Det här examensarbetet har utformats genom en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien har varit att skapa förståelse för hur fritidspedagoger förstår och tänker om konflikter i sin yrkesroll och arbetet med konflikter elever emellan, samt mellan elever och vuxna i skolan. Detta har varit ett sätt att finna ändamålsenliga strategier för konflikthantering. Studien visar att den vanligaste orsaken till att konflikter uppstår är på grund av att missförstånd har skett. Barn har svår att se sin egen del i konfliktsituationer, därför är det viktigt att skolan lägger ner mycket tid till det förebyggande konfliktarbetet. Dock är det av vikt att se det konstruktiva i konflikter, det är de destruktiva nedbrytande konflikterna man vill eliminera.

Studiens syfte är att synliggöra pedagogers syn på konflikter kopplat till fritidshemmet. Vidare avser studien till att synliggöra eventuella metoder för att hantera de konflikter som uppstår. Resultatet baseras på fyra kvalitativa intervjuver som har genomförts med verksamma pedaogoger. Utgångspunkten för dessa var deras syn kring eventuella utlösande faktorer för konflikter. Vidare synliggör studien hur de verksamma pedagogerna förhåller sig till detta. Resultatet visar att samtliga verksamheter arbetar på ett kontuerligt sätt för att förebyggaa eventuella konflikterm samt bearbera de konflikter som uppstår. Under de intervjuver som genomförts synliggörs de metoder pedagogerna använder i verksamheten. Respondenterna synliggör medling som ett centralt verktyg kopplat till konflikthantering. Detta utifrån att pedagogerna önskar sätta eleverna i centrum och låta dem tillkännage sina känslor och åsikter inför konflikten. Vidare är syftet att de själva ska skall finna en lösnings de båda anser vara acceptabel och pedagogen finns endast som ett stöd i syfte att vägleda dem. Vidare arbetar de med medling i syfte att arbeta med konflikter som någonting positivt och utvecklande för eleverna. Undersäkningen tydliggör att detta kontinuerliga arbete ser likartat ut på samtliga verksamheter när det kommer till kontinuerligt förebyggande arbere. Studien synliggör dock vissa skillnader som förekommer versameterna emellan gällande konflikthanteringen. Detta främst utifrån att de har olika förutsättningar att arbeta med konflikthantering.

Syftet med mitt examensarbete är att genom aktionsforskning kunna förändra destruktiva konflikter till konstruktiva lösningar i förskolan. Jag har valt kvalitativ närmandesätt att utgå ifrån i mitt utvecklingsarbete samt använt mig av observation, logg och diskussioner som metod. Syftet är också att visa vilken viktig roll pedagogen har i att stötta och hjälpa barnen lösa konflikter konstruktivt. Resultatet i studien har visat en förändring hos majoriteten av barnen i barngruppen kring att hantera destruktiva konflikter konstruktivt. Få barn kan fortfarande handla destruktivt under en konflikt vilket betyder att utvecklingsarbetet bör pågå under en längre tid för att arbeta mera med forskningsområdet och kunna få med alla barn under en längre tid. Slutsatser som jag kommit fram till är att majoriteten av barnen utvecklat ett konstruktivt sätt att hantera och lösa konflikter på men det är fortfarande få barn som behöver utveckla vidare sin förståelse och tänk om hur konflikter kan lösas konstruktivt.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhållningssätt i skolan, hos både lärare och elever, där olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att låta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att världen inte är konstant, utan att den går att förändra till det bättre, bland annat genom deras initiativ och förmåga. Vårt utvecklingsarbete har även riktat in sig på att aktivt arbeta mot en inkluderande skola där eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning där alla kan delta på sin nivå och där olika uttryck och tankar ses som något gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet på vår partnerskola i en lågstadieskola i Mellansverige i två klasser i år 2. Själva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgång. Aktionsforskning som metod är i den meningen kvalitativ. Utvecklingsarbetet ledde fram till följande resultat; för att kunna se olikheter som en resurs krävs en stärkt självkänsla, en medvetenhet om normalitet samt en förmåga till konstruktiva konflikter. Vi har även funnit att den pedagogik som utifrån litteraturen anses vara utvecklande för dessa tre saker kan vara genom öppna diskussioner kring det berörda ämnet, grupparbeten, reflektioner i tal och skrift samt drama för att prova olika uttrycksformer och sätt att vara för att utveckla självkänslan. Vår slutsats kan sammanfattas med att en god sammanhållning och ett klimat öppet för olikheter bygger på medvetna lärare som inser vikten av att låta elevernas egen självkänsla växa samt förhåller sig till det öppna klimat som krävs för att se olikheter som en värdefull tillgång.

<p>Denna uppsats analyserar de sociologiska processer som påverkar rollen vi spelar i olika situationer, vid denna studie berörs rollerna i croupierers yrkesliv. Croupieren arbetar med att driva, i detta sammanhang, Black Jack-spel på casinon och på krogar. Alla människor har en palett av olika roller som väljs automatiskt beroende på vilka situationer vi befinner oss i. Det finns både personliga och institutionella roller och jag är intresserad av att se hur dessa samarbetar eller motarbetar varandra och vilka faktorer som påverkar hur dessa utspelas och fungerar. Begrepp som roller, dramatiskt förverkligande och konstruktiva och destruktiva konflikter skall användas som en väsentlig del i analyserandet av croupierernas roller och rollskifte som sker. Med hjälp av intervjuer och observation kommer denna kvalitativa studie förhoppningsvis kunna öppna nya forskningsområden inom spelande och spel om pengar. </p>

Konflikter är något som sker dagligen i förskolans verksamhet och är en viktigt och naturlig del av livet. Konflikter kan vara både positiva och negativa beroende på hur de hanteras, då barn tillbringar en stor del av sin dag i förskolan blir det därav relevant att undersöka hur förskollärare samtalar om konflikter och konflikthantering i förskolans verksamhet. Studien har sin utgångspunkt i följande frågeställningar: Hur skildrar förskollärare konflikter i förskolan? Hur beskriver förskollärare sin hantering av konflikter inom förskolans verksamhet? Studien tillämpar tematisk analys där vikten läggs på vad som sägs avrespondenterna och inte hur det sägs. De intervjuade förskollärarna visades ha liknande förhållningssätt i konflikthantering med barnen där de avvaktar och tolkar situationen för att kunna avgöra hur hanteringen ska ske. Det framkom även hur deras förhållningssätt påverkar vad de erbjuder barnen för olika strategier och möjligheter till konflikthantering.

Leasingstandarden IAS 17 har motstått en del kritik eftersom företag har kunnat ta del av fördelarna av operationell leasing då både leasade tillgångar och motsvarande skulder har effektivt hållits utanför balansräkningen med endast not-upplysningar om framtida leasing skyldigheter. Under 2005 uttrycktes oro över brist på öppenhet och information gällande leasingförpliktelser av US Securities and Exchange Commission (SEC), något som redan bekymrade investerare och andra intressenter. Som svar på kritiken initierade International accounting standards board (IASB) tillsammans med Financial accounting standards board (FASB) ett projekt i hopp om att förbättra redovisningen av leasingavtal. Den nya standarden, IFRS 16, innebär att alla operationella leasingavtal kapitaliseras och redovisas i balansräkningen, det vill säga, en modell som liknar redovisningen av finansiella leasingavtal. Således elimineras uppdelningen av leasingavtal i operationella och finansiella leasingavtal. Syftet med denna studie är genom att analysera skillnaderna mellan IAS 17 och IFRS 16, utforska vilken inverkan IFRS 16 kommer att ha på företagens finansiella rapporter och nyckeltal. Vidare utgörs syftet av att förklara hur effekterna på nyckeltal förhåller sig till jämförelseperioder särskilt vid tillämpning av den modifierade retroaktiva övergångsmetoden. I denna studie har en kvalitativ ansats i kombination med ett induktivt angreppssätt tillämpats. Undersökningen har genomförts på ett fiktivt bolag samt åtta årsredovisningar från åtta olika företag inom detaljhandel och flygbranschen. Vad gäller de verkliga företagen har datamaterialet som extraheras från årsredovisningarna bearbetats med hjälp av den konstruktiva kapitaliseringsmodellen utformad av Imhoff, Lipe och Wright (1991, 1997) och modifierad av Fülbier, Silva och Pferdehirt (2008). Utifrån studiens undersökning blir det tydligt att IFRS 16 handlar om öppenhet och delgivning av information. IFRS 16 inverkan på resultat- och balansräkningen leder till att nyckeltal som bland annat soliditet, skuldsättningsgrad, räntabilitet på eget- och totalt kapital och genomsnittlig skuldränta påverkas. Användare av finansiella rapporter använder dessa nyckeltal för att identifiera problemområden samt möjligheter inom ett företag. Vi finner att kapitaliseringen av operationella leasingavtal förser användare av finansiella rapporter med mer verklighetstrogen information. Vidare bidrar studien till en djupare förståelse för hur och varför en del nyckeltal kommer att påverkas av IFRS 16 i förhållande till jämförelseperioder. Studien bidrar även till att förstå relevansen av IFRS 16 och hur denna standard bidrar till redovisningens informationsvärde. / The lease accounting standard IAS 17, has been criticized for enabling companies to take advantage of the benefits of operational leasing, since both leased assets and their corresponding liabilities have been kept off-balance sheet with information on future lease obligation presented only in notes. In 2005, the US Securities and Exchange Commission (SEC) raised some concerns due to the lack of transparency and information on lease obligations, something that already worried investors and other stakeholders. In response to the criticism, the International Accounting Standards Board (IASB), together with the Financial Accounting Standards Board (FASB), launched a project hoping to improve the accounting of leases. With the new IFRS 16 standard, all operating leases will be capitalized and reported on the balance sheet. Hence, a model similar to the accounting for financial leasing agreements eliminating the division of lease agreements into operational and financial leases. The aim of this study is to analyze the differences between IAS 17 and IFRS 16, examine what impact IFRS 16 will have on the companies' financial reports and key ratios. Furthermore, the study aims to explain how the effects on key ratios relate to comparative periods in particular when applying the modified retrospective approach. In this study, a qualitative approach in combination with an inductive approach has been applied. The study has been carried out on a fictitious company and eight annual reports from eight different companies within the retail and airline industry. With regard to the actual companies, the data material extracted from the annual reports has been processed using the constructive capitalization model designed by Imhoff, Lipe and Wright (1991, 1997) and modified by Fülbier, Silva and Pferdehirt (2008).Based on the study's results, it becomes clear that IFRS 16 is about transparency and disclosure of information. IFRS 16’s impact on the income statement and balance sheet results in key ratios such as equity ratio, debt/equity ratio, return on equity and total capital and average debt interest rate to change. Users of financial reports use these key ratios to identify problem areas and opportunities within a company. This study finds that the capitalization of operating leases provides users of financial reports with more accurate information. The study contributes to a deeper understanding of how and why some key ratios will be affected by IFRS 16 in relation to comparative periods. The study also helps in understanding the relevance of IFRS 16 and how this standard contributes to the information value in accounting.

Arbetets utgångspunkt är att förändra den traditionella synen på matematiska felsvar samt lärarens återkoppling vid felsvar. Genom en systematisk kvalitativ litteraturstudie syftar denna studie att visa vilken roll muntlig återkoppling och felaktiga svar har för att utveckla elevers matematiska prestationer. Studien syftar också till att ge matematiklärare användbara verktyg för att dra fördel av denna roll och skapa en god lärandemiljö. Studiens resultat presenteras i två avsnitt. Det första avsnittet belyser felsvar positiva roll samt återkopplingen på elevernas matematiska prestationer. Det andra avsnittet ger användbara verktyg för att dra nytta av den positiva roll som återkoppling har. Denna studie drar slutsatsen att lärare, för att skapa en god lärandemiljö, bör ge elever återkoppling med glädje och på så vis inleda konstruktiva diskussioner. Lärare skapar således ett positivt klassrumsklimat där felsvar är välkomna. / This study aims to alter students’ stereotypical views of incorrect answers and teachers’ feedback on them. By conducting a systematic qualitative literature review, this study demonstrates the role of verbal feedback and incorrect answers in students’ development of their learning abilities. It also aims to equip mathematics teachers with the required tools for creating a positive learning environment. The study’s findings are presented in two sections: The first section highlights the positive impact of errors and feedback on the mathematical performance of students. The second section provides tools for the effective delivery of positive feedback. The study concludes that, to create a positive learning environment, teachers should know how to use verbal feedback (response) positively and spark constructive discussions in mathematics classrooms. Thus, teachers create a positive classroom climate in which incorrect answers are welcome.