<p>Syftet med den här studien är att utifrån föräldrarnas perspektiv undersöka barns delaktighet direkt och indirekt i samband med vårdnadstvist utifrån följande frågeställningar: hur upplever föräldrarna att familjerätten involverat barnen i utredningen; har föräldrarna informerat barnen om den pågående vårdnadsutredningen; hur har barnen påverkats av vårdnadstvisten samt har familjerättens utredning bidragit till en lösning av konflikten?</p><p>Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fyra pappor och en mamma som medverkade i vårdnadsutredningar år 2002-2003 vid en och samma familjerättsenhet.</p><p>Resultatet visade att i stort sett alla barn mådde dåligt innan, under och efter vårdnadstvisten. Föräldrarnas information till barnen om utredningsprocessen har varit mycket varierande. Alla barn har haft enskilda/syskonsamtal med utredarna. En del föräldrar har upplevt att under dessa samtal lyckades inte utredarna lyssna på barnen. Några föräldrar ansåg också att utredarna inte satte sig in i deras egen situation och att barnets bästa inte har varit i centrum för utredningsarbetet. Ingen av föräldrarna har tyckt att utredningen bidragit till en lösning av konflikten och att samarbetet med den andre föräldern i många fall har blivit sämre. I studien diskuteras slutligen föräldrarnas upplevelser av kontakt med familjerätten efter utredningen och deras syn på behov av en uppföljning.</p>

Syftet med den här studien är att utifrån föräldrarnas perspektiv undersöka barns delaktighet direkt och indirekt i samband med vårdnadstvist utifrån följande frågeställningar: hur upplever föräldrarna att familjerätten involverat barnen i utredningen; har föräldrarna informerat barnen om den pågående vårdnadsutredningen; hur har barnen påverkats av vårdnadstvisten samt har familjerättens utredning bidragit till en lösning av konflikten? Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fyra pappor och en mamma som medverkade i vårdnadsutredningar år 2002-2003 vid en och samma familjerättsenhet. Resultatet visade att i stort sett alla barn mådde dåligt innan, under och efter vårdnadstvisten. Föräldrarnas information till barnen om utredningsprocessen har varit mycket varierande. Alla barn har haft enskilda/syskonsamtal med utredarna. En del föräldrar har upplevt att under dessa samtal lyckades inte utredarna lyssna på barnen. Några föräldrar ansåg också att utredarna inte satte sig in i deras egen situation och att barnets bästa inte har varit i centrum för utredningsarbetet. Ingen av föräldrarna har tyckt att utredningen bidragit till en lösning av konflikten och att samarbetet med den andre föräldern i många fall har blivit sämre. I studien diskuteras slutligen föräldrarnas upplevelser av kontakt med familjerätten efter utredningen och deras syn på behov av en uppföljning.

I denna uppsats har författaren använt sig av en kvalitativ forskningsmetod för  hur Socialtjänstens arbete rörande frågor kring barns trygghet brister, och där barn far illa. Detta trots aktiva insatser som skall motarbeta barns utsatthet och där engagemang kring frågor som rör barn varit prioriterade sedan länge. Uppsatsen har inspirerats av diskursanalys som metod och teori. Den innehåller även det teoretiska begreppet ¨barnets bästa¨ och BBIC som ett analytiskt verktyg. Resultatet visar att Socialnämnden argumenterar utifrån föräldrars brister och det misslyckade föräldraskapet i förhållande till barns behov. Vidare framkommer att argumentationen förs utifrån lagstiftningen förutsättning syftar till att uppnå mer effektivitet i administration än att beakta barnets bästa. / The author have used a qualitative method to examine how the efforts of adults in the nonprofit, private and public sectors are failing to ensure children's safety. Although the efforts to protect children from getting harmed have been a prioritized for a long time.This dissertation has been inspired by discourse analysis as a method and theory. It also contains the theoretical concept of the best interest of the child and BBIC as an analytical tool. The result shows that the social services argues based on the parents shortcomings and the failed parenthood in relation to the children's needs. Furthermore, it is stated that the line of reasoning is based on the legislation provided for the purpose of achieving efficiency in administration rather than consider the child's best interest.