Bakgrund: Hemsjukvården är ett vårdområde som expanderar och det sker utveckling mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs i hemmet vilket ökar risken för vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är ett stort bekymmer för samhället och medför höga kostnader vilket skulle kunna motverkas om basala hygienrutiner tillämpades. Sjuksköterskor och distriktsköterskor har ett stort ansvar för efterlevnad av basala hygienrutiner och klädregler. Metod: Intervjustudie med deskriptiv design och kvalitativ ansats genom manifest innehållsanalys. Undersökningsgruppen omfattar sex sjuksköterskor och fem distriktsköterskor tillhörande två olika kommuner. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av samt reflektioner kring att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler inom hemsjukvården. Resultat: Att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler (BHK) var en självklarhet för sjuksköterskorna och distriktsköterskorna som medverkade i följande studie. Det förekom omständigheter i hemmiljön vilket försvårade för sjuksköterskorna och distriktsköterskorna att arbeta utifrån BHK. Detta gällde tillgång till adekvat arbetsyta, tillgång till material, arbetsställning samt förståelse hos patienterna. Andra bidragande faktorer som påverkade följsamheten till BHK var okontrollerbara situationer. Trots dessa utmaningar gjorde sjuksköterskorna och distriktsköterskorna det bästa av situationen genom att utveckla olika strategier för att underlätta för följsamheten till BHK i hemsjukvården. Slutsats : Det var en självklarhet för sjuksköterskorna och distriktsköterskorna inom hemsjukvården att arbeta utifrån BHK trots att det förekom en del omständigheter i hemmiljön som försvårade strävan efter följsamheten av BHK. Dessa förhållanden identifierades som bristande tillgång till adekvat arbetsyta, tillgång till material, dålig arbetsställning, okontrollerbara situationer samt bristande förståelse hos patienten. Sjuksköterskorna och distriktsköterskorna gjorde det bästa av situationen och utvecklade en del strategier för att underlätta för de utmaningar som förekom i arbetet med vård i hemmet för att på så vis motverka vårdrelaterade infektioner.

Handhygien är en grundläggande princip som förebygger, kontrollerar och reducerar vårdrelaterade infektioner och är ensam den mest effektiva metoden för att bryta en smittspridning. Syfte: att belysa vårdpersonalens följsamhet till de basala rutinerna gällande handhygien. Metod: Författarna gjorde en litteratursökning och granskning av vetenskapliga artiklar inom området. Resultat: Vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutinerna visade sig ligga mellan 16,5%-70% och var större efter än före patientvård. Det fanns faktorer som gynnade och minskade följsamheten. Diskussion: Författarna fann stöd i sin teori om att vårdpersonalen skyddar sig i första hand själv och utför därför handhygienen i större grad än efter patientkontakt. Då det visade sig att kunskap leder till ökad följsamhet ansåg författarna att en årlig genomgång av handhygienrutinerna är lika viktigt som att repetera hjärt- och lungräddning.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste typen av vårdskada och är ett stort problem när det gäller patientsäkerhet. Konsekvenserna är stora och utvecklingsländer är hårdast drabbade. Hälso – och sjukvårdspersonal ansvarar för tillämpning av skydds – och försiktighetsåtgärder i form av basala hygienrutiner, samt för att följa riktlinjer för vårdhygien som en del i det förebyggande arbetet mot smittspridning. Syfte: Syftet med studien var att observera om och hur röntgenklinikens vårdpersonal i Maputo, Mocambique var följsamma till basala hygienrutiner. Studien syftade även till att undersöka om det fanns någon skillnad i följsamhet till basala hygienrutiner vid de undersökta sjukhusens röntgenkliniker. Metod: Studien är en prospektiv observationsstudie med kvantitativ design och är baserad på observationsprotokoll. Studien genomfördes av icke – deltagande och neutrala observatörer genom direkt observation vid röntgenkliniken på tre olika sjukhus i Maputo, Moçambique. Resultat: Studien omfattade 70 mätningar fördelat på de tre röntgenkliniker som ingick i studien. Brister i följsamheten kunde påvisas i resultatet. Slutsats: Vid samtliga moment som observerades förekom brister i följsamheten till basala hygienrutiner. Lägst följsamhet kunde påvisas vid desinfektion av händerna före och efter patientnära arbete samt att personalens händer och armar var fria från ringar, klockor och armband. Detta visade sig gälla samtliga röntgenkliniker som ingick i studien. God följsamhet påvisades till korrekt användning av skyddshandskar och engångsplastförkläde, kortärmad arbetsklädsel, kortklippta naglar fria från nagellack samt att personalens hår var kort eller uppsatt.

Vårdrelaterade infektioner kan innebära stora ekonomiska förluster för samhället men medför även lidande för dem som drabbas. Främsta orsak till uppkomst och spridning är att vårdpersonalens basala hygienrutiner och personliga hygien brister. Handbok för hälso- och sjukvård innehåller riktlinjer som baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Syftet med denna studie är att kartlägga och beskriva hur sjuksköterskor på vårdavdelning följer handbokens riktlinjer avseende basalhygien och personlig hygien. Detta undersöktes i en empirisk observationsstudie med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Generellt var följsamheten gentemot riktlinjer för personlig hygien god då samtliga sjuksköterskor uppfyllde handbokens riktlinjer i de flesta avseenden. Sämre var resultatet för de basala hygienrutinerna, där ett flertal brister observerades. Handdesinfektion utfördes endast vid 43 % av de indikerade tillfällena. Vid omvårdnad av en patient under ett längre tidsintervall, berördes ofta omväxlande smutsigt och rent, både med och utan handskar. Sjuksköterskorna använde skyddsrock i 77 % av de situationer då så indikerades. Dock är ett alarmerande resultat att sjuksköterskor kontinuerligt rörde sig utanför salarna med kontaminerade skyddsrockar på, samt att dessa dessutom användes till flera patienter i följd. De bristande hygienrutinerna som identifierats i studien kan utgöra en källa till spridning av vårdrelaterade infektioner som trots allt bidrar till att 600 personer avlider årligen i Sverige. Genom att kartlägga och beskriva hur riktlinjerna efterföljs kan kvaliteten på vården förbättras och utvecklas. / Nosocomial diseases can mean great economical loss for the society but also bring suffering for those inflicted. The main reason for appearance and dispersion is due to lacks in health care workers basal hygiene routines and personal hygiene. Manual for health and medical service contains practical guidelines based on scientific evidence and tested experiences. The aim of this study is to map and describe how nurses on nursing wards comply with the manuals’ guidelines with reference to basal hygiene routines and personal hygiene. To investigate this an empirical observational study was carried out with both qualitative and quantitative approach. Over all the compliance towards the guidelines for personal hygiene was good since all nurses complied with the guidelines in most aspects. The result for the basal hygiene routines was worse since several imperfections were observed. Disinfection of hands was only carried out in 43 % of the indicated occasions. When a patient was cared for during a longer period of time, clean and dirty materials was often touched alternately, both with and without gloves. The nurses used protective clothing in 77 % of the indicated situations. Despite this, an alarming result is that the nurses continuously circulated outside the patients’ rooms wearing contaminated protective clothing, which in addition also were used to several patients consecutively. The lack in hygiene routines that was identified in this study can be a source to nosocomial diseases which despite all contribute to the death of 600 peoply yearly in Sweden. By mapping and describing the compliance towards the practical guidelines, can the quality of care improve and develop.

Uppmärksamheten kring vårdrelaterade infektioner har lyfts fram i media som ett växande problem på sjukhus i Sverige. En av de stora anledningarna till spridning av smitta är personalens brist på korrekt utförande av basala hygienrutiner. Syftet med studien var att undersöka följsamheten gentemot Handbok för hälso- och sjukvårds riktlinjer gällande handhygien, användande av handskar och skyddskläder. Data samlades in genom strukturerade observationer på en avdelning på ett sjukhus i södra Sverige och analyserades därefter både kvalitativt och kvantitativt med hjälp av en modifierad version av Burnards (1991) innehållsanalys. Resultatet visade att följsamheten var mindre god inom samtliga kategorier. Det som noterades var att det fanns en medvetenhet om att de basala hygienrutinerna skulle utföras. Dock tydde analysen av resultatet på att det saknades vetskap om när och hur det skulle utföras. Detta skulle kunna vara en indikation på att det krävs fortsatt utbildning för all vårdpersonal om hur, när och varför de basala hygienrutinerna ska utföras. / The attention in media has been drawn to nosocomial infections as a growing problem at hospitals in Sweden. One of the main reasons for spreading infections is the lack of compliance towards the basal hygiene routines by care workers. The aim of the study was to examine the compliance towards the guidelines regarding hand hygiene, the using of gloves and protective clothing described in Handbok för hälso- och sjukvård. Data was collected through structured observations on a health care ward at a hospital in southern Sweden, and was later analysed both qualitatively and quantitatively with a modified version of Burnard’s (1991) content analysis. The result showed lack of compliance within all examined categories. It was noted that there was awareness that the basal hygiene should be performed, but the analysis showed there was lack of knowledge about when and how it should be performed in practice. This could be an indication that more education is needed for care workers about how, when and why the basal hygiene routines should be performed.

Bakgrund: Basala hygienrutiner är rutiner som tillämpas av hälso- och sjukvård för att förebygga vårdrelaterade infektioner och arbetssättet kan se annorlunda ut i hemsjukvården då vården sker i patientens hem.  Motiv: Basala hygienrutiner är ett viktigt arbetsmoment och behöver fungera säkert i hemmet trots hinder som kan finnas i patienternas hemmiljö.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med basala hygienrutiner i hemsjukvården.  Metod: Kvalitativ metod valdes för att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av basala hygienrutiner i hemsjukvården där nio sjuksköterskor från två kommuner intervjuats. Den insamlade datan har analyserats genom kvalitativ induktiv innehållsanalys.  Resultat: Sjuksköterskorna hade erfarenheter att det smutsiga hemmet ställde högre krav och var mer utmanande ur ett hygienperspektiv än ett rent hem. Sjuksköterskorna uttryckte även vikten av att sätta patientens önskemål och behov i fokus när vården skedde i deras hem. Sjuksköterskorna hade däremot olika erfarenheter av omfattningen på stödet som de fick från verksamheterna, där några sjuksköterskor beskrev om otillräcklig utrustning eller avsaknad av fortsatt utbildning om basala hygienrutiner. Sjuksköterskorna beskrev att medvetenheten om basala hygienrutiner ökat i och med COVID-19.  Konklusion: Studien belyser svårigheterna som finns med att arbeta med basala hygienrutiner i patientens hem och hur verksamhetens stöd kan ha en viktig roll i fortsatt kompetensutveckling. Det är viktigt att fortsatt forskning sker för att säkerställa en patientsäker vård oavsett hemmiljö och vilka konsekvenser COVID-19 medfört.  Nyckelord: Sjuksköterskor, hemsjukvård, erfarenheter, basala hygienrutiner, handhygien, COVID-19, kvalitativ, intervjustudie.

Bakgrund: Basala hygienrutinerna innefattar god handhygien, bruk av handskar samt plastförkläde eller skyddsrock i vårdarbetet. Genom att strikt följa hygienrutinerna minskas spridningen av vårdrelaterade infektioner som hör till de vanligaste vårdskadorna och orsakar ett stort lidande för de drabbade patienterna. Hälso- och sjukvårdspersonalen har skyldighet att utföra arbetet och bidra till att en hög patientsäkerhet upprätthålls. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av faktorer som påverkar följsamheten av basala hygienrutiner. Metod: En litteraturstudie där 10 resultatartiklar användes som hade både kvantitativ och kvalitativ ansats, analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Följsamheten av basala hygienrutinerna var bristande och påverkades av olika faktorer. Resultatet delades in i tre kategorier: påverkan av sjuksköterskans syn på basala hygienrutinerna, påverkan av kunskapsnivån och påverkan av organisationens brister. Konklusion: Sjuksköterskorna uppfattade att det fanns olika faktorer som påverkade efterlevnaden av basala hygienrutinerna. Det finns behov av mer kvalitativ forskning för att sjuksköterskorna ska kunna ges möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter. / Background: Basic hygiene routines include good hand hygiene, the use of gloves, and a plastic apron or protective coat in care work. By strictly following the basic hygiene routines, the spread of healthcare-related infections, which are among the most common healthcare injuries and cause great suffering for the affected patients, is reduced. The healthcare staff have an obligation to carry out the work and contribute to maintaining a high level of patient safety. Aim: The aim was to describe the nurse's perceptions of factors that influence adherence to basic hygiene routines. Method: A literature study in which 10 results articles were used that had both a quantitative and a qualitative approach was analyzed with a content analysis. Results: Adherence to basic hygiene routines was lacking and influenced by various factors. The result was divided into three categories: the influence of the nurse's view of the basic hygiene routines, the influence of the level of knowledge and the influence of the organization's shortcomings. Conclusion: The nurses perceived that there were various factors that affected compliance with basic hygiene routines. There is a need for more qualitative research so that the nurses can be given the opportunity to share their experiences.

Sammanfattning Bakgrund: De bakterier som överförs till händerna från omgivningen via föremål och sprider sig vidare mellan individer kan skapa en vårdrelaterad infektion, som i sin tur kan ge ett lidande för den enskilda patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler hos personalen vid patientnära arbete under förberedelserna av patienten på operationssalen. Metod: Metoden av studien genomfördes med en öppen observationsstudie med en kvantitativ design baserad på strukturerade observationsprotokoll. Observationerna av följsamheten till basala hygienrutiner genomfördes när personalen utförde olika arbetsmoment i förberedelserna vid patientnära arbete. Arbetsmoment var positionering av patient inför operation, insättning av urinkateter, perifer venkateter, artärnål, epiduralkateter och intubation av patienten. Observationsstudien genomfördes på en kirurgisk och en ortopedisk operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Resultat: Studien omfattade 10 observationstillfällen per operationsavdelning med totalt 175 observationsmätningar på kirurg- och ortopedoperation angående klädregler, resultatet visade att 98% av personalen på ortopedoperation och 100% på kirurgoperation hade en korrekt följsamhet. Vid samtliga arbetsmoment som observerades förekom det brister vid användning av handdesinfektion före och efter patientnära arbete. Det arbetsmoment där rutinerna brister mest var vid intubation av patienten. Slutsats: I studiens resultat framgår det att personalen har en god följsamhet till klädregler, majoriteten använder engångskläder på båda operationsavdelningarna. När det gäller basala hygienrutiner finns fortfarande arbetsmoment där det finns brister. Vidare forskning och fortsatt utvecklingsarbete kring basala hygienrutiner behövs för att öka kunskap och medvetenhet hos personalen vid patientnära arbete. / Abstract  Background: The bacteria that are transmitted to the hands from the environment through objects and is spreading further among individuals can create a health care associated infection, which in turn can cause a hardship for the individual patient. Purpose: The purpose of this study was to investigate the adherence to basic hygiene and dress code of staff in patient-related work during the preparation of the patient in the operating room. Method: The method of study was conducted with an open observational study with a quantitative design based on structured observation protocol. The observations of adherence to basic hygiene was carried out when the staff performed various tasks in preparation for near patient work. Operations were positioning of the patient before surgery, insertion of urinary catheter, peripheral venous, artery needle, epidural catheter and intubation of the patient. Observational study was conducted in a surgical and orthopedic surgery department at a university in central Sweden. Results: The study involved 10 observation occasions a surgical department with a total of 175 observational measurements on surgical and orthoped operation regarding the dress code, the results showed that 98% of the staff at the orthopedic surgery and 100% in the surgical operation had a proper adherence. In all the operations were observed, there were deficiencies in the use of hand disinfectant before and after patient-related work. The operation in which the routines shortcomings were for intubation of the patient. Conclusion: The results of the study, it appears that the staff has a good adherence to the dress code, the majority use disposable clothing on both operations departments. In terms of basic hygiene are still occupations where there are shortages. Further research and further development work on basic hygiene needed to increase knowledge and awareness of-staff for near patient work.

Intresset för ämnet vårdhygien väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen då vi uppmärksammade att vårdpersonalen på avdelningarna ofta slarvade med handhygien och andra basala hygienrutiner. Vårdrelaterade infektioner beräknas drabba en av tio patienter. Många av dessa infektioner skulle kunna förebyggas genom följsamhet till basala hygienrutiner. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar vårdpersonals följsamhet gällande basala hygienrutiner. En litteraturstudie genomfördes där tio artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Resultatet delades upp i två huvudkategorier och nio underkategorier. De två huvudkategorierna som skapades var Organisatoriska faktorer och Individuella faktorer. Under Organisatoriska faktorer framkom Tidsbrist och arbetsbelastning, Kunskap, Arbetsklimat och förebilder samt Tillgänglighet på material. Under de Individuella faktorerna framkom Attityd, Typ av klinisk procedur, Teknik, Hudirritation och Yrkesgrupper. Studien bidrar till ökad förståelse för dessa faktorers inverkan på följsamheten till basala hygienrutiner. Resultatet visade att brist på tid, kunskap och material försämrade följsamheten till handhygien. Vidare visade resultatet att en arbetsledning och kollegor som var goda förebilder påverkade vårdpersonalen positivt gällande följsamheten. Vårdpersonal var medvetna om riskerna med dålig handhygien men förminskade problemet och attityden till handhygien försämrades över tiden. Läkare hade generellt sett lägre följsamhet än övrig vårdpersonal. Vid vardagliga moment ansågs handhygienen inte vara lika viktig och vid moment som medförde en högrisk för smitta var följsamheten låg. / Interest in infection control developed during the work-based training when we realized that nursing staff in the departments were often careless with hand hygiene and other basic hygiene routines. Healthcare associated infections are estimated to affect one of ten patients. Many of these could be prevented by observing basic hygiene. The purpose of this study was to elucidate factors that influence healthcare staff´s observance of basic hygiene. This was done through a literature study of ten articles consisting of qualitative and quantitative data. The results were divided into two main categories and nine subcategories. The two main categories were Organizational factors and Individual factors. The Organizational factors that emerged were Lack of time and workload, Knowledge, Working environment and role models and Availability of materials. The Individual factors were Attitude, Type of clinical procedure, Techniques, Skin irritation and Professions. The study contributes to a greater understanding of these factors in the observance of basic hygiene. The results showed that lack of time, knowledge and lack of material had a negative influence on the observance of hand hygiene. Furthermore, the results showed that supervisors and colleagues who were good role models influenced medical staff in a positive way. Healthcare staff were aware of the risks of poor hand hygiene but ignored the problem to some extent and the approach to hand hygiene deteriorated with time. Doctors generally had lower observance than other health care staff. In everyday encounters hand hygiene was not considered as important and at moments with a high risk of infection there was generally low compliance.

Tidigare forskning kring hygienrutiner har visat att följsamheten hos vårdpersonal är bristande samt att bristande följsamhet leder till ökad förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI). Syftet var att undersöka följsamheten kring basala hygienrutiner hos sjuksköterskor och undersköterskor samt jämföra hur följsamheten skiljer sig personalkategorierna emellan samt före och efter patientkontakt, på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige under åren 2013–2018. Studien hade empirisk utformning. Data samlades in genom observationer och analyserades med stöd av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Det som observerades var följsamhet till korrekt användning av handdesinfektion, handskar, platsförkläde/skyddsrock och rätt klädsel. Totalt gjordes 564 observationer mellan åren 2013–2018. Resultatet visar att det finns rum för förbättring i följsamhet. Överlag visar undersköterskor på en högre grad av följsamhet genom alla observerade år. Märkbar skillnad sågs mellan följsamhet till handdesinfektion före och efter patientkontakt, där följsamheten i sistnämnda var bristande. Vidare interventioner behövs för att förbättra följsamheten till basala hygienrutiner, minska risken för vårdrelaterade infektioner och höja patientsäkerheten. / Title: Compliance of nurses and assistant nurses to guidelines regarding basic hygiene routines in a medical intensive care unit: A quantitative long-term study. Previous research has shown that compliance to hygiene routines among healthcare professionals is inadequate and that inadequate compliance is linked to increased prevalence of healthcare-associated infections (HCAI). The aim of this study was to examine the compliance of nurses and assistant nurses to guidelines regarding basic hygiene routines and to make an occupational comparison before and after patient contact, in a medical intensive care unit in southern Sweden over a period of six years. The study had an empirical approach. Data was collected through observations and was analyzed using Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Observed aspects included compliance to correct usage of hand rub, plastic gloves, aprons as well as proper clothing. A total of 564 observations were made during the years 2013–2018. The result shows that there is room for improvements to compliance, with assistant nurses overall showing a higher rate of compliance throughout all observed years. Noticeable differences in compliance were found between hand rub usage before and after patient contact, with a lack of compliance in the latter. Further interventions are needed in order to improve compliance rates to guidelines regarding hygiene to prevent HCAI and increase patient safety.