Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på barnens möjligheter till språkutveckling i förskolans utomhusmiljö, samt vilka arbetssätt de använder sig av för att främja barnens språk. För att uppfylla detta syfte valdes semistrukturerade intervjuer som metod. Studien utgår från intervjuer av tio förskollärare från åtta olika förskolor i en kommun i Mellansverige. Insamlat datamaterial har analyserats med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och begreppen medierande redskap, appropriering, den närmsta utvecklingszonen samt scaffolding. I studiens resultat framkom det tre teman i hur förskollärare arbetar för att främja barnens språkutveckling i förskolans utomhusmiljö. Det första temat var språkutvecklande lärmiljöer, där förskollärarna arbetar aktivt med att iscensätta lärmiljöer som ska stimulera barnen till kommunikation genom att tillföra olika redskap, skapa mötesplatser och genom att följa barnens intressen. Det andra temat var språkutvecklande strategier, där förskollärarna både planerar för språkutvecklande undervisning, samt tar vara på spontana undervisningstillfällen i utomhusmiljön. Det sista temat som framträdde var förskollärarens roll där förskollärarna såg sig själva som en viktig nyckelperson i arbetet med barns språkutveckling. Förskollärarna agerar som språkliga förebilder och är närvarande för att kunna stötta barnens språkutveckling. En övergripande slutsats i vår studie blir att möjligheten att arbeta med språkutveckling utomhus framstår som god för förskollärare. / The purpose of this study is to improve our knowledge of how preschool teachers' view the children's opportunities for language development in the preschool's outdoor environment. We also focus on the methods used by the teachers' too promote the children´s language use. In order too fulfil this aim, semi-structured interviews were chosen as the method. The study is based on interviews with ten preschool teachers' from eight different preschools' in a municipality in central Sweden. Collected data material has been analyzed using concepts from the sociocultural perspective mediating tools, appropriation, zone of proximal development and scaffolding. In the results of the study, three themes emerged on how preschool teachers' work to promote the children's language development in the preschools' outdoor environment. The first theme was learning environments for language development, where the preschool teachers' work actively to stage learning environments that will stimulate the children to communicate by adding different tools, creating meeting places and by following the children's interests. The second theme was strategies for language development, where the preschool teachers' both plan their teaching for and take advantage of spontaneous opportunities in the outdoor environment. The last theme that emerged was the role of the preschool teacher, where the preschool teachers' see themselves as a key person in the work with children's language development. The preschool teachers' act as linguistic role models and are present to be able to support the children's language development. An overall conclusion of our study is that the opportunity to work with language development outdoors appears good for preschool teachers'.

Syftet med studie är att undersöka hur barns inflytande i fritidshemmet ser ut enligt de pedagoger, lärare, förskollärare och barnskötare som arbetar där. Studien grundas i en syn på fritidshemmet som barnkulturell plats, en arena för barnkultur och barns kultur. Från den synvinkeln anses det viktig att studera fritidshemmet utifrån barnkulturellt perspektiv som en plats där barn spenderar stora delar av sin vardag i och som såtillvida kan anses ha påverkan på barns uppväxtvillkor. Studien har genomförts genom djupintervjuer med fyra pedagoger som arbetar på fritidshem. Teoretiska perspektiv är: barnkultur, intersubjektivitet, barndomssociologi, generationsordning, childism och barns rätt att komma till tals. Frågeställningar: Hur ser barns möjlighet till inflytande ut inom fritidshemmet ifrån pedagogernas synvinkel? På vilka sätt arbetar pedagogerna på fritidshemmet aktivt med barns möjlighet till inflytande? Är pedagogerna som arbetar med barn på fritidshemmet medvetna om vuxnas makt över barns möjlighet till inflytande, och i så fall, vad ger det sig för uttryck? Resultatet i studien visar att barns möjligheter till inflytande inom fritidshemmet är kontextberoende och som en effekt begränsade utifrån informanternas synvinkel. För att barn ska ha möjlighet att utöva inflytande inom fritidshemmet så krävs vuxna som lyssnar och arbetar medvetet för att uppfylla den rättigheten. Slutsatsen är att kunskapen bland pedagogerna, gällande uppdraget, är för varierande inom fritidshemmets arbetslag. En annan slutsats kan vara att uppdraget från Skolverket inte är rimligt med de förutsättningar som fritidshemmen har.