Matematik ingår i förskolans strävansmål, och är ett av många strävansmål i förskolan. Detta innebär att pedagoger skall sträva efter dem och hitta tillfällen att lyfta fram dem med barnen. Vi har valt att undersöka hur pedagoger jobbar med matematik, hur de presenterar matematik för barnen för att underlätta barnens vidareutveckling och hur medvetna de är om strävans mål i just matematik för förskolan. Vi har även valt att undersöka barnens tankar kring matematik och dess användning i framtiden.   I förskolans vardag kan man alltid finna sätt att lära ut matematik, men tyvärr hittar få pedagoger tid att sätta sig in i det och förstå barns tänkande och kunskaper. Mycket annat skall göras och uppmärksammas vilket leder till att matematiken för de flesta pedagoger ligger i skymundan. Trots allt kan man hitta få enstaka pedagoger som anser att man tar tillvara på tillfällena, nästan varje dag i förskolans vardag.   Barnen som går i förskolorna vi besökte har ett intresse för att räkna, mäta, jämföra med mera. Men de är inte medvetna om att de jobbar med matematik. Matematik är ett för dem ett relativt okänt ord men ordets innebörd är de bekanta med. Har pedagogerna kunskap om matematik och tycker att de är intressant och roligt reflekterar det på barnen och i arbetet med barn.           Nyckelord: Förskola, barn, matematik, pedagog

Syftet med studien var att studera barns syn på kön och det som undersöktes var barns värderingar, föreställningar och förväntningar på kön utifrån normativa- och normkritiska bildsamtal. Tidigare forskning visar på att barn är medvetna om hur de olika könen ska bete sig för att passa in i samhället och bli accepterade. Därutöver förklarar skolbarn att de vill att ett jämställdhetsarbete ska finnas i skolan då flickorna upplever att de är hjälpredor åt pojkarna och förväntas prestera i skolan. Metoden för undersökningen var enskilda barnintervjuer där intervjuerna spelades in. Dessutom användes bilder för att få fram barns tankar och syn på kön. Resultatet visade att barn i fyra- och femårsåldern har påverkats av samhällets normer och kan tydligt redogöra för dessa. Vi ser att barnen redan i så ung ålder är influerade av samhället och hur detta har påverkat deras värderingar, föreställningar och förväntningar på könen.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur barnen ser på sina sociala relationer. Detta genom att göra fokusgruppsintervjuer med barn i åldrarna 6–10 år inskrivna vid fyra olika fritidshem. Undersökningen grundas på en kvalitativ metod som har till syfte att synliggöra deltagarnas varierande och gemensamma uppfattning om ämnet. Med utgång ifrån vad tidigare forskning behandlat konstruerades olika diskussionsteman som stöd vid våra fokusgruppsintervjuer. Resultatet i vår undersökning påvisar att de sociala relationerna har en övergripande betydelse i flera sammanhang. Detta grundar sig bland annat genom att barnen hänvisar till situationer som har anknytning till miljöer i skolan, på fritids och hemma. Barnen beskriver i samband med intervjuerna att de har olika syn på sina relationer beroende på hur nära relationen är mellan individerna. I undersökningen framgår det också att barnen idkar ett intensivt relationsarbete som kan innefatta att barnen ibland upplever kränkande behandling. Detta kan till exempel visa sig genom att individer som utesluts ur gemenskapen upplever nedsättande kommentarer, blir sviken av kompisar, samt inte få vara med och bestämma i situationer med kompisar eller kamrater. Resultatet i denna studie belyser även att barnen i vissa avseenden ser vuxnas position som ett stöd i vissa sammanhang, men de kan också utgöra ett motstånd till deras inflytande och delaktighet i de sociala sammanhangen. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>