Då standarden för blodtrycksmätning numera gått ifrån mätning i liggande läge till mätning i sittande läge och då det arteriella blodtrycket varierar med kroppsläge samt muskelarbete kan det vara av intresse att utvärdera effekter av ändrad kroppsposition vid sittande blodtrycksmätning. Syftet med studien var därmed att fastställa om resultatet av sittande blodtrycksmätning påverkas av om armstöd används eller inte samt om användande av ryggstöd påverkar blodtrycksvärdet vid sittande mätning.   99 friska personer ingick i den slutgiltiga testgruppen och fick genomgå en undersökning där fyra blodtryck mättes auskultatorisk med detektion av Korotkoff-ljuden (fas ett och fas fem). Två blodtryck mättes sittandes på en pall utan ryggstöd varav ett med armstöd och ett utan armstöd. Två tryck mättes sittandes på en stol med ryggstöd varav ett med armstöd och ett utan armstöd. Armen vilade på en brits i hjärthöjd under mätningarna med armstöd och under mätningarna utan armstöd höll testpersonen själv armen i hjärthöjd.   Det föreligger inte några signifikanta skillnader i uppmätt blodtryck vid mätning i sittande position med/utan armstöd eller med/utan ryggstöd. Att använda ryggstöd samt armstöd vid blodtrycksmätning i sittande läge anses därför inte påverka blodtrycket då armen är i hjärthöjd.

Blodtrycksmätning är en viktig hälsokontroll hos vuxna. Tidigare har auskultatoriska blodtrycksmätningen varit den vanligaste metoden men på senare tid har den oscillometriska metoden ofta ersatt den auskultatoriska metoden. Blodtrycksmätning är viktigt för att upptäcka hypertoni. Blodtrycksmätningen sker i olika positioner i olika verksamheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur liggande, sittande och stående kroppsposition påverkar blodtrycket samt jämföra auskultatorisk och oscillometrisk mätmetod. En kvantitativ studie utfördes där 50 försökspersoner mellan 18–45 års ålder undersöktes. Vid jämförelse av kroppspositionerna med oscillometrisk metod visades en statistiskt signifikant skillnad mellan alla positioner med avseende på de diastoliska värdena. Däremot förekom det endast en signifikant skillnad vid jämförelse av liggande och stående position, med avseende på de systoliska värdena. Vid den auskultatoriska mätningen visades en statistisk signifikant skillnad mellan alla positioner förutom systoliskt tryck i sittande och stående positionen med ett p-värde= 0,808. En statistisk signifikant skillnad visades mellan den oscillometriska och auskultatoriska mätmetoden i de diastoliska värdena, p-värde= <0.001. Det förekommer en statistisk signifikant skillnad mellan mätvärdena vid jämförelse av kroppspositionerna, blodtrycket ökades från liggande, sittande till stående position. Den oscillometriska mätmetoden visade ett högre medelvärde på blodtrycksmätvärdena än med den auskultatoriska metoden, förutom det diastoliska trycket i liggande position.

Introduktion: Blodtryck är en livsviktig funktion som bidrar till syretillförseln till kroppens olika organ. Blodtryck går att mäta och är en viktig indikation på det kardiovaskulära systemets funktion. Det finns olika metoder att mäta blodtryck, bland annat auskultatoriskt, automatiskt och med hjälp av Dopplerteknik. Syftet var att jämföra de tre olika metoderna för att se om det förelåg en signifikant skillnad mellan metoderna.   Material och metod: Studien bestod av 30 deltagare. Studiedeltagaren vilade i tio minuter före första blodtrycksmätningen, därefter mättes deras blodtryck i en slumpad ordning med auskultatorisk, automatisk och med Dopplermetod. För att kontrollera om det förelåg en statistisk signifikant skillnad användes en variansanalys (ANOVA) och ett parat t-test.   Resultat och slutats: Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan de systoliska blodtrycken. Däremot mellan de diastoliska trycken registrerat med den auskultatoriska och automatiska metoden förelåg det en signifikant skillnad, men den anses inte ha en klinisk betydelse. / Introduction: Blood pressure is a vital function that contributes to the supply of oxygen to the body’s various organs. Blood pressure can be measured and is an important indicator of the cardiovascular system function. There are different methods to measure blood pressure, these are, for example auscultatory, automatic and with the help of a Doppler technique. The aim was to compare the three different methods and see if there was a significant difference between them.   Material and method: The study consisted of 30 participants. The participant rested for ten minutes before the first examination and then their blood pressure was measured in a random order by the three methods: auscultatory, automatic and the Doppler method. To process the collected data an analysis of variance test (ANOVA) and a paired t-test were used.   Results and conclusion: There were no significant difference between the systolic blood pressures. In contrast, there was a difference between the diastolic blood pressures registered with the auscultatory and automatic methods, but this was not considered to be of clinical significance.

Avdelningen för Medicinsk teknik på Akademiska sjukhuset har uppdaterat befintliga kalibreringsprotokoll för Welch Allyn 767 som används som referensmanometer vid kalibrering av blodtrycksmätare. I protokollet ska det enligt ISO 9001 och ISO 13485 ingå att vid varje kalibreringspunkt ange mätosäkerheten.  Rutiner kring detta var inte definierade. En modell för att ta fram mätosäkerhet utformades utifrån standardiserade metoder från “Guide to the expression of uncertainty in measurement” och anpassades för att kunna användas på den medicintekniska avdelningen. En mätmetod för kalibrering togs fram och med modellen beräknades mätosäkerhet för en referensmanometer. Mätosäkerheten med definierad mätmetod blev lägre än den av Welch Allyn specificerade mätosäkerheten på ± 3 mmHg. Felfortplantning från kalibrering till blodtrycksmätning undersöktes. Mätosäkerheten ökade i varje steg, varför avdelningen bör ta fram ett protokoll för hur kalibrering genomförs, och på så sätt förbättra spårbarheten. / The department of Medical Technology at Akademiska sjukhuset has updated their current protocol for calibration for Welch Allyn 767, which serves as a reference manometer for blood pressure meters when being calibrated. According to ISO 9001 and ISO 13485, the protocol has to include a measurement uncertainty for every given point of calibration. The routines regarding this were undefined. A model for retrieving measurement uncertainty was designed using standardized methods from “Guide to the expression of uncertainty in measurement” and was customized to be used at the department of Medical Technology. A method for calibration was created and used to calculate the measurement uncertainty for the reference manometer. This measurement uncertainty was smaller than the one specified by Welch Allyn, which was ± 3 mmHg. Propagation of uncertainty from the calibration to the blood pressure measurement was investigated. The measurement uncertainty increased in every step. Therefore, the department should introduce a protocol for how a calibration is performed, and thereby improve the traceability.

Avdelningen för Medicinsk teknik på Akademiska sjukhuset har uppdaterat befintliga kalibreringsprotokoll för Welch Allyn 767 som används som referensmanometer vid kalibrering av blodtrycksmätare. I protokollet ska det enligt ISO 9001 och ISO 13485 ingå att vid varje kalibreringspunkt ange mätosäkerheten.  Rutiner kring detta var inte definierade. En modell för att ta fram mätosäkerhet utformades utifrån standardiserade metoder från “Guide to the expression of uncertainty in measurement” och anpassades för att kunna användas på den medicintekniska avdelningen. En mätmetod för kalibrering togs fram och med modellen beräknades mätosäkerhet för en referensmanometer. Mätosäkerheten med definierad mätmetod blev lägre än den av Welch Allyn specificerade mätosäkerheten på ± 3 mmHg. Felfortplantning från kalibrering till blodtrycksmätning undersöktes. Mätosäkerheten ökade i varje steg, varför avdelningen bör ta fram ett protokoll för hur kalibrering genomförs, och på så sätt förbättra spårbarheten. / The department of Medical Technology at Akademiska sjukhuset has updated their current protocol for calibration for Welch Allyn 767, which serves as a reference manometer for blood pressure meters when being calibrated. According to ISO 9001 and ISO 13485, the protocol has to include a measurement uncertainty for every given point of calibration. The routines regarding this were undefined. A model for retrieving measurement uncertainty was designed using standardized methods from “Guide to the expression of uncertainty in measurement” and was customized to be used at the department of Medical Technology. A method for calibration was created and used to calculate the measurement uncertainty for the reference manometer. This measurement uncertainty was smaller than the one specified by Welch Allyn, which was ± 3 mmHg. Propagation of uncertainty from the calibration to the blood pressure measurement was investigated. The measurement uncertainty increased in every step. Therefore, the department should introduce a protocol for how a calibration is performed, and thereby improve the traceability.