Introduktion: Vårdrelaterade infektioner är ett tillstånd som uppkommer vid vårdrelaterat arbete eller från vårdpersonal via en människa till en annan. Interventioner mot smittspridning grundar sig i riktlinjer för basala hygienrutiner. Trots rutiner och riktlinjer angående basala hygienrutiners tillämpning följs det inte alltid av vårdpersonal. Syftet: Syftetmed studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans tillämpning av de basala hygienrutinerna. Metod: Litteraturstudien följde Polit och Becks (2016) nio stegs process. I databaserna Pudmed och CINHAL valdes 9 artiklar ut. Majoriteten av de 9 artiklarna var av kvantitativ metod. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman som beskriver faktorer som påverkar sjuksköterskans tillämpning av de basala hygienrutinerna. Vilka var: arbetsklimat och arbetsplats- kulturens påverkan på följsamhet, hinder i vårdmiljöns påverkan på följsamhet, kunskap och utbildningens påverkan på följsamhetsamt ledarskapets påverkan på följsamhet. Slutsats: Flertal olika faktorer påverkade sjuksköterskans tillämpning av de basala hygienrutinerna.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan som har konsekvenser för både enskilda patienter och samhället. Konsekvenser för patienter är bland annat lidande och längre sjukhusvistelser vilket innebär höga kostnader för sjukvården i samhället. Vårdrelaterade infektioner kan förebyggas genom följsamhet av basala hygienrutiner. Dessa förebyggande åtgärder missas ofta av sjuksköterskor. Att förstå faktorerna som påverkar vårdpersonalens följsamhet av basala hygienrutiner är nyckeln till att förbättra implementeringen av hygienrutiner. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av följsamhet till basala hygienrutiner i förhållande till vårdrelaterade infektioner i slutenvård. Metod: I denna litteraturstudie inhämtades information utifrån tolv vetenskapliga studier med kvalitativa ansatser. Studierna inhämtades ur två databaser, Cinahl och PubMed. Studierna analyserades induktivt med innehållsanalys som metod. Resultat: Tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades och tematiserades. Huvudkategorierna var följande: akut situation, individuella hinder och organisatoriska hinder. Kategorierna delades sedan in i sju underkategorier: kunskap och färdigheter, emotionella attityder, resursbrister, tillgänglighet av utrustning, utrustnings kvalitet, kulturella beteende och ledarskap. Slutsats: Inom hälso- och sjukvården finns risk för yrkesmässig exponering, vilket innebär att personalen kan komma i kontakt med smittsamma sjukdomar. För att minimera dessa risker och säkerställa en trygg arbetsmiljö behövs ytterligare forskning om hur systemiska faktorer som påverkar infektionsförebyggande åtgärder som missas. Denna kunskap kommer att underlätta genomförandet av förebyggande åtgärder som bidrar till att undvika yrkesmässig exponering.Nyckelord: Basala hygienrutiner, Följsamhet, Nosokomial infektionsprevention, Sjuksköterskans upplevelse, Vårdrelaterad infektion.

Bakgrund: En vårdrelaterad infektion (VRI) är en av de vanligaste komplikationerna för patienter inom slutenvården som drabbar både patienten och samhället med lidande, kostnader och extra vårddagar. För att minska detta är den viktigaste åtgärden att tillämpa basala hygienrutiner enligt de riktlinjer som finns. Dock visar forskning att basala hygienrutiner inte tillämpas som de ska. Syfte: Syftet med studien var att genom en punktprevalensmätning undersöka i vilken utsträckning legitimerade allmänsjuksköterskor tillämpar basala hygienrutiner. Metod: En kvantitativ enkätstudie utfördes på fyra vårdavdelningar på ett sjukhus för att med hjälpa av punktprevalensmätning göra en tvärsnittsstudie. Resultatet analyserades i SPSS med deskriptiv statistik och Spearman´s rangkorrelationsanalys. Resultat: Resultatet visar att majoriteten av sjuksköterskorna inte följer Vårdhandboken och Socialstyrelsens riktlinjer. Det fanns flera olika faktorer som påverkade hur basala hygienrutiner tillämpas som till exempel arbetsbelastning, tidspress och akuta situationer. Det fanns inget samband mellan antal yrkesverksamma år och tillämpning utav basala hygienrutiner. Slutsats: Skulle fler sjuksköterskor tillämpa basala hygienrutiner på korrekt sätt skulle vårdrelaterade infektioner kunna minskas vilket då skulle ge en minskning på patienters lidande, kostnader och vårddagar.

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning råder särskilda förhållanden vilket gör att patienterna är mer utsatta för infektioner än på en vanlig vårdavdelning. Att tillämpa basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet och användning av basala hygienrutiner inom intensivvården. Metod: Studien är en deskriptiv semi-strukturerad kvalitativ intervjustudie enligt metoden Critical Incident Technique och analysen är en konventionell innehållsanalys med induktiv ansats av Hsieh & Shannon. Sexton intensivvårdssjuksköterskor på tre olika intensivvårdsavdelningar har intervjuats på ett regionsjukhus och ett universitetssjukhus i södra Sverige. Resultat: Utifrån totalt 102 händelser beskrivs intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet och användning av basala hygienrutiner under tre kategorier, (1) När en patient blir akut försämrad, med tre subkategorier, (2) När intensivvårdssjuksköterskan handhar invasiva hjälpmedel, med fem subkategorier och (3) I samband med olika omvårdnadssituationer, med fem subkategorier. Konklusion: Följsamheten till basala hygienrutiner brast vid akuta situationer och vid tidsbrist men även på grund av tanklöshet, lättja och okunskap. Faktorer som främjade användningen av basala hygienrutiner var tillgänglighet och ansvar för endast en patient.

<p>Den stora majo­riteten av de vårdrelaterade infektionerna överförs i mötet mellan vård­per­sonal och pati­ent. Flertalet bakterier har idag ut­vecklat resistens mot många antibiotika, vilket inne­bär att basala hygienrutiner blivit en mycket viktig patientsäkerhetsfråga. Hälso- och sjukvår­den har kommit till den punkt, då det snart inte finns några ytterligare medel att ta till i kam­pen mot de multi­resistenta bakterierna och den enda hållbara långsiktiga lösningen, är att för­hindra smittspridning genom strikt tillämpning av basala hygienrutiner.</p><p> </p><p>Syftet var att beskriva vårdpersonals följsamhet till basala hygienrutiner. Metoden är en litte­raturstudie till vilken 14 artiklar inkluderats, både kvantita­tiva och kvalitativa. Artiklarna framkom genom en struktu­rerad sökning i data­baserna CINAHL, Med­line och PubMed.</p><p> </p><p>Litteraturstudiens resultat visar överlag att vårdpersonals följsamhet till ba­sala hygienruti­ner är låg, trots mycket god kunskap i många fall. Orsa­kerna är mångfacetterade. Hög arbets­be­lastning, samt ett negativt förhållnings­sätt till skyddsutrustningen, är en av orsakerna till låg följsamhet. En del vård­personal anser att skyddsutrustningen är ett hinder i utövandet av god omvård­nad. Till­gång och tillgänglighet av resurser samt utformning och passform av utrust­ning, är en annan orsak associerad till följsamhet. I vissa fall är den låga följ­samheten relate­rad till akutsituationer och bristande bedömning av risken för smittspridning. Ett gott ledar­skap och säkerhetsklimat i verksamhe­ten, har positiv effekt på följ­samhe­ten till basala hygien­rutiner.</p>

Ökning av multiresistenta bakterier som MRSA och ESBL kan ses i Sverige. För att förebygga att dessa mikroorganismer sprids är det viktigt att basala hygienrutiner följs samt att personalen har kunskap om MRSA och ESBL.   Studiens syfte var att se vilken kunskap det fanns hos läkare och sjuksköterskor inom primärvården, gällande MRSA och ESBL, samt att undersöka följsamhet hos personalen gällande hygienrutiner. En tvärsnittsstudie gjordes där tre vårdcentraler valdes ut. 45 enkäter delades ut totalt. Fyra personer valde att inte delta.   Skiftande kunskaper kunde ses gällande smittspridning, mikrobiologiska egenskaper och behandling av bärarskap av MRSA och ESBL.   Kunskaper om hygienförebyggande åtgärder var goda och deltagarna svarade att engångsförkläde ska användas vid patientnära vård samt att noggrann handhygien ska utföras för att minska smittspridningen. Trots kunskap om vikten av noggrann handhygien var det cirka 25 % av deltagarna som utförde handdesinfektionen felaktigt. För övrigt var följsamheten god.   Studiens slutsats är att kunskaper i hygienförebyggande åtgärder samt följsamhet av basala hygienrutiner är relativt goda.

Den stora majo­riteten av de vårdrelaterade infektionerna överförs i mötet mellan vård­per­sonal och pati­ent. Flertalet bakterier har idag ut­vecklat resistens mot många antibiotika, vilket inne­bär att basala hygienrutiner blivit en mycket viktig patientsäkerhetsfråga. Hälso- och sjukvår­den har kommit till den punkt, då det snart inte finns några ytterligare medel att ta till i kam­pen mot de multi­resistenta bakterierna och den enda hållbara långsiktiga lösningen, är att för­hindra smittspridning genom strikt tillämpning av basala hygienrutiner.   Syftet var att beskriva vårdpersonals följsamhet till basala hygienrutiner. Metoden är en litte­raturstudie till vilken 14 artiklar inkluderats, både kvantita­tiva och kvalitativa. Artiklarna framkom genom en struktu­rerad sökning i data­baserna CINAHL, Med­line och PubMed.   Litteraturstudiens resultat visar överlag att vårdpersonals följsamhet till ba­sala hygienruti­ner är låg, trots mycket god kunskap i många fall. Orsa­kerna är mångfacetterade. Hög arbets­be­lastning, samt ett negativt förhållnings­sätt till skyddsutrustningen, är en av orsakerna till låg följsamhet. En del vård­personal anser att skyddsutrustningen är ett hinder i utövandet av god omvård­nad. Till­gång och tillgänglighet av resurser samt utformning och passform av utrust­ning, är en annan orsak associerad till följsamhet. I vissa fall är den låga följ­samheten relate­rad till akutsituationer och bristande bedömning av risken för smittspridning. Ett gott ledar­skap och säkerhetsklimat i verksamhe­ten, har positiv effekt på följ­samhe­ten till basala hygien­rutiner.

Bakgrund: Basala hygienrutiner är en viktig åtgärd sjuksköterskan kan använda sig av för att minska risken att en vårdrelaterad infektion ska uppstå. Sjuksköterskan utgör en central del i omvårdnaden och ska arbeta utifrån ett patientsäkert arbetssätt. Sjuksköterskan ska upprätthålla en vård av god kvalitet och säker vård kring sina patienter. Dock upplever sjuksköterskan hinder i sitt arbete vilket resulterar i att utförandet av basala hygienrutiner påverkas negativt. Syfte: Belysa orsaker till sjuksköterskans brister inom basala hygienrutiner vilket kan medföra vårdrelaterad infektion. Metod: Litteraturstudien följer Roséns (2023) granskningsprocess. Databassökningarna är gjorda i CINALH och PubMed och kvalitetsgranskning gjordes utifrån Forsbergs och Wengströms (2015) granskningsmall. Totalt kvarstod tio relevanta artiklar efter kvalitetsgranskningen.Resultat: Resultatet grundar sig i en kvalitativ artikel, sju kvantitativa artiklar och två mixad metod artiklar och redovisas i fyra teman. Det framkom att basala hygienrutiner ibland är ett hinder för sjuksköterskorna. Bidragande orsaker var bland annat brist på material, hög arbetsbelastning, språkskillnader och kunskapsbrist hos sjuksköterskan.Slutsats: Litteraturstudiens slutsats är att brister i basala hygienrutiner hos sjuksköterskan grundar sig i flera olika faktorer. Dessa faktorer är Otillgänglighet, arbetsförhållanden, personliga faktorer och kunskapsbrist.

Den allra vanligaste smittspridningsvägen inom vården är kontaktsmitta via händer. Där av är det nödvändigt och av stor vikt att vid allt vårdarbete tillämpa basala hygienrutiner där handhygien är en del. Basala hygienrutiner är det viktigaste för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). Det patientnära arbetet ska ske förebyggande för att kunna förhindra att en patient drabbas eller riskerar att drabbas av vårdskada för att utföra en säker vård. Globalt sett är VRI den vanligaste typen av vårdskada idag och skapar onödigt lidande för patienten samt ökade kostnader för samhället. Syftet var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till handhygien inom en medicinsk akutvårdsavdelning. Data har samlats in genom regelbundna observationer varje månad från 2013 till 2018 på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige. Följsamheten till användning av handsprit före patientkontakt är lägre jämfört med användning av handsprit efter patientkontakt hos både undersköterskor och sjuksköterskor. Studien visar att undersköterskor har högst följsamhet till handhygien vid användning av handsprit både före och efter patientkontakt, jämfört med sjuksköterskor. Vid användning av handskar skiljer det sig under åren. För att uppnå en god följsamhet för handhygien hos vårdpersonal kan verksamheten identifiera brister i det patientnära arbetet och sträva efter att förbättra rutiner för basala hygienrutiner.

Bakgrund: Ett skadat nagelband har lika många bakterier som jordens invånare. Bakterier innebär stor riskfaktor för infektion, sjukdom och ibland död. Basala hygienrutiner innebär bland annat god handhygien, användande av arbetskläder samt skyddsutrustning. Sjuksköterskors ansvar är att upprätthålla basala hygienrutiner för att bidra till hög säkerhet och kvalité. Inom kommunal hälso- och sjukvård är det inte alltid lätt att bevara en säker vård med basala hygienrutiner, eftersom det ofta är gemensamma material och miljöer med många individer. Syfte: Syftet är att sammanställa forskning om sjuksköterskors upprätthållande av basala hygienrutiner inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: En integrerad litteraturstudie baserad på vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed. Kvalitetsgranskning utfördes med rangordningen ett till tre. De artiklar som uppnådde tillräckligt hög kvalitetsnivå, gick vidare till den integrerade analysen. Resultat: Det fanns flertalet faktorer som påverkade sjuksköterskors svårigheter att upprätthålla basala hygienrutiner men även faktorer som kunde möjliggöra upprätthållandet av basala hygienrutiner. Påverkande faktorer var till exempel tillgång till material samt ledningen intresse. Slutsats: Flertalet möjligheter för att förbättra sjuksköterskors upprätthållande kunde implementeras med hjälp av ledningens inflytande och engagemang. Kontinuerlig utbildning var av stor vikt för att kunna förbättra och upprätthålla basala hygienrutiner. Området kräver mer forskning för finna alternativa lösningar.