I detta projekt har en undersökning gjorts om varför den teoretiskt beräknade vikten avfall skiljer sig från den vikt som faktiskt samlats in. Det har gjorts på uppdrag av Uppsala Vatten och Avfall AB med fokus på distrikt C i Uppsala kommun. Projektet har grundat sig i att besvara Uppsala Vattens hypotes om att verksamhetsavfall (så som avfall från restauranger, tobaksaffärer och äldreboenden) väger mer än avfall från villor och flerbostadshus, samt verifiera om genereringstakten [kg/hushåll och vecka] som beräkningarna baserats på stämmer. Analysen gjordes utifrån tillhandahållna körlistor från Uppsala Vatten. För att undersöka Uppsala Vattens hypotes beräknades avfallsdensiteter utifrån de erhållna genereringstakterna av avfall för villor och flerbostadshus. Medelvärden för avfallsdensiteter uträknade från den totala kärlvolymen beräknades för villor, flerbostadshus samt verksamheter till 0.0475 [kg/l], 0.224 [kg/l], respektive 0.408 [kg/l]. Resultaten visade en stark indikation på att verksamhetsavfall väger mer än hushållsavfall och därmed stämmer troligtvis Uppsala Vattens hypotes. Resultatet från körlistorna bekräftade dock inte hypotesen fullständigt då det finns en osäkerhet i datan vilket genom metoden som används för beräkningar av avfallsdensiet gör att resultatet inte kan ses som ett direkt bevis. Verifieringen av genereringstakten har inte kunnat genomföras p.g.a att datan som analyserats i projetet inte hade den karaktär eller omfattning som behövdes. För att möjliggöra detta hade det behövs fler körlistor samt körlistor(ordlista Appendix A) med enbart verksamheter. Avslutande rekommendationer är att utforma en specialanpassad körlista som endast hämtar avfall från verksamheter, flerbostadshus eller villor för att direkt avfärda eller bekräfta Uppsala Vattens hypotes och dess genereringstakt från plockanalyserna.

Buildings contribute to various environmental impacts. Office fit out, as a type of refurbishment in the building life cycle, tends to recur often and is resource-intensive. Still few studies have researched the topic. Through four fit out case studies in offices in Sweden, this study investigates the impacts of office fit out by calculating the waste generation and embodied carbon of fit out. The results show that the waste generation and embodied carbon for each case study projects was 31-38 kg/m2 refurbished GFA and 93-96 kg CO2e/m2 refurbished GFA. Over time, the accumulated recurring embodied carbon of fit out can surpass the initial embodied carbon of the building when no improvement for embodied carbon reductions is made. Scenarios modelling explores how prolonging fit out recurrency and incorporating circular methods to the practice could reduce the accumulation of embodied carbon of fit out. According to the results, recommendations for the actors involved are proposed and methodological reflections are presented. This study provides an overview and initial understanding of the impacts of fit out from real-life cases to help identify what can be done to reduce environmental impacts. / Byggnader bidrar till olika typer av miljöpåverkan. Hyresgästanpassning i kontorsbyggnader är en typ av renovering under en byggnads livscykel som tenderar att upprepas många gånger och är resurskrävande. Trots det är det få studier som än så länge har undersökt ämnet. Genom fyra fallstudier av hyresgästanpassningsprojekt i kontorsbyggnader i Sverige studeras effekterna av hyresgästanpassning genom att beräkna generering av avfall och inbyggd klimatpåverkan (eng. embodied carbon). Resultaten visar att för de fyra fallstudierna genereras avfall i omfattningen 31-38 kg/m2 renoverad BTA och inbyggd klimatpåverkan i omfattningen 93-96 kg CO2e/m2 renoverad BTA. Över tid kan den ackumulerade inbyggda klimatpåverkan av återkommande hyresgästanpassningsprojekt överskrida byggnadens initiala inbyggda klimatpåverkan när inga strategier för att minska inbyggd klimatpåverkan tillämpas i projekten. Modellering av ett antal scenarier undersökte hur en lägre frekvens av återkommande hyresgästanpassningsprojekt och införlivning av cirkulära strategier kan minska ackumuleringen av inbyggd klimatpåverkan över byggnadens livscykel. Baserat på studiens resultat föreslås rekommendationer till berörda aktörer och reflektioner som rör beräkningsmetoden presenteras. Den här studien ger en översiktlig förståelse av klimatpåverkan av hyresgästanpassning i kontorsbyggnader från verkliga fallstudier, vilket kan bidra med att identifiera vad som kan göras för att minska miljöpåverkan.