Plötsligt hjärtstopp är den vanligaste dödsorsaken i Europa. Kunskap om de faktorer som påverkar fö̈ljsamheten av behandlingsriktlinjerna kan bidra till ökad överlevnad vid plötsligt hjärtstopp. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade ambulanssjuksköterskors uppfattning om sina möjligheter till följsamhet av befintliga behandlingsriktlinjer för hjärtstopp hos vuxen patient. För att svara på syftet genomfördes en intervjustudie med kvalitativt beskrivande forskningsmetod. Resultatet visade att informanterna uppfattade goda möjligheter att vara följsamma till sina behandlingsriktlinjer för hjärtstopp hos vuxen patient. Handlingsplanen för A-HLR uppfattades vara ett hjälpmedel och en resurs vilket förbättrade fö̈ljsamheten. Dock uppfattades svårigheter att vara följsam till de exakta tiderna i handlingsplanen. Utbildning och träning uppfattades vara nyckeln till god följsamhet. Andra faktorer som uppfattades öka följsamheten var bland annat införandet av LUCAS och ett väl fungerande teamsamarbete. Svårtillgänglig miljö kring patienten uppfattades vara det största hindret för god följsamhet. Även ambulanssjuksköterskans etiska värderingar beträffande patientens förutsättningar till fortsatt liv uppfattades kunna påverka följsamheten. För att utveckla ambulanssjukvården ytterligare tros det vara av betydelse att utbildning och träning fortsätter vara prioriterad inom verksamheten. Utbildning och träning med fokus på att förmedla kunskap gällande den senaste evidensen, träning i specifika moment, teamsamarbete, arbete i svårtillgänglig miljö samt etiska dilemman efterfrågas för att förbättra ambulanssjukvården.

Bakgrund: För ambulanssjuksköterskor innefattar arbetet ofta långa transporter till sjukhus. Transporttiden kan variera mellan 20 - 60 minuter. Vid pågående avancerad hjärt-lungräddning med manuella kompressioner står ambulansteamet obältade i höga hastigheter, då mekanisk kompressionsutrustning saknas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelse vid hjärtstoppsituationer med efterföljande längre transport till sjukhus. Metod: Tio ambulanssjuksköterskor intervjuades. Till analysen av insamlad data användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att situationer då ambulanssjuksköterskor behöver utföra avancerad hjärt-lungräddning under längre transport till sjukhus medför känslor av att vara otrygg och utlämnad. Mekanisk kompressionsutrustning är inte standardiserad i alla ambulanser. För att utföra manuella kompressioner under transport krävs det att ambulanssjuksköterskan står obältad. De säkerhetsrisker detta innebär för ambulanssjuksköterskan och patienten, leder till känslor av utsatthet och otrygghet. I den prehospitala miljön krävs ofta snabba beslut som kan vara livsavgörande, och ambulanssjuksköterskorna menar att en höjd kompetens inom ambulanssjukvården skulle ge dem en tryggare yrkesroll.  Ambulanssjuksköterskorna värdesätter samverkanslarmen och ser dessa som välfungerande. Slutsats: Resultatet visar att det finns behov av standardiserad mekanisk kompressionsutrustning i alla ambulanser, åtgärder för att stärka teamarbetet, samt kompetensutveckling i det dagliga arbetet. För att skapa trygga team bör erfarenhet vara en viktig aspekt vid rekrytering av ambulanssjuksköterskor. Detta för att öka tryggheten, säkerheten och effektiviteten för ambulanssjuksköterskor vid längre transport till sjukhus. Nyckelord: Ambulanssjuksköterska, upplevelse, avancerad hjärt-lungräddning, prehospital transport, säkerhet, bröstkompressionssystem, kvalitativ innehållsanalys / Abstract Background: For ambulance nurses work often involves long journeys to the hospital. Journey times vary between 20-60 minutes. When the mechanical compression equipment doesn`t exist, the ambulance team is performing advanced cardiopulmonary resuscitation with manual compressions, unbelted at high speeds. Aim: The aim of this study was to investigate the ambulance nurses experience of cardiac arrest situations with following longer transports to the hospital. Method: Ten ambulance nurses were interviewed. For the analysis of the collected data, qualitative content analysis with inductive approach was used. Results: The results showed that the situations when ambulance nurses need to perform advanced cardiopulmonary resuscitation during longer transports to the hospital, causes feelings of being unsafe and deserted. Mechanical compression equipment is not standardized in all ambulances, and manual compressions during transport requires that ambulance nurses are unbelted. The security risks this implies for the ambulance nurse and the patient, lead to feelings of vulnerably and insecurity. In the prehospital environment that often requires quick decisions that can be life changing, ambulance nurses believe that a higher competence in ambulance service would give them a more secure profession. Ambulance nurses value the interaction with rescue and police, and see them as well functioning. Conclusion: The results show that there is a need for standardized mechanical compression equipment in the ambulances, measures to strengthen the teamwork, and competence in the daily work. These measures could contribute to increased efficiency and greater security in the professional role of ambulance nurses during longer transports to the hospital. In order to create safety and confidence in the ambulance teams, experience should be considered as an important aspect when recruiting ambulance nurses. Keyword: Paramedic, experience, advanced cardiopulmonary resuscitation, prehospital transport, safety, chest compression, qualitative content analysis