Det här examensarbetet har utformats genom en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien har varit att skapa förståelse för hur fritidspedagoger förstår och tänker om konflikter i sin yrkesroll och arbetet med konflikter elever emellan, samt mellan elever och vuxna i skolan. Detta har varit ett sätt att finna ändamålsenliga strategier för konflikthantering. Studien visar att den vanligaste orsaken till att konflikter uppstår är på grund av att missförstånd har skett. Barn har svår att se sin egen del i konfliktsituationer, därför är det viktigt att skolan lägger ner mycket tid till det förebyggande konfliktarbetet. Dock är det av vikt att se det konstruktiva i konflikter, det är de destruktiva nedbrytande konflikterna man vill eliminera.

Studiens syfte är att synliggöra pedagogers syn på konflikter kopplat till fritidshemmet. Vidare avser studien till att synliggöra eventuella metoder för att hantera de konflikter som uppstår. Resultatet baseras på fyra kvalitativa intervjuver som har genomförts med verksamma pedaogoger. Utgångspunkten för dessa var deras syn kring eventuella utlösande faktorer för konflikter. Vidare synliggör studien hur de verksamma pedagogerna förhåller sig till detta. Resultatet visar att samtliga verksamheter arbetar på ett kontuerligt sätt för att förebyggaa eventuella konflikterm samt bearbera de konflikter som uppstår. Under de intervjuver som genomförts synliggörs de metoder pedagogerna använder i verksamheten. Respondenterna synliggör medling som ett centralt verktyg kopplat till konflikthantering. Detta utifrån att pedagogerna önskar sätta eleverna i centrum och låta dem tillkännage sina känslor och åsikter inför konflikten. Vidare är syftet att de själva ska skall finna en lösnings de båda anser vara acceptabel och pedagogen finns endast som ett stöd i syfte att vägleda dem. Vidare arbetar de med medling i syfte att arbeta med konflikter som någonting positivt och utvecklande för eleverna. Undersäkningen tydliggör att detta kontinuerliga arbete ser likartat ut på samtliga verksamheter när det kommer till kontinuerligt förebyggande arbere. Studien synliggör dock vissa skillnader som förekommer versameterna emellan gällande konflikthanteringen. Detta främst utifrån att de har olika förutsättningar att arbeta med konflikthantering.

Syftet med mitt examensarbete är att genom aktionsforskning kunna förändra destruktiva konflikter till konstruktiva lösningar i förskolan. Jag har valt kvalitativ närmandesätt att utgå ifrån i mitt utvecklingsarbete samt använt mig av observation, logg och diskussioner som metod. Syftet är också att visa vilken viktig roll pedagogen har i att stötta och hjälpa barnen lösa konflikter konstruktivt. Resultatet i studien har visat en förändring hos majoriteten av barnen i barngruppen kring att hantera destruktiva konflikter konstruktivt. Få barn kan fortfarande handla destruktivt under en konflikt vilket betyder att utvecklingsarbetet bör pågå under en längre tid för att arbeta mera med forskningsområdet och kunna få med alla barn under en längre tid. Slutsatser som jag kommit fram till är att majoriteten av barnen utvecklat ett konstruktivt sätt att hantera och lösa konflikter på men det är fortfarande få barn som behöver utveckla vidare sin förståelse och tänk om hur konflikter kan lösas konstruktivt.

<p>Denna uppsats analyserar de sociologiska processer som påverkar rollen vi spelar i olika situationer, vid denna studie berörs rollerna i croupierers yrkesliv. Croupieren arbetar med att driva, i detta sammanhang, Black Jack-spel på casinon och på krogar. Alla människor har en palett av olika roller som väljs automatiskt beroende på vilka situationer vi befinner oss i. Det finns både personliga och institutionella roller och jag är intresserad av att se hur dessa samarbetar eller motarbetar varandra och vilka faktorer som påverkar hur dessa utspelas och fungerar. Begrepp som roller, dramatiskt förverkligande och konstruktiva och destruktiva konflikter skall användas som en väsentlig del i analyserandet av croupierernas roller och rollskifte som sker. Med hjälp av intervjuer och observation kommer denna kvalitativa studie förhoppningsvis kunna öppna nya forskningsområden inom spelande och spel om pengar. </p>

Föreliggande studie hade som syfte att öka kunskapen om kärleksberoende som fenomen. Studiens frågeställningar berörde hur ett kärleksberoende yttrar sig samt om det går att likställa med andra beroendeformer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor vilka definierade sig själva som kärleksberoende. Intervjumaterialet analyserades tematiskt och resulterade i fyra teman; Relationernas karaktär, Likheter med andra beroenden, Riskfaktorer samt Tillfrisknande. Resultatet visade att studiens deltagare hade ett tvångsmässigt förhållande till destruktiva relationer. De beroendeframkallande mekanismerna som framkom var framförallt förälskelse och romantiska och dramatiska spel i en kärleksrelation. Vidare fanns en kongruens mellan kriterierna för kärleksberoende och de för andra beroendeformer (DSM-IV-TR, 2000), det var dock omöjligt att utesluta alternativa förklaringar till benägenheten att ha destruktiva kärleksrelationer. Ett anknytningsteoretiskt perspektiv applicerades på studiens resultat och påvisade ett samband mellan otrygg anknytning till primära anknytningspersoner i barndomen och utvecklandet av kärleksberoende i vuxen ålder. Ökad forskning om kärleksberoende krävs för att anpassa diagnostik för denna grupp samt ge bättre tillgång till samhällets stödinsatser.

Syfte: Undersökningens syfte är att undersöka förekomsten av destruktivt ledarskap på arbetsplatser i Sverige och Norge. Syftet är även att undersöka i vilken grad destruktivt ledarskap påverkar anställdas benägenheten att säga upp sig.   Metod: Undersökningen följer en deduktiv ansats och utgörs av en kvantitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av enkätverktyget DESTRUDO-L och bearbetats med faktoranalys, operativ klassifikationsmetod samt regressionsanalys.   Resultat och slutsats: Resultatet visar att var femte individ är exponerad för destruktivt ledarskap och enskilda destruktiva ledarskapsbeteenden upplevs av 63% av respondenterna. Destruktivt ledarskap är en del av ledarskap som ofta hamnar i bakgrunden av positiva ledarskapsteorier som t.ex. konstruktivt ledarskap. Vi konstaterar även att destruktivt ledarskap ökar sannolikheten för anställda att säga upp sig med 13 % och att insatser för att motverka destruktivt ledarskap bör vidtas av arbetsgivare.    Examensarbetets bidrag: Undersökningen bidrar till att öka förståelsen för destruktivt ledarskap och dess påverkan på anställdas arbetstillfredsställelse och framför allt dess påverkan på anställdas vilja att byta arbetsplats.   Förslag till fortsatt forskning: En större studie skulle kunna synliggöra fler utsatta grupper där demografiska faktorer kan användas för att i större skala utöka förståelsen för destruktivt ledarskap.   Nyckelord: Destruktivt ledarskap, destruktiva ledarskapsbeteenden, medarbetare, följarskap, personalomsättning.

<p>Background: In Sweden, heart transplantation increases as a method of treatment. Patients undergoing heart transplantation require special needs of care. Nurses have to increase knowledge about experiences that these patients percieve to conform the health care in the future. In this study, health science has been used as a theoretical frame of reference which includes a patient perspective.</p><p>Aim: The aim of this study was to describe experiences among patients, elder than 18 years old, undergoing heart transplantation.</p><p>Method: The method was a qualitative descriptive study with a context analysis based on ten scientific articles and an autobiography corresponding with the aim of the study.</p><p>Results: The results of this study showed six themes about experiences that emerged among patients undergoing heart transplantation: feeling of vitality, existential crisis, importance of social support, destructive feelings, capacity of going on and the experience of quality of life.</p><p>Conclusion: It’s not a guarantee that the quality of life will increase among patients undergoing heart transplantation and they need a specialist trained nurse available to support at all hours.</p>

Background: In Sweden, heart transplantation increases as a method of treatment. Patients undergoing heart transplantation require special needs of care. Nurses have to increase knowledge about experiences that these patients percieve to conform the health care in the future. In this study, health science has been used as a theoretical frame of reference which includes a patient perspective. Aim: The aim of this study was to describe experiences among patients, elder than 18 years old, undergoing heart transplantation. Method: The method was a qualitative descriptive study with a context analysis based on ten scientific articles and an autobiography corresponding with the aim of the study. Results: The results of this study showed six themes about experiences that emerged among patients undergoing heart transplantation: feeling of vitality, existential crisis, importance of social support, destructive feelings, capacity of going on and the experience of quality of life. Conclusion: It’s not a guarantee that the quality of life will increase among patients undergoing heart transplantation and they need a specialist trained nurse available to support at all hours.

No description available.

Konflikter är något som sker dagligen i förskolans verksamhet och är en viktigt och naturlig del av livet. Konflikter kan vara både positiva och negativa beroende på hur de hanteras, då barn tillbringar en stor del av sin dag i förskolan blir det därav relevant att undersöka hur förskollärare samtalar om konflikter och konflikthantering i förskolans verksamhet. Studien har sin utgångspunkt i följande frågeställningar: Hur skildrar förskollärare konflikter i förskolan? Hur beskriver förskollärare sin hantering av konflikter inom förskolans verksamhet? Studien tillämpar tematisk analys där vikten läggs på vad som sägs avrespondenterna och inte hur det sägs. De intervjuade förskollärarna visades ha liknande förhållningssätt i konflikthantering med barnen där de avvaktar och tolkar situationen för att kunna avgöra hur hanteringen ska ske. Det framkom även hur deras förhållningssätt påverkar vad de erbjuder barnen för olika strategier och möjligheter till konflikthantering.