Revision handlar enligt branschorganisationen FAR (2006) om att på ett oberoende sätt bistå företag med professionella bedömningar av den ekonomiska rapporteringen som företag upprättar. Detta görs i syfte att förse de intressenter som företaget har med tillförlitlig information att använda som underlag för intressenternas beslutsprocesser. En revisors huvudsakliga uppgift blir därmed att bedöma huruvida ett företags ekonomiska rapportering innehåller väsentliga felaktigheter eller inte. Detta menar Messier et al., (2016, s.17), som belyser vikten av att som revisor förstå de risker som är kopplade till företagets verksamhet och hur dessa hanteras, i syfte att göra bedömningen av risker för väsentliga felaktigheter i den ekonomiska rapporteringen på ett optimalt sätt.  För att en revisor ska veta hur denne ska gå till väga för att identifiera och bedöma risker för väsentliga felaktigheter i företagets ekonomiska rapportering så används en revisionsstandard för riskbedömning som ramverk och vägledning. Denna är upprättad av det internationella standardiseringsorganet IAASB och kallas ISA 315, vilket är vad denna studie kommer att handla om.  Under 2019 så omarbetades denna revisionsstandard. Enligt Alfredsson, & Irle (2022) gjordes detta med huvudsakligt syfte att ge en tydligare vägledning för revisorer. Detta beslut togs till följd av den teknologisk utvecklingen som förändrat den ekonomiska miljön. Denna studie aspirerar till att undersöka den omarbetade revisionsstandarden för riskbedömning, och benämns ISA 315R. Det huvudsakliga målet är att undersöka om den omarbetade standarden har förändrat hur auktoriserade revisorer och revisorassistenter genomför sina bedömningar av risker för väsentliga felaktigheter i revisionen, med särskild inriktning på IT-relaterade risker.  Genom en kvalitativ metod har denna studie kommit fram till att riskbedömningen är oförändrad efter ISA 315R, men att revisionsprocessen erhållit ett tillskott i form av fler obligatoriska arbetsdokument i revisionsarbetet. Omarbetningen har därför inte påverkat auktoriserade revisorers och revisorsassistenters bedömningar av väsentliga risker i revisioner. Förståelse för klienten och dess verksamhet var lika viktig innan standarden omarbetades, som den är nu.

Värdering av kommersiella fastigheter handlar om att samla in, analysera och bedöma information. Förutom att fastigheternas marknadsvärden har betydelse för samhället i stort är de av vikt för dem som fattar beslut som grundas på värdeutlåtanden. Syftet med denna licentiatavhandling är a) att kartlägga hur svenska auktoriserade fastighetsvärderare ser på de faktorer som avgör värdet på kommersiella fastigheter när värderingen görs inför upprättandet av årsredovisning samt b) att jämföra och dra slutsatser om fastighetsvärderarnas tanke­mönster vad gäller innehåll, komplexitet och homogenitet samt i vilken omfattning tankemönstren skiljer sig åt mellan olika grupper av fastighets­värderare. För att kartlägga fastighetsvärderarnas tankemönster använder jag mig av Kellys (1955) gridteknik och kompletterande semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat nära hälften (67) av Sveriges auktoriserade fastighetsvärderare. Resultatet visar tre tolkningsbara dimensioner som kan anses centrala i fastighetsvärderarnas tankemönster. Den första dimensionen avser värderingens fokus. Den handlar om att fastighetsvärderare uppfattar att olika sorters information och bedömning har olika påverkan på fastighetsvärdering på mikro- respektive makronivå. Med mikronivå menas då fastigheter i relation till deras fastighets­ägare och makronivå avser fastigheter i relation till marknaden i stort. Den andra dimensionen ger uttryck för att fastighetsvärderare uppfattar att viss information är mer eller mindre verifierbar utifrån informationens karaktär. Den tredje dimensionen avser bedömningens komplexitet. Fastighetsvärderare uppfattar att olika typer av information är komplexare respektive enklare att bedöma. Resultaten tyder på att fastighetsvärderare har ett flerdimentionellt tankemönster. När de auktoriserade fastighetsvärderarna delas upp i grupper utifrån olika bakgrunds­variabler återkommer de tre dimensionerna i samtliga gruppers tankemönster. Detta tyder även på att auktoriserade fastighetsvärderare har relativt homogena tankestrukturer. Vissa skillnader i komplexitet och homogenitet framkommer dock. Dessa skillnader visar sig främst utifrån de auktoriserade fastighets­­värderarnas verksamhetsorter och vid vilka lärosäten de studerat. / The valuation of commercial properties is about collecting, analyzing and assessing information. In addition to the fact that the properties' market values ​​are important to society as a whole, they are important to those who make decisions based on value statements. The purpose of this thesis is a) to identify how Swedish professional property valuers certified by ASPECT look at the value-influencing factors that determine the values of commercial properties when valuation is made prior to preparing financial statements and b) to compare and draw conclusions about the ASPECT certified property valuers´ thinking in terms of content, complexity and homogeneity and to what extent the thought patterns differ between different groups of property valuers. To map property valuers´ thought patterns I use Kelly´s (1955) Repertory Grid technique and complementary semi-structured interviews. I have interviewed nearly half (67) of the professional ASPECT certified property valuers in Sweden. The result shows three interpretable dimensions that can be considered central in the property valuers´ thought patterns.  The first dimension relates to the focus of valuation. It is about property valuers understanding that different kinds of information and assessment have different effects on property valuation on micro and macro levels. The micro level refers to the relation between properties and their property owner and macro level refers to the relation between properties and the market at large. The second dimension shows that verifiable information reflects that the property valuer understands that some information is more or less verifiable by the nature of information. The third dimension is related to the assessment´s complexity. It is about property valuers perceiving that different types of information are simpler and more complex to assess. The results indicate that ASPECT certified property valuers have relatively complex thought patterns. When certified property valuers are divided into groups based on different background variables, the three dimensions are in all groups. This indicates that property valuers also have relatively homogeneous thought structures. Some differences in complexity and homogeneity emerge, however. These differences are mainly based on the property valuers´ place of business and what universities they studied at. / Centrum för forskning om ekonomiska relationer (CER)