<p>The aim of this paper is to examine the capacity for ethical reasoning of Swedish certi-fied auditors in the five largest accounting firms in Stockholm, and also how ethics courses affect the auditors' ability to ethically statement. To calculate the auditors ability to ethical statement, questionnaire has been used. The questionnaire is based on a psychological instrument, the so-called Defining Issues Test. At the beginning of the questionnaire some questions are asked about the ethics courses. From the questionnaire a calculation was made of an average index called p-score (<em>Principled score</em>). With the help of Kohlberg moral development theory identification was made of an auditor's capacity for ethical reasoning. The empirical material shows that the averages of the Swedish public accountants land on Kohlberg conventional level. This means that audi-tors have a relatively high capacity for ethical reasoning. The result also shows that there is no link between participation in ethics courses and capacity for ethical reason-ing. The conclusion is that the Swedish auditors have a relatively high ability to manage conflicts of interest and make ethical decisions, but to provide independent audit the au-ditors need to be on the highest level in Kohlberg moral development theory. The accounting firms should offer ethics courses in greater extant to improve auditors' abili-ty to ethical reasoning.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

No description available.

The aim of this paper is to examine the capacity for ethical reasoning of Swedish certi-fied auditors in the five largest accounting firms in Stockholm, and also how ethics courses affect the auditors' ability to ethically statement. To calculate the auditors ability to ethical statement, questionnaire has been used. The questionnaire is based on a psychological instrument, the so-called Defining Issues Test. At the beginning of the questionnaire some questions are asked about the ethics courses. From the questionnaire a calculation was made of an average index called p-score (Principled score). With the help of Kohlberg moral development theory identification was made of an auditor's capacity for ethical reasoning. The empirical material shows that the averages of the Swedish public accountants land on Kohlberg conventional level. This means that audi-tors have a relatively high capacity for ethical reasoning. The result also shows that there is no link between participation in ethics courses and capacity for ethical reason-ing. The conclusion is that the Swedish auditors have a relatively high ability to manage conflicts of interest and make ethical decisions, but to provide independent audit the au-ditors need to be on the highest level in Kohlberg moral development theory. The accounting firms should offer ethics courses in greater extant to improve auditors' abili-ty to ethical reasoning.

<p>I denna uppsats har genomslagskraften av den revisorslag som trädde ikraft år 2002, vilken medförde ett borttagande av behörighetsskillnaden mellan auktoriserade och godkända revisorer med avlagd revisorsexamen, studerats. För att förklara omfattningen av lagändringens genomslagskraft har även professionens, organisationens och individens förändringsbenägenhet undersökts. Undersökningen har utgått från två egenkonstruerade förklaringsmodeller. Den första förklaringsmodellen visar på den förändring som lagändringen innebar och används för att undersöka lagändringens genomslagskraft. Den andra förklaringsmodellen beskriver olika bakgrundsfaktorer som kan ha påverkat professionen, organisationen och individen vilka i sin tur kan ha påverkat graden av förändringsbenägenhet. För att utföra undersökningen har en enkätundersökning genomförts där populationen bestående av godkända revisorer med avlagd revisorsexamen har deltagit. Resultatet tyder på att lagändringen fått viss men inte fullständig genomslagskraft. Såväl professionen som organisationen och individen har genom deras grad av förändringsbenägenhet påverkat lagändringens genomslagskraft men förändringsbenägenheten har dock förefallit sig olika. Organisationen var utifrån resultatet mest förändringsbenägen. Resultatet utifrån både professionens och individens förändringsbenägenhet var tvetydigt men individen tenderade att ha varit minst förändringsbenägen. Då resultatet tyder på att lagändringen inte fått full genomslagskraft kan det förklaras av att inte samtliga av professionen, organisationen och individen varit fullt förändringsbenägna.</p>

I denna uppsats har genomslagskraften av den revisorslag som trädde ikraft år 2002, vilken medförde ett borttagande av behörighetsskillnaden mellan auktoriserade och godkända revisorer med avlagd revisorsexamen, studerats. För att förklara omfattningen av lagändringens genomslagskraft har även professionens, organisationens och individens förändringsbenägenhet undersökts. Undersökningen har utgått från två egenkonstruerade förklaringsmodeller. Den första förklaringsmodellen visar på den förändring som lagändringen innebar och används för att undersöka lagändringens genomslagskraft. Den andra förklaringsmodellen beskriver olika bakgrundsfaktorer som kan ha påverkat professionen, organisationen och individen vilka i sin tur kan ha påverkat graden av förändringsbenägenhet. För att utföra undersökningen har en enkätundersökning genomförts där populationen bestående av godkända revisorer med avlagd revisorsexamen har deltagit. Resultatet tyder på att lagändringen fått viss men inte fullständig genomslagskraft. Såväl professionen som organisationen och individen har genom deras grad av förändringsbenägenhet påverkat lagändringens genomslagskraft men förändringsbenägenheten har dock förefallit sig olika. Organisationen var utifrån resultatet mest förändringsbenägen. Resultatet utifrån både professionens och individens förändringsbenägenhet var tvetydigt men individen tenderade att ha varit minst förändringsbenägen. Då resultatet tyder på att lagändringen inte fått full genomslagskraft kan det förklaras av att inte samtliga av professionen, organisationen och individen varit fullt förändringsbenägna.

Bakgrund Penningtvätt är en typ av ekonomisk brottslighet där olagligt förtjänta pengar tvättas rena i den lagliga ekonomin. Cirka 130 miljarder kronor penningtvättas årligen i Sverige och eftersom det görs genom den lagliga ekonomin påverkar det samhället. Auktoriserade redovisningskonsulter arbetar nära kunders ekonomi och har tillgång till deras transaktioner. År 2018 anmäldes endast 7 fall av 19 306 av misstankar om penningtvätt från verksamhetsutövare inom revision och bokföring, trots auktoriserade redovisningskonsulters förutsättningar att upptäcka penningtvätt visar statistiken en annan riktning. Syfte Syftet med studien är att utforska varför auktoriserade redovisningskonsulter anmäler få fall av misstankar om penningtvätt. Metod Denna kvalitativa studie har främst en deduktiv ansats. Teorierna Beslutsteori, Struktur respektive bedömning, Bedrägeritriangeln och Modiferingsmodellen inom bedrägeri &amp; revision har tillämpats på empiri. Det empiriska materialet har samlats in genom primärdata i form av intervjuer och har sedan analyserats med en tematisk analysmetod. Slutsats Studiens resultat visar flera olika anledningar varför få fall av misstankar om penningtvätt anmäls av auktoriserade redovisningskonsulter. Anledningarna kan vara att auktoriserade redovisningskonsulter har för lite kunskap och förståelse om penningtvätt samt att de bedömer bort risker i ett för tidigt skede. Studien bidrar med att uppmärksamma auktoriserade redovisningskonsulter om penningtvätt och hur förändringar bör ske för att kunna öka antalet anmälningar. / Introduction Money laundering is a kind of financial crime, illegal earned money is washed through the legal economy. About 130 billion SEK is money laundered annually in Sweden and since the money laundry is done through the legal economy it affects the society at large. Authorized accounting consultants work closely with customers’ finances and they have access to their transactions. In 2018 there were 19 306 suspicions of money laundering that were reported. Only 7 of these cases were reported by operators in auditing and accounting, despite the fact the authorized accounting consultants have the preconditions to detect money laundering even though statistics shows otherwise. Purpose The purpose of the study is to explore why authorized accounting consultants reports only a few cases of money laundering suspicions. Method This qualitative study mainly has a deductive approach. The theories used throughout the study are Decision theory, Structure and judgement, The fraud triangle and The modification model in fraud and auditing. These theories have been applied to empirical data throughout the study. The empirical data has been collected through primary data, interviews, which has been analysed with a thematic analysis method. Conclusion The study shows several different reasons why only a few cases of money laundering suspicions are reported by authorized accounting consultants. The reasons for the few reports of money laundering may be that authorized accounting consultants lack knowledge and understanding of money laundering. Risk assessment at an early stage is another contributing factor. The study coerces authorized accounting consultants to pay closer attention to money laundering and how changes should take place in order to increase the number of reports.

<p>Audit is a common concept in Sweden. This occurs in many contexts and situations and may intend a wide spectrum of areas. It might consider environment audit, amateur audit, internal auditing, external audit etc. In the business community external audit and the associated external auditor is possibly, from the general public's side, the most recognized. The external audits purposes in big features are checking limited companies economic accounting along with the board and CEO: s management. In connection with increased requirements from the market, the own ranks and a row scandals where companies consistently created misled accounting which the external audit never detected, the internal auditing has grown himself stronger as well international as in Sweden. The internal auditing will according to their instruction from the company’s management in the specific company se to that nothing of the above occurs. Instead, this function will contribute to that the company is govern in better ways with fewer mistakes and a more reliable accounting as well financial as general. A big difference between the external audit and the internal audit which this thesis basically builds on is the theoretical knowledge that one is required to posses in order to conduct external opposite internal audit. In order to conduct external audit, the auditor need to, as described in Swedish legislation, hold a certain number academic points in specified subjects. The internal auditor however doesn´t have this kind of rules to follow. So how is quality in a function is that alone works with quality assurance assured? Well, through its own world extensive interest association, IIA, The Institute of Internal Auditors agency. This association provides a certification that persons that work with internal auditing can undergo. This certification which is standardized around in the entire world, is suitable to give the internal auditor fundamental knowledge of its intention and also to seem as a quality assurance for the internal auditing around in the globe. This certification is however rather extensive and requiring for the student. In Sweden only a minority of the internal auditors has undergone it. This thesis, which examine possible factors to why internal auditors choose to undergo this certification intend to answer this fact and the result that arrives is as follows:</p><ul><li>The employer requires this. </li><li>The employee wants to market her/him on the labor market, often on an international such. </li><li>The employee is on the verge to start up and the lead the organization in a new internal auditing department. </li></ul> / <p>Revision är ett vanligt förekommande begrepp i Sverige. Den förekommer i många sammanhang och situationer och kan avse ett vitt spektra av områden. Det kan handla om miljörevision, lekmannarevision, internrevision, externrevision etc. I den ekonomiska sfären av näringslivet är externrevision och den därtill hörande externrevisorn möjligen den, från allmänhetens sida, mest igenkända. Externrevisionen går i stora drag ut på att granska aktiebolags ekonomiska redovisning samt styrelse och VD:s löpande förvaltning av detsamma. Med anledning av höjda krav från marknaden, de egna leden samt en rad skandaler där företag konsekvent skapat vilseledande bokföring vilken revisionen inte upptäckt, har internrevisionen vuxit sig allt starkare såväl internationellt som i Sverige. Internrevisionen skall på uppdrag av företagsledningen i det specifika bolaget tillse att inget av ovanstående inträffar. Istället ska funktionen bidra till att företaget leds på ett bättre sätt med färre misstag och en mer pålitlig redovisning såväl finansiell som allmän. En skillnad mellan externrevisionen och internrevisionen vilken uppsatsen i stort bygger på är de teoretiska förkunskaper som krävs för att utöva dem. För att utöva externrevision finns det stadgat i lag och förordning att personen ska inneha ett visst antal akademiska poäng i på förhand specificerade ämnen. Internrevisorn har emellertid inte detta av lag stödda kravet. Hur kvalitetssäkras då en funktion som själva arbetar med kvalitetssäkring? Jo genom sin egen världsomfattande intresseförening, IIA, The<strong> </strong>Institute of Internal Auditors försorg. Förening tillhandahåller en certifiering vilken personer som arbetar med internrevision kan genomgå. Certifieringen är standardiserad runt om i världen och är avsedd att ge internrevisorn grundläggande kunskaper men avser även att verka som en kvalitetssäkring för internrevisionen runt om i världen. Certifieringen är emellertid tämligen omfattande och krävande för studenten och i Sverige är det endast en minoritet av internrevisorerna som genomgått den. I uppsatsen undersöks en rad tänkbara faktorer till varför internrevisorer väljer att genomå certifieringen och resultatet som framkommer är att:</p><ul><li>Arbetsgivaren ställer det som krav </li><li>Arbetstagaren vill marknadsföra sig själv på arbetsmarknaden, ofta på en internationell sådan.</li><li>Arbetsagaren ska starta upp och leda arbetet på en nystartad internrevisionsavdelning. </li><p> </p></ul>

Audit is a common concept in Sweden. This occurs in many contexts and situations and may intend a wide spectrum of areas. It might consider environment audit, amateur audit, internal auditing, external audit etc. In the business community external audit and the associated external auditor is possibly, from the general public's side, the most recognized. The external audits purposes in big features are checking limited companies economic accounting along with the board and CEO: s management. In connection with increased requirements from the market, the own ranks and a row scandals where companies consistently created misled accounting which the external audit never detected, the internal auditing has grown himself stronger as well international as in Sweden. The internal auditing will according to their instruction from the company’s management in the specific company se to that nothing of the above occurs. Instead, this function will contribute to that the company is govern in better ways with fewer mistakes and a more reliable accounting as well financial as general. A big difference between the external audit and the internal audit which this thesis basically builds on is the theoretical knowledge that one is required to posses in order to conduct external opposite internal audit. In order to conduct external audit, the auditor need to, as described in Swedish legislation, hold a certain number academic points in specified subjects. The internal auditor however doesn´t have this kind of rules to follow. So how is quality in a function is that alone works with quality assurance assured? Well, through its own world extensive interest association, IIA, The Institute of Internal Auditors agency. This association provides a certification that persons that work with internal auditing can undergo. This certification which is standardized around in the entire world, is suitable to give the internal auditor fundamental knowledge of its intention and also to seem as a quality assurance for the internal auditing around in the globe. This certification is however rather extensive and requiring for the student. In Sweden only a minority of the internal auditors has undergone it. This thesis, which examine possible factors to why internal auditors choose to undergo this certification intend to answer this fact and the result that arrives is as follows: The employer requires this. The employee wants to market her/him on the labor market, often on an international such. The employee is on the verge to start up and the lead the organization in a new internal auditing department. / Revision är ett vanligt förekommande begrepp i Sverige. Den förekommer i många sammanhang och situationer och kan avse ett vitt spektra av områden. Det kan handla om miljörevision, lekmannarevision, internrevision, externrevision etc. I den ekonomiska sfären av näringslivet är externrevision och den därtill hörande externrevisorn möjligen den, från allmänhetens sida, mest igenkända. Externrevisionen går i stora drag ut på att granska aktiebolags ekonomiska redovisning samt styrelse och VD:s löpande förvaltning av detsamma. Med anledning av höjda krav från marknaden, de egna leden samt en rad skandaler där företag konsekvent skapat vilseledande bokföring vilken revisionen inte upptäckt, har internrevisionen vuxit sig allt starkare såväl internationellt som i Sverige. Internrevisionen skall på uppdrag av företagsledningen i det specifika bolaget tillse att inget av ovanstående inträffar. Istället ska funktionen bidra till att företaget leds på ett bättre sätt med färre misstag och en mer pålitlig redovisning såväl finansiell som allmän. En skillnad mellan externrevisionen och internrevisionen vilken uppsatsen i stort bygger på är de teoretiska förkunskaper som krävs för att utöva dem. För att utöva externrevision finns det stadgat i lag och förordning att personen ska inneha ett visst antal akademiska poäng i på förhand specificerade ämnen. Internrevisorn har emellertid inte detta av lag stödda kravet. Hur kvalitetssäkras då en funktion som själva arbetar med kvalitetssäkring? Jo genom sin egen världsomfattande intresseförening, IIA, The Institute of Internal Auditors försorg. Förening tillhandahåller en certifiering vilken personer som arbetar med internrevision kan genomgå. Certifieringen är standardiserad runt om i världen och är avsedd att ge internrevisorn grundläggande kunskaper men avser även att verka som en kvalitetssäkring för internrevisionen runt om i världen. Certifieringen är emellertid tämligen omfattande och krävande för studenten och i Sverige är det endast en minoritet av internrevisorerna som genomgått den. I uppsatsen undersöks en rad tänkbara faktorer till varför internrevisorer väljer att genomå certifieringen och resultatet som framkommer är att: Arbetsgivaren ställer det som krav  Arbetstagaren vill marknadsföra sig själv på arbetsmarknaden, ofta på en internationell sådan. Arbetsagaren ska starta upp och leda arbetet på en nystartad internrevisionsavdelning.

Revisorsyrket har traditionellt sett genom åren varit ett mansdominerat yrke. Sedan auktorisationen av revisorer påbörjades år 1912 så har det varit fler män än kvinnor som är auktoriserade revisorer. Ända fram till 1960-talet var idealet för en gift kvinna att vara hemmafru och ta hand om hemmet och barnen. Men efter detta började samhället gradvis förändras. Det har varit en trög utveckling och revisionsbranschen är än idag efter mer än 100 år inte en jämnt könsfördelad bransch. Detta avspeglar sig även i andelen kvinnliga delägare i revisionsbyråerna som inte heller är jämt könsfördelad. Revisorskåren krymper till följd av att fler går i pension än vad som blir auktoriserade, men det finns ytterligare en aspekt som leder till minskning och det är att yngre revisorer avregistrerar sig. Andra aspekter som påverkar hur fördelningen ser ut mellan könen är andelen godkända revisorsprov, lön, föräldraledighet och pension. Tidigare forskning har visat på att det finns osynliga barriärer som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär. Olika faktorer som bidrar till detta är löneskillnader, föräldraledighet, biologiska skillnader mellan könen och stereotypiska könsroller i samhället. Studiens forskningsfråga är ”Vilka uppfattningar, normer och sociala föreställningar finns inom och utanför revisionsbranschen rörande kvinnors möjlighet att komma upp i hierarkin och göra karriär genom att bli auktoriserade revisorer och delägare?”. Studiens metod bygger på en deduktiv forskningsansats där vi studerar tidigare forskning utifrån etablerade teorier genom vetenskapliga artiklar. Den empiriska studien sker genom semistrukturerade intervjuer med revisorer. I studien slutsats har vi kommit fram till åtta huvudsakliga faktorer som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär inom revisionsbranschen. Dessa är att det är lättare för revisorer att bli delägare på mindre byråer, arbetsbelastning gör det svårare att kombinera familjeliv och arbetsliv, biologiska faktorer såsom fertilitet, löneskillnader beror på befogade anledningar, kvinnor prestera sämre under löneförhandling, föräldraledighet kan påverka kvinnors karriär negativt och fler kvinnor jämfört med män arbetar deltid vilket som påverkar pensionen. / The profession of audit has traditionally over the years been a male dominated profession. Since the authorization of auditors began in the early 1900s, more men than women have been authorized auditors. Until the 1960s, the ideal for a married woman has been to be a housewife and take care of the home and the children. But after this a change began in the society. It has been a slow development and the auditing industry is still today not an equal industry after more than 100 years. This is also reflected in the proportion of female partners in the audit firms who are not equal. The audit profession is shrinking as more people retire than are authorized, but there is another aspect that leads to a reduction and that aspect are younger auditors are unregistering. Other aspects that come into play are what the distribution looks like between the sexes regarding the proportion of passed auditors' examinations to become an authorized auditor, salary, parental leave, care of children and pension. Previous research describes that there is an invisible barrier for women to make a career, as well as various factors contributing to this, such as pay differences, parental leave, biological differences between the sexes and stereotypical gender roles. The study's research question to be answered is "What are the perceptions, norms and social beliefs within and outside the audit profession regarding women's ability to enter the hierarchy and pursue a career by becoming authorized auditors and partner?". The study method is based on a deductive research approach where we study previous research based on established theories through scientific articles. The empirical study is conducted through semi-structured interviews with auditors. In the study's conclusion, we came up with eight main factors that affect women's ability to pursue a career in the audit profession. These are that it is easier for auditors to become partners of smaller firms, workload makes it more difficult to combine family and work life, biological factors as fertility, salary differences are due to justified reasons, women preform worse during pay negotiations, parental leave can adversely affect women's careers and more women compared to men work part time which affects the pension.

In 2010 the mandatory audit was abolished for small companies in Sweden. Today, 14% of the companies choose to voluntarily be revised despite the fact that obligation under the law does not exist. The purpose of this study is to explore what drives these companies to have a voluntary audit. As part of the aim, this study explores what audit firms are demanded to the greatest extent of its clients, after the abolishment of the mandatory audit as well as whether the characteristics of the auditor may be significant. The analysis is based on data from 4 000 annual reports from 1 000 Swedish small companies where annual reports from 2010 to 2014 were reviewed. The results indicate that companies with high total assets and high debt (D/E) have a positive relationship with voluntary audit. Furthermore, it was found that authorized accountants are demanded to a greater extent than approved auditors are. No significant differences were found between audit firms in this aspect. This study contributes to the previous literature, as it is the first of its kind to analyze drivers of voluntary auditing from a Swedish context where economic, legal and cultural aspects are different from other countries. In addition, this study analyzes what audit firms that are demanded to the greatest extent of its clients, which has not been included in previous studies regarding voluntary audit. / År 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. 14 % av bolagen väljer idag att frivilligt bli reviderade trots att skyldighet enligt lag ej föreligger. Syftet med denna studie är att utforska vad som driver dessa bolag att ha frivillig revision. Som en del i syftet ingår även att studera vilka revisionsbyråer som efterfrågas i störst utsträckning av sina revisionsklienter efter slopandet av revisionsplikten samt om egenskaperna hos revisorn kan ha betydelse. Analysen baseras på data från 4 000 årsrapporter från 1 000 svenska små aktiebolag. Årsrapporterna från 2010 till 2014 har granskats. Resultaten tyder på att bolag med hög balansomslutning och hög skuldsättning (S/E) har ett positivt samband med frivillig revision. Vidare visade det sig att auktoriserade revisorer efterfrågas i större utsträckning än vad godkända revisorer gör. Inga väsentliga skillnader kunde dock hittas mellan revisionsbyråerna i denna aspekt. Denna studie bidrar till den tidigare litteraturen eftersom den är den första i sitt slag att analysera vilka faktorer som driver frivillig revision utifrån en svensk kontext där ekonomiska, juridiska och kulturella aspekter skiljer sig från andra länder. Dessutom analyserar studien vilka revisionsbyråer som efterfrågas i störst utsträckning av sina revisionsklienter, något som tidigare inte inkluderats i studier om revisionsplikten.