System för säkerhetskopiering och återställning är ett ämne som de flesta IT-verksamheter idag arbetar med. Tekniken förändras och datan växer med tiden vilket gör att en fungerande lösning för säkerhetskopiering och återställning blir allt viktigare i takt med vårt växande IT-samhälle. Vad man väljer för system beror även på vilka krav en organisation ställer och storleken på organisationen. Mindre företag behöver inte lika komplexa system som till exempel en datacenter-miljö. Detta betyder att det inte riktigt finns en generell lösning för alla. Man behöver alltså tänka igenom och skräddarsy lösningar för att möta de specifika krav organisationen ställer. Denna studie innehåller tre olika huvudavsnitt. Först teorin bakom säkerhetskopiering och återställning. Här återfinns bland annat olika begrepp, tekniker och programvaror. Sedan utfördes intervjuer med tre olika IT-verksamheter samt laborationer av olika programvarulösningar. Här besvaras den största delen av de frågeställningar som tas upp i studien. I det sista skedet återfinns en slutsats för studien. Studien behandlade främst säkerhetskopiering och återställning i mindre skala. Teorin bakom är dock applicerbar på alla organisationsstorlekar.

Det finns flera olika sätt att säkerhetskopior, några vanliga sätt är lokal säkerhetskopiering, fjärrbaserad säkerhetskopiering och säkerhetskopiering som lagras på en molnplattform. Då det finns många leverantörer som erbjuder molnbaserade lösningar som gör det möjligt för en användare att lagra filer på respektive plattform kommer enbart molntjänsterna, ”Mega” och ”Dropbox for Business” att användas. För att besvara delfråga 1 utförs en litteraturstudie med tillhörande analys, för att besvara delfråga 2 och 3 kommer flertalet kvasiexperiment att utföras i en labbmiljö. Dropbox har en speciell avdelning som sysslar enbart med säkerhetsrelaterade frågor som förespråkar att AES med 256 bitars kryptering bör användas. Mega menar att 128 bitars AES kryptering räcker för att kryptera data då hårdvarubelastningen blir onödigt hög om starkare kryptering används.

Syftet med studien är att undersöka om molntjänster som OneDrive och Google Drive är tillräckligt enkla för oerfarna datoranvändare att börja använda sig av säkerhetskopiering. Med fokus på om användare med begränsade kunskaper inom IT och datorer kan använda molntjänsterna endast med hjälp av de instruktioner som ges på hemsidan och under installationen av molntjänsterna. Slutsatsen blir att alternativen är nära att uppfylla frågeställningen. Det upptäckta problemet med att skilja mellan molnet och synkmappen kräver dock ytterligare studie för att kunna bekräfta problemet och avgöra om problemet finns på båda testade molntjänsterna innan ett definitivt svar på frågeställningen kan ges. Problemet uppstår eftersom molntjänsterna brister med att förklara internetgränssnittet och därför i förlängningen hur återställning går till.

I dagens samhälle ökar mängden information som användarna lagrar på sina datorer och samtidigt ökar hoten mot informationen. Genom säkerhetskopiering kan informationen skyddas mot olika hot så som hårddiskkrascher och liknande men ändå försvinner information hela tiden. För att undersöka hur vanligt det är att användare utför säkerhetskopiering genomförs en enkätundersökning. Enkätundersökningen undersöker dels om användare utför säkerhetskopiering men även varför eller varför inte. Undersökningen utgår ifrån TMT, Temporal Motivation Theory, för att beskriva sambandet mellan olika faktorer som kan påverka användningen av säkerhetskopiering. Bland annat undersöks svårighetsgraden och tidsåtgången för att använda säkerhetskopiering. Enkätundersökningen visar att mer än hälften av användarna använder sig av säkerhetskopiering och att flera andra gör ett aktivt val att inte använda säkerhetskopiering. Genom att automatisera lösningar för säkerhetskopiering och förenkla dessa utan att ha ett högt pris hade fler användare valt att använda dessa och på så sätt hade fler filer kunnat räddas.

Latency is becoming a significant factor in many Internet applications such as P2P sharing and online gaming. Coupled with the fact that an increasing number of people are using online services for backup and replication purposes and it is clear that congestion increases exponentially on the network. One of the ways in which the latency problem can be solved is to remove core network congestion or to limit it in such a way that it does not pose a problem. In South Africa, Telkom rolled out MSAN cabinets as part of their Fibre-to-the-curb (FTTC) upgrades. This created an unique opportunity to provide new services, like BaRaaS, by implementing micro data centres within the MSAN to reduce congestion on the core network. It is important to have background knowledge on what exactly latency is and what causes it on a network. It is also essential to have an understanding of how congestion (and thus latency) can be avoided on a network. The background literature covered helps to determine which tools are available to do this, as well as to highlight any possible gaps that exist for new congestion control mechanisms. A simulation study was performed to determine whether implementing micro data centres inside the MSAN will in fact reduce latency. Simulations must be done as realistically as possible to ensure that the results can be correlated to a real-world problem. Two different simulations were performed to model the behaviour of the network when backup and replication data is sent to the Internet and when it is sent to a local MSAN. In both models the core network throughput as well as the Round Trip Times (RTTs) from the client to the Internet and the MSAN cabinets, were recorded. The RTT results were then used to determine whether latency had been reduced. Once it was established that micro data centres will indeed help in reducing congestion and latency on the network, the design of a storage server, for inclusion inside the MSAN cabinet, was done. A cost benefit analysis was also performed to ensure that the project will be financially viable in the long term. The cost analysis took into account all the costs associated with the project and then expanded them over a certain period of time to determine initial expenses. Extra information was then taken into consideration to determine the possible income per year as well as extra expenditure. It was found that the inclusion of a micro data centre reduces latency on the core network due to the removal of large backup data traffic from the core network, which reduces congestion and improves latency. From the Cost Benefit Analysis (CBA) it was found that the BaRaaS service is viable from a subscription point of view. Finally, the relevant conclusions with regard to the effects of data centres in MSAN cabinets on latency and services were drawn. / Vertraagtyd word 'n belangrike faktor in baie Internet toepassings soos P2P-deel en aanlyn-speletjies. Gekoppel met die feit dat 'n toenemende getal mense internetdienste gebruik vir rugsteun en replisering, word opeenhoping in die datanetwerk eksponensieel verhoog. Een van die maniere waarop die vertraagtydsprobleem opgelos kan word, is om opeenhoping in die kern-datanetwerk te verwyder of om dit op so 'n manier te beperk dat dit nie 'n probleem veroorsaak nie. In Suid Afrika het Telkom MSAN-kaste uitgerol as deel van hulle "Fibre-to-the-Curb" (FTTC) opgraderings. Dit het 'n unieke geleentheid geskep om nuwe dienste te skep, soos BaRaaS, deur mikro-datasentrums in die MSAN-kas te implementeer om opeenhoping in die kernnetwerk te verminder. Dit is belangrik om agtergrondkennis te hê van presies wat vertraagtyd is en waardeur dit op die netwerk veroorsaak word. Dit is ook belangrik om 'n begrip te hê van hoe opeenhoping (en dus vertraagtyd) op die netwerk vermy kan word. Die agtergrondsliteratuur wat gedek is help om te bepaal watter instrumente beskikbaar is, asook om moontlikhede na vore te bring vir nuwe meganismes om opeenhoping te beheer. 'n Simulasiestudie is uitgevoer om vas te stel of die insluiting van datasentrums in die MSAN-kaste inderdaad 'n verskil sal maak aan die vertraagtyd in die datanetwerk. Twee simulasies is uitgevoer om die gedrag van die netwerk te modelleer wanneer rugsteun- en repliseringsdata na onderskeidelik die Internet en die plaaslike MSAN gestuur word. In altwee is die deurset van die kernnetwerk sowel as die sogenaamde Round Trip Times (RTTs) van die kliënt na die Internet en die MSAN-kaste aangeteken. Die RTTs-resultate sal gebruik word om te bepaal of vertraagtyd verminder is. Nadat dit bepaal is dat mikro-datasentrums wel die opeenhoping in die netwerk sal verminder, is die ontwerp van 'n stoorbediener gedoen, vir insluiting in die MSAN-kas. 'n Koste-ontleding neem alle koste wat met die projek verband hou in ag en versprei dit dan oor 'n bepaalde tydperk om die aanvanklike kostes te bepaal. Verdere inligting word voorts in ag geneem om die moontlike inkomste per jaar sowel as addisionele uitgawes te bepaal. Daar is bevind dat die insluiting van 'n mikro-datasentrum vertraagtyd verminder deur groot rugsteen-dataverkeer van die kernnetwerk af te verwyder. Die koste-ontleding het gewys dat uit 'n subskripsie-oogpunt, die BaRaaS diens lewensvatbaar is. Uiteindelik word relevante gevoltrekkings gemaak oor die effek van datasentrums in MSAN-kaste op vertraagtyd en dienste. / Dissertation (MEng)--University of Pretoria, 2017. / Electrical, Electronic and Computer Engineering / MEng / Unrestricted

Unequaled improvements in processor and I/O speeds make many applications such as databases and operating systems to be increasingly I/O bound. Many schemes such as disk caching and disk mirroring have been proposed to address the problem. In this thesis we focus only on disk mirroring. In disk mirroring, a logical disk image is maintained on two physical disks allowing a single disk failure to be transparent to application programs. Although disk mirroring improves data availability and reliability, it has two major drawbacks. First, writes are expensive because both disks must be updated. Second, load balancing during failure mode operation is poor because all requests are serviced by the surviving disk. Distorted mirrors was proposed to address the write problem and interleaved declustering to address the load balancing problem. In this thesis we perform a comparative study of these two schemes under various operating modes. In addition we also study traditional mirroring to provide a common basis for comparison.

The aim of master thesis was to create a program for the quantitative analysis of data backup schemes and with its help to identify and analyze the properties of commonly used schemes for different loads. Based on the obtained results, compile a set of principles for choosing the optimal data backup scheme. The program was created by Matlab. It can be used to find out parameters for individual backup schemes: Parameters C (total backup volume) and E (medium volume of recovery backups), backups size of individual days, workload of individual storages, cost of storages and cost of overall backup scheme, size the total amount of data written per storage per time slot. At the end of the thesis is defined a scheme for choosing the optimal backup scheme.

The master´s thesis focuses on problematics associated with data backup and storages. It deals with the realistic data backup issue at a real municipal office. Part of the work is a thorough analysis of the current state and suggestions for improvement.

Purpose of my master’s thesis is an initial analysis of the current status of the selected company, which follows the basic theoretical background of the issue. Essential part of thesis is developing draft of backup and archive system in a small business environment, which will be applied in practice with respect to the maximum economic and qualitative aspects of the system.

Gemeinsamer Workshop von Universitaetsrechenzentrum und Professur Rechnernetze und verteilte Systeme der Fakultaet fuer Informatik der TU Chemnitz. Darstellung der aktuellen Situation des Fileserving und Backup im URZ der TU Chemnitz, Betrachtung alternativer Technologien wie NFS, GFS, SAN/NAS oder P2P und Diskussion möglicher Entwicklungen im URZ.