar om fenomenet motivation och vad det betyder för elevers studier. Utöver det avhandlar litteraturen andra aspekter som lärares relationsskapande, elevers självförmåga och social interaktion för att nämna några. Ansatsen i studien har varit hermeneutisk kvalitativ där avsikten varit att förstå elevers uppfattningar om relationsskapande och motivation. Tio elever som gått ut årskurs nio i den svenska grundskolan deltog i fokusgruppsintervjuer. Resultat visar att lärares relationsskapande spelar en avgörande roll för motivation för skolarbetet. Lärare kan höja eller förminska elevers intresse för skolan och utbildning. Har lärare en kombination av förmågor som driver en klass och varje individ framåt genererar det engagemang, intresse och ökad motivation till skolarbetet. På så sätt kan lärares relationsskapande spela stor roll för hur meningsfullt elever uppfattar skolan generellt, vilket kan skapa betydelsefulla kommunikativa relationer där elever motiveras och utvecklas. / <p>Betygsdatum 2019-08-19</p>

Denna uppsats behandlar det relativt nya begreppet sexuellt självskadebeteende. I studien presenteras tidigare forskning som relaterar till bl.a. självskadebeteende generellt och riskbeteende hos unga. Sex intervjuer har utförts med dels specialister inom sexologisk problematik samt med kuratorer. Studien ämnade tittade närmare på definitioner av sexuellt självskadebeteende, samt vilka värderingar kring kön och god respektive destruktiv sexualitet de förmedlar. Det insamlade materialet har tematiserats och analyserats med hjälp av queerteori och sexologisk teori. I vårt resultat identifierade vi åtta potentiella kriterier för sexuellt självskadebeteende, varav några belyste ex. funktionen av sex som ångestdämpare och degradering av sig själv. Våra informanter förmedlade en viss ambivalens vad gäller hur god respektive destruktiv sexualitet tas i uttryck. Studien kunde även identifiera ett osynliggörande av pojkars utsatthet vad gäller bl.a försäljning av sexuella tjänster. Resultatet visade vidare att det som gör sexuellt självskadebeteende unikt är att individen lämnar bort kontrollen till andra människor, samt att individen i behandlingssammanhang inte bör uppmuntras att avstå från sex. Slutsatsen belyser vikten av att låta den unge själv vara problemformulerare, samt efterfrågar mer forskning på området och samtal kring hur behandlare på bästa sätt kan stötta unga i deras sexuella utveckling. / This thesis discusses the relatively new concept of sexual self-harm. The study presents earlier research that relate to self-harm in general and risk behavior among youth. Six interviews were conducted with both specialists in sexological problems and with counselors. The study aimed to look closely at the definitions of sexual self-harm, and the values surrounding gender and good versus destructive sexuality that they convey. The material was thematized and analyzed using queer theory and sexological theory. In our results we identified eight potential criteria for sexual self-harm, some of which highlighted the function of using sex in order to handle anxiety and as degradation of oneself. Our informants conveyed a certain ambivalence regarding how good versus destructive sexuality is expressed. The study could also identify an invisibility of boys' vulnerability regarding selling sexual services. The results further showed that what makes sexual self-harm unique is that the individual hands over power over him-or-herself to other people, and that the individual in the treatment context shouldn’t be encouraged to abstain completely from sex. The conclusion marks the importance of allowing the young person to formulate his or her problem. More research in this area is needed and discussions should be held on how the field of social work can best support young people in their sexual development.