• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 30
  • 12
  • 11
  • 6
  • 5
  • 4
  • 4
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 79
  • 19
  • 17
  • 17
  • 13
  • 10
  • 10
  • 10
  • 10
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

"Welches Vergessen erinnere ich ?" : Auschwitz im Werk von Paul Auster und Hubert Fichte /

Engelmann, Jonas, Dunker, Axel, January 2007 (has links)
Magisterarbeit--Institut für Allgemeine und Vergleichende Literaturwissenschaft--Mainz--Johannes Gutenberg-Universität, 2005. / Bibliogr. p. 137-150.
22

Der abwesende Zeuge Autorisierungsstrategien in Darstellungen der Shoah

Bachmann, Michael January 2010 (has links)
Zugl.: Mainz, Univ., Diss.
23

Preserving memory at Auschwitz : a study in Polish-Jewish historical memory /

Avery, Maria R. January 1999 (has links)
Thesis (M.A.)--Central Connecticut State University, 1999. / Thesis advisor: Stanislaw Blejwas. " ... in partial fulfillment of the requirements for the degree of Master of Arts." Includes bibliographical references (leaves 131-134).
24

Auschwitz in der geteilten Welt : Peter Weiss und die "Ermittlung" im Kalten Krieg /

Weiss, Christoph. January 2000 (has links)
Texte remanié de: Habilitationsschrift--Fakultät für Sprach- und Literaturwissenschaft--Universität Mannheim, 1999. / Bibliogr. vol. 1 p. 393-426.
25

Dr. med. Eduard Wirths und seine Tätigkeit als SS-Standortarzt im KL Auschwitz

Beischl, Konrad, January 1900 (has links)
Thesis (doctoral)--Universität, Erlangen, 2004. / Includes bibliographical references (p. 252-259) and index.
26

Paradigmas do Estado Moderno: ética e biopolítica em Giorgio Agamben / Paradigms of the modern state: ethics and biopolitics in Giorgio Agamben

Almeida, Davi da Costa January 2012 (has links)
ALMEIDA, Davi da Costa. Paradigmas do Estado Moderno: ética e biopolítica em Giorgio Agamben. 2012. 144f. – Dissertação (Mestrado) – Universidade Federal do Ceará, Programa de Pós-graduação em Filosofia, Fortaleza (CE), 2012. / Submitted by Márcia Araújo (marcia_m_bezerra@yahoo.com.br) on 2013-11-11T14:23:42Z No. of bitstreams: 1 2012-DIS-DCALMEIDA.pdf: 1393877 bytes, checksum: d0a45250c3a75386e3f0d5f1fab0b74c (MD5) / Approved for entry into archive by Márcia Araújo(marcia_m_bezerra@yahoo.com.br) on 2013-11-11T14:51:02Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2012-DIS-DCALMEIDA.pdf: 1393877 bytes, checksum: d0a45250c3a75386e3f0d5f1fab0b74c (MD5) / Made available in DSpace on 2013-11-11T14:51:02Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2012-DIS-DCALMEIDA.pdf: 1393877 bytes, checksum: d0a45250c3a75386e3f0d5f1fab0b74c (MD5) Previous issue date: 2012 / O objetivo deste trabalho é apresentar o fracasso da concepção dos paradigmas tradicionais do estado moderno, bem como, apresentar uma alternativa de comunidade política baseada no “ser qualquer”. Para alcançar tais objetivos, é preciso exemplificar e descrever os conceitos sobre estado de exceção, totalitarismo, biopolítica e vida nua. É preciso caracterizar e determinar como Auschwitz nasceu, como foi possível conceber tal espaço de vida e de morte. É preciso entender e percorrer os caminhos que levaram a Alemanha, um dos berços culturais mais esplêndidos da humanidade, a conceber e colocar em prática o extermínio de milhões de pessoas consideradas impuras e socialmente indesejadas. Os campos de concentração são a máxima do totalitarismo que representam um limite, um extremo com um objetivo: a “dominação total do homem”. Os relatos históricos, políticos, econômicos e sociais estarão presentes neste trabalho, pois não é possível perscrutar os porões dos campos de concentração sem levar em consideração as inúmeras pesquisas documentais sobre a Segunda Guerra Mundial e sobre o Holocausto judaico. Percebe-se que o legado que Auschwitz deixou é uma exigência profundamente nova para o pensamento filosófico e, em particular, para a ética e a política. Com base nesses objetivos, procura-se identificar as principais ideias conceituais que Giorgio Agamben apresenta nos seus livros. Esta pesquisa é uma análise sobre a politização da vida nua. A “vida nua” é uma produção específica do poder e não um dado natural. É o poder que produz o indivíduo, que o identifica com suas singularidades e peculiaridades. É o poder, suas técnicas e seus dispositivos, que produz a “vida nua”, que manipula os corpos, que permite a captura no bando soberano. A metodologia aplicada neste
27

Investigación y recopilación de los artistas que crearon obras de arte en los guetos y campos de concentración nazis, catalogación de las obras y estudio del estado de conservación de las mismas

Molins Pavía, Javier José 10 July 2014 (has links)
La llegada de Adolf Hitler al poder el 30 de enero de 1933 supuso el inicio de una persecución racial y política dirigida contra todo aquel calificado como ¿no ario¿ y contra aquellos cuyos puntos de vista, tanto políticos como artísticos, se oponían a los defendidos por el partido nacional-socialista alemán. La posición del gobierno nazi ante el arte moderno quedó claramente definida en 1937 con la organización en Munich de dos grandes exposiciones: - Grosse Deustche Kunstausstellung (Gran Exposición de Arte Alemán) - Entartete Kunst (Arte degenerado) Este férreo control del gobierno nazi no se limitó al campo de las Bellas Artes, sino que se extendió a todas las facetas culturales. Joseph Goebbels, desde marzo de 1933 Reichminister für Volksaufklärung und Propaganda (Ministro del Reich de Educación y Propaganda), estableció el mismo año de su nombramietno siete Reichskammern (Cámaras del Reich) dedicadas al cine, la música, la radio, la prensa escrita, el teatro, la literatura y las Bellas Artes. Ante este panorama, los artistas alemanes de la época tenían tres posibles opciones, tal y como señala la historiadora del arte Stephanie Barron : - Permanecer en casa y dejar de trabajar en un estilo que ofendía a las autoridades - Comprometerse con los nazis - Huir La mayoría de artistas que optó por la primera opción fueron recluidos primero en guetos y más tarde en campos de concentración, siguiendo las leyes de Nuremberg de 1935. Estos son los protagonistas de esta tesis que, tal y como se recoge en su título, consiste en la investigación y recopilación de todos los artistas que crearon obras de arte durante su internamiento en los guetos y en los campos nazis, el análisis y la catalogación de estas obras y el estudio del estado de conservación de las mismas. / Molins Pavía, JJ. (2014). Investigación y recopilación de los artistas que crearon obras de arte en los guetos y campos de concentración nazis, catalogación de las obras y estudio del estado de conservación de las mismas [Tesis doctoral no publicada]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/38708 / TESIS
28

"DELETE THIS FUCKING POST" : En sociosemiotisk analys kring fenomenet självporträtt vid Auschwitz på Instagram

Lawergren, Elin January 2019 (has links)
Syftet med min kvalitativa studie av selfies vid Auschwitz har varit att skaffa en fördjupad förståelse för hur kommunikationen på dessa inlägg på Instagram ser ut i relation till agens och platsen. Jag utgick i denna forskning från följande frågeställningar: Vilka visuella och andra koder karaktäriserar de utvalda bilderna som utsagor om plats och agens? Vilka typer av kommentarer genereras? Hur kan kommentarer förstås utifrån de visuella och textuella koder som anger plats? Med hjälp av teorier kring plats, turistfotografering, agens, selfies i sociala medier och sociosemiotik har jag analyserat mitt urval som bestått av fem inlägg som hittats under #Auschwitz på Instagram. Gemensamt för alla inlägg i mitt urval är att bilden tydligt visar en människa vid tågspåren vid Birkenau, bildtexten är på engelska och har minst fem kommentarer på engelska från andra användare. Jag utförde en multimodal analys med ett sociosemiotiskt perspektiv. Mina huvudsakliga resultat är att visuellt sett liknar bilderna varandra mycket och har mer agens på personen än platsen. Samt att ikoniska tågspåren och val av hashtags har varit viktiga koder för att förstå kommentarer. Gemensamt för alla inlägg i mitt urval var att de föll inom självpresentation och verkade vilja dokumentera sig själva på platsen, samtidigt som de ville visa upp sig själva på sociala medier.
29

Auschwitz: Sechs Essays zu Geschehen und Vergegenwärtigung

Henke, Klaus-Dietmar 22 December 2022 (has links)
Aus der Vorbemerkung: „Die nachstehenden Essays sind aus der Vortragsreihe „Auschwitz. Geschehen und Vergegenwärtigung“ hervorgegangen, die im Herbst 2000 vom Hannah-Arendt-Institut in Dresden veranstaltet wurde. Sie wandte sich an ein breites Publikum, dem ein historischer Überblick und eine vielleicht nützliche Orientierung angesichts manifester Tendenzen geboten werden sollte, den deutschen Mord an den europäischen Juden zu relativieren, zu leugnen oder – wie in rechtsradikalen Milieus – sogar offen oder klammheimlich gutzuheißen...”
30

Erziehung nach oder über Auschwitz?

Wüstefeld, Katharina 08 November 2013 (has links) (PDF)
Die vorliegende Arbeit geht der Frage nach, inwieweit in Veröffentlichungen der (grundschul)pädagogischen Diskussion um die Vermittlung der Geschichte des Holocaust und Nationalsozialismus seit Ende der 1980er Jahre auf Adornos berühmte Radioansprache "Erziehung nach Auschwitz" von 1966 zugegriffen wird und in welcher Weise bzw. zu welchem Zweck dies geschieht. Anhand von vier typischen Bezugnahmen auf Adornos Vortrag wird gezeigt, dass ein solcher Zugriff nicht immer dem Inhalt des Vortrages gerecht wird, und dieser zum einen sehr unterschiedlich und zum zweiten häufig auf fragwürdige Weise ausgelegt und für die eigene Argumentation herangezogen wird. Um den Hintergrund für die pädagogische Rezeption von Adornos Ansprache zu erhellen, liefert die Arbeit einen historischen Überblick über die Entwicklung der grundschulpädagogischen Diskussion um die Frage, ob und wenn ja wie der Holocaust Gegenstand des Unterrichts in der Grundschule sein kann, und diskutiert dabei kritisch vier verschiedene Zielstellungen, die mit einer solchen Thematisierung verbunden werden: Demokratielernen, Gedenken, Fragen der Kinder bedienen sowie geschichtsdidaktische Absichten. Die inhaltliche Analyse jener Interpretationen von Adornos "Erziehung nach Auschwitz", die innerhalb der pädagogische Diskussion um eine Vermittlung der Geschichte des Holocaust vorgenommen werden, zeigt, dass die Zielvorstellungen des historisch-politischen Lernens häufig Leitmotiv für das Verständnis von Adornos Rede sind und sich dieses Verständnis vom Gegenstand einer „Erziehung nach Auschwitz“ bei den allermeisten Autor_innen auf eine „Erziehung über Auschwitz“ beschränkt.

Page generated in 0.0532 seconds