Bakgrund: All personal inom hälso- och sjukvård är skyldiga att följa och tillämpa basala hygienrutiner vilket är avgörande för att förhindra spridning av virus, bakterier och andra mikroorganismer som kan orsaka vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner utgör en stor kostnad för samhället men bidrar också till ett lidande för de patienter som drabbas. Syfte: Beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till basala hygienrutiner och dess konsekvenser för omvårdnaden. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturöversikt där både kvalitativ och kvantitativ forskning ingår. Totalt har 11 vetenskapliga artiklar ingått i analysen som analyserats med Fribergs analysmodell i 4 steg, tre av dessa var kvalitativa och åtta var kvantitativa. Resultat: Två teman identifierades; Temat “Påverkan på arbetsmiljön” beskriver brister i den fysiska arbetsmiljön, samt bristande emotionellt och instrumentellt stöd från vårdverksamhets chefer. Temat “Behov av kompetensutveckling” beskriver sjuksköterskors behov av kompetensutveckling och att följsamhet till basala hygienrutiner var knutet till den enskilda sjuksköterskans egna behov. Konklusion: Vårdrelaterade infektioner på sjukhus kan motverkas genom att sjuksköterskor följer basala hygienrutiner. En välfungerande arbetsmiljö med tillgängliga hygienmaterial är avgörande. Stress och kunskapsbrist påverkar negativt, men kontinuerlig utbildning kan förbättra sjuksköterskors efterlevnad och bidra till global hälsa genom renare händer. / Background: All healthcare employees are required to follow and apply basic hygiene routines, which is crucial to prevent the spread of viruses, bacteria and other microorganisms that can cause healthcare-related infections. Healthcare-related infections represent a large cost to society but also contribute to suffering for the patients. Aim: Describe factors influencing nurses' compliance with basic hygiene practices and their consequences for nursing care. Method: The study has been conducted as a general literature review, with the analysis of both qualitative and quantitative research. In total, 11 scientific articles were analyzed through Friberg's four steps analysis model. Findings: Two themes were identified; The theme “Impact on the work environment” describes shortcomings in the physical work environment, as well as a lack of emotional and instrumental support from managers. The theme “Need for competence development” describes nurses' need for competence development and that compliance to basic hygiene routines was linked to the individual nurse's own needs. Conclusion: Healthcare associated infections can be prevented if nurses comply to basic hygiene routines. A well-functioning workplace with available hygiene materials is crucial. Stress and lack of knowledge negatively affect compliance, but continuous education can improve nurses' compliance and contribute to health through cleaner hands.

Introduktion: I Sverige har vårdrelaterade infektioner blivit en av de vanligaste vårdskadorna och på avdelningar med stora patientflöden, som till exempel på röntgenavdelningar, finns en ökad risk för smittspridning. Patienters olika medicinska tillstånd och skiftande miljöer de kommer från bidrar till en varierad bakterieflora på röntgenavdelningar. Syfte: Syftet med denna integrativa litteraturstudie var att beskriva hur röntgensjuksköterskor tillsammans med övrig hälso- och sjukvårdspersonal kan arbeta för att minska spridningen av vårdrelaterade infektioner med hjälp av basala hygienrutiner. Metod: Utifrån tre frågeställningar angående vårdrelaterade infektioner eftersöktes vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed och CINAHL. 17 Artiklar granskades efter inspiration från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och analyserades enligt Whittemore och Knafls (2005) fem steg. Resultat: Av artiklarna som hittades tog två kategorier och sex underkategorier form. Kategorierna omfattade kontamineringsrisk och metoder och hjälpmedel för att hindra smittspridning med underkategorier som patienten, omgivning och utrustning. Slutsats: Röntgensjuksköterskor och utrustningen de använder i den dagliga omvårdnaden är en risk för smittspridning. Följsamheten av de basala hygienrutinerna behöver höjas och för att detta ska uppnås kan förbättringsarbeten användas. / Introduction: Healthcare-associated infections has become one of the more frequent injuries related to healthcare in Sweden and in departments with a great flow of patients, as in a radiology department, there is an increased risk for spread of contagion. The different medical conditions of patients and the variation of environments they come from contribute to a varying bacterial flora in a radiology department. Aim: The aim of this integrative literature review was to describe how radiology nurses, along with other healthcare professionals, can work to reduce the spread of healthcare-associated infections by means of basic hygiene routines. Method: Based on three formulated questions regarding healthcare-associated infections scientific articles were scoured in the databases PubMed and Cinahl. 17 articles were reviewed with inspiration from Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) and were analyzed with Whittemore and Knafl’s (2005) five steps. Result: From the articles two categories and six subcategories were formed. The categories contained risks of contamination and methods and aids to prevent contagion with subcategories such as the patient, the surroundings and equipment. Conclusion: Radiography nurses and the equipment used in daily care is a risk of contagion. The adherence to basic hygiene routines needs to be raised and for this to be achieved improvement interventions can be used.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett stort problem i Sverige och resten av världen och en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna. Det leder till ett ökat lidande för patienten, längre vårdtider samt stora kostnader för samhället. Hälften av de VRI som sker kan förebyggas med åtgärder som bland annat följsamheten till basala hygienrutiner. Trots riktlinjer är följsamheten låg. Hälso-och sjukvården ska vara av god kvalitet med hög hygienisk standard. En av sjukvårdspersonalens viktigaste uppgifter är att förhindra att vårdskador sker och undvika onödigt lidande för patienten. Därför är det av stor vikt att ta reda på vilka faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa olika faktorer som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet till basala hygienrutiner på en akutmottagning (AKM). Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt på 13 vetenskapliga artiklar av kvantitativ design. Av dessa har tolv artiklar sökts fram genom databaserna Cinahl och PubMed och en genom sekundär sökning. Resultat: Resultatet visar på att det finns flera faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner på en AKM. Fyra huvudfaktorer som framkom var Miljön, Kunskap och utbildning, Attityder till basala hygienrutiner och Förbättringsarbete. Slutsats: Följsamheten till basala hygienrutiner var låg och det fanns flera faktorer som påverkade att hälso- och sjukvårdspersonalen inte följde de riktlinjer som fanns. / Background: Nosocomial infections are a huge problem in Sweden and the rest of the world and the most important issue of patient safety. These infections can lead to increased patient suffering, prolonged hospital stays and higher costs for the society. Half of the nosocomial infections that happens can be prevented with measures, such as the compliance with basic hygiene routines. Despite the guidelines, the compliance is low. Healthcare must be of good quality and have a high hygienic level and preventing injury is one of the most important tasks of healthcare personnel to prevent suffering. Therefore, it is very important to find out what factors affect compliance of the staff with basic hygiene routines. Aim: The purpose of the literature review is to highlight various factors that may affect the compliance of healthcare personnel with basic hygiene routines in emergency department. Method: This study has been formed as a literature review based on 13 scientific articles quantitative design. 12 of these have been found when search through the databases Cinahl and Pubmed and one by manual search. Findings: The result shows that there are several factors that affect healthcare personnel compliance of basic hygiene routines in an emergency department. Four head factors that showed are Environment, Knowledge and education, Attitudes to basic hygiene routines, and Improvement. Conclusion: The compliance of basic hygiene routines is low and there are several factors that affect that healthcare personnel does not follow the guidelines that is available.

Bakgrund: En vårdrelaterad infektion (VRI) är en av de vanligaste komplikationer som drabbar patienter som vårdas på sjukhus eller andra vårdinrättningar; uppskattningsvis drabbas cirka 10 % av patienterna. Basala hygienrutiner är en effektiv metod för att förhindra kontaktsmitta och därmed minska spridningen av VRI. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner inom hälso- och sjukvården ska vårdpersonalen för att begränsa VRI iaktta dessa åtgärder vid all undersökning, behandling eller annan direktkontakt med patienten. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om basala hygienrutiner och om det finns faktorer som påverkar följsamheten till de basala hygienrutinerna. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med icke experimentell design, där personalens kunskaper om basala hygienrutiner beskrevs och mättes. Hypoteser utformades och testades. Deskriptiv- och sambandsanalys genomfördes på resultatet. Resultat: Kunskapsnivån hos personalen är relativt hög men förbättringspotential finns. Det finns en tendens till högre följsamhet när kunskapsnivån ökar. Till viss del påverkar olika faktorer följsamheten till hygienrutinerna, bland annat tillgång till desinfektionsmedel och tvättställ samt akuta situationer. Slutsats: Författarna till föreliggande studie anser att utbildning bör ingå som ett obligatoriskt moment vid anställning vid Skaraborgs Sjukhus, samt att det bör finnas en plan för uppdatering av vårdpersonalens kunskaper om basala hygienrutiner. / Background: A hospital-aquired infection is one of the most common complications suffered by patients treated in a hospital or other health care facilities; about 10 % of the patients get a hospital-aquired infection. Routines for basic hygiene is an effective method for preventing contact transmission, and thereby reduce the spread of VRI. According to the regulations for basic hygiene from the National Board of Health and Welfare, the staff is obligated to comply with these measures at any examination, treatment or other direct contact with the patient, to limit the spread of VRI. Aim: The purpose of the study was to chart the nursing staff’s knowledge of the routines for basic hygiene and whether there are factors that affect the adherence to these routines. Method: The study had a quantitative approach with non-experimental design, where the staff's knowledge of the routines for basic hygiene were described and measured. Hypotheses were designed and tested. Descriptive and correlation analyses were performed on the result. Result: The level of knowledge in the staff is relatively high, but there is room for improvement. There is a tendency of higher adherence when the level of knowledge arises. To some extent certain factors affect the adherence to the hygiene routines, for example access of disinfectants and sinks, and acute situations. Conclusion: Extent of knowledge about the subject affects adherence to the routines for basic hygiene, and because of that the authors of this study consider that education should be included as a mandatory element for employment at Skaraborg Hospital, and that there should be a plan for refreshing the nursing staff’s knowledge of routines for basic hygiene.

Bakgrund:Innebörden av multiresistenta bakterier beskrivs samt de vanligaste orsaker till smittspridning inom sluten vården. Sjuksköterskans har ett ansvar i sin roll gällande vårdmiljö, omvårdnad och teamarbete för att förhindra spridning av multiresistenta bakterier där en stor vikt ligger i de basala hygienrutinerna. Upplevelsen hos patienter som bär på en smitta samt vårdpersonalens uppfattning av att vårda patienter med bekräftad smitta lyfts.Syfte:Syftet är att beskriva sjuksköterskans arbete för att begränsa och förebygga smittspridning av MRSA inom slutenvården.Metod:Arbetet har utförts som en litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga artiklar varav sex kvantitativa artiklar och nio kvalitativa artiklar.Resultat:Ett tema som är kopplat till de flesta delar i resultatet är goda basala hygienrutiner, och att vikten av en följsamhet till det är av stor betydelse för att förhindra smittspridningen. Det finns behov av mer kunskap som krävs för att en god och säkervård ska vara möjligt hos vårdpersonal och för att kunna arbeta förebyggande för smittspridning.Slutsats:Det visade sig i litteraturöversikten att det finns en stor okunskap hos vårdpersonalen gällande MRSA, smittvägar och rutiner kring vård av patienter som är bärare av MRSA.Dessa patienter behöver få rätt kunskap för att kunna förhindra smitta. Tydliga rutiner, utbildningar och bredare kunskap inom ämnet behövs hos vårdpersonalen. Det kan vara aktuellt att lyfta ämnet inom samtliga vårdavdelningar och ge interna utbildningar så att vårdpersonal ges möjlighet till rätt kunskap för att kunna ge en säker vård och även känna sig trygga i vårdandet av patienter med MRSA. / Background:The meaning of multi-resistant bacteria is described as well as the most common causes of infection in inpatient care. The nurse has a responsibility in the role regarding the care environment, nursing and teamwork to prevent the spread of multi-resistant bacteria where a great importance lies in the basic hygiene routines. The experience of patients carrying an infection and the care staff's perception of caring for patients with confirmed infection is raised.Aim:The purpose is to describe the nurse's work to limit and prevent the spread of MRSA in inpatient care.Method:This literature review was based on 15 scientific articles, of which six are quantitative articles and nine qualitative articles.Results:A theme that is linked to most parts of the result is good basic hygiene routines, and that the importance of compliance with it is of great importance to prevent the spread of infection. There is a need for more knowledge that is required for good and safe care to be possible with healthcare staff and to be able to work preventively for the spread of infection.Conclusion:The literature review show a lack of knowledge among healthcare professionals regarding MRSA, spread of infection and routines regarding care of patients carrying MRSA. These patients need correct information and knowledge to be able to prevent infection. Clear routines, training and broader knowledge in the subject are needed among the care staff. It may be relevant to raise the topic in all care departments and provide internal training so that care staff are given the opportunity for the right knowledge to be able to provide safe care and feel safe in the care of patients with MRSA.

Introduction: Infection control in animal health care is, as in human health care, most important to prevent and fight antibiotic resistance. Animal health can also influence public health. Basic hygiene routines; hand hygiene, routines for proper attire, and routines for personal protective equipment (PPE), such as protective aprons and gloves, represent the simplest and most important infection control and prevention measures. High compliance to these routines is important to achieve. However, due to few scientific publications in the animal health care arena, customized and efficient efforts have not been fully identified for this environment. Therefore, optimal oversight and compliance assessments are difficult to achieve. Similar to human health care, several infection control and prevention measures and responsibilities are addressed by nurses. Objectives: To study compliance to basic hygiene routines and assess whether compliance differs between different animal health care professions, such as nurses versus veterinarians. Method: A quantitative web-based survey about basic hygiene routines, was used to investigate compliance to basic hygiene routines among animal healthcare providers. The eligible respondent sample was comprised of 360-2600 providers. Difference in compliance among professions within animal health care was estimated using SPSS statistical analysis software. Results: Of a possible 360-2600 possible respondents, 313 animal healthcare providers responded to our web-based survey. Significant differences in compliance among professions were not found (between veterinarians and veterinary nurses with a degree, and veterinarians versus nurses without a degree). Higher compliance was observed at larger animal hospitals and among personnel educated at their work place in basic hygiene routines. Hand disinfectant use before contact with patients was most often missed, as well as not wearing a protective apron or coat if risk for contact with body fluids was evident. Conclusion: In contrast to previous practical experience and reports, our results showed no significant difference in compliance between animal healthcare veterinarians and nurses. Given our null findings, more studies are needed to identify hidden factors influencing compliance among animal health care workers, as well as attention to representative sampling. Even so, based on our results, potential interventions include enhanced work-based education programs on infection control and prevention, with attention to smaller (small to medium sized) animal health care clinics. Focus for such interventions should also address hand disinfection before contact with patients. In addition, more effective monitoring is required. / Introduktion: Vårdhygien inom djursjukvården är liksom inom sjukvården viktigt för att förebygga och motverka utvecklingen av antibiotikaresistens vilken kan påverka folkhälsan. Basala hygienrutiner är en av de viktigaste vårdhygieniska åtgärderna för att förhindra smitta inom sjukvården och djursjukvården. En god följsamhet till basala hygienrutiner är mycket viktig att uppnå men på grund av liten kunskap om hur det förhåller sig inom djursjukvården är det svårt att skräddarsy insatser. Traditionellt riktas många vårdhygieniska insatser och ansvar till sköterskor i djursjukvården. Syfte: Undersöka om följsamheten till basala hygienrutiner skiljer sig mellan olika yrkeskategorier inom djursjukvården. Metod: Genom kvantitativ ansats utifrån 313 svar på en webenkät med ett utskick på 360-2600 enkäter om basala hygienrutiner undersöka självskattad följsamhet och med hjälp av statistikprogrammet SPSS beräkna om skillnader finns mellan olika yrkeskategorier inom djursjukvården. Resultat: Signifikanta skillnader i följsamhet till basala hygienrutiner mellan yrkeskategorierna veterinärer och sköterskor (djurvårdare och djursjukskötare) fanns inte. Bättre följsamhet sågs på större arbetsplatser samt om personalen fått utbildning på arbetsplatsen. Handdesinfektion före patientkontakt var svårast att följa samt användning av skyddsförkläde/rock vid risk för kontakt med kroppsvätskor. Slutsats: I motsats till tidigare praktisk erfarenhet visade resultaten att signifikant skillnad i följsamhet mellan veterinärer och djurvårdare eller mellan veterinärer och djursjukskötare inte kunde ses. Därmed kan konstateras att fler studier behövs för att identifiera dolda faktorer som påverkar följsamheten bland djursjukvårdens personal. Utifrån resultaten kan dock konstateras att interventioner som innebär förbättrade utbildningsprogram i vårdhygien på arbetsplatsen, särskilt på små till medelstora kliniker, bör genomföras. Dessa bör fokusera på handdesinfektion före patientkontakt. Mer effektiv övervakning behövs.

Bakgrund: Ett av de största globala hoten idag är multiresistenta bakterier, alltså bakterier som är resistenta mot antibiotika. När en patient blir smittad av MRSA- bakterien räknas det som en vårdskada då patienten har smittats inom vården. En smittspridning av MRSA-bakterier kan leda till allvarliga konsekvenser för patienternas hälsa. Ju mer MRSA-bakterier sprids desto svårare blir det att bota bakterieinfektioner med hjälp av antibiotika som är vanligt inom vården. Trots att det finns riktlinjer kring hur spridningen av MRSA ska förebyggas är det fortfarande ett stort problem inom sjukvården idag. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som kan minska smittspridning av MRSA i vårdpersonalens omvårdnadsarbete. Metod: Detta arbete har utförts genom att använda en litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Faktorer som minskar smittspridningen av MRSA inom vården är ytterligare utbildning av omvårdnadspersonal angående ämnet, en förbättring av vårdhygienrutiner, gott samarbete och kommunikation mellan personal och individuellt ansvar bland vårdpersonal.  Slutsats: Aktuella riktlinjer är inte tillräckliga för att undvika spridningen av MRSA inom vården. En minskad spridning av MRSA är möjlig om omvårdnadspersonal utbildas om ämnet, om det sker en förbättring i hygienrutiner och om personalen har ett gott samarbete med varandra och tar personligt ansvar. / Backgraound: One of the biggest global threats today is multi-resistant bacteria, thatis bacteria that are resistant to antibiotics. When a patient becomes infected with the MRSA bacterium, it counts as a healthcare injury as the patient has been infected in healthcare. A spread of MRSA bacteria can lead to serious consequences for patients' health. The more MRSA bacteria spread, the more difficult it becomes to cure bacterial infections with the help of antibiotics that are common in healthcare. Although there are guidelines on how to prevent the spread of MRSA, it is still a major problem in healthcare today. Aim: The aim was to highlight which factors reduce the spread of MRSA in the nursing staff's nursing work. Method: This work has been carried out using a literature review with both qualitative and quantitative scientific articles. Results: Factors that reduce the spread of MRSA in healthcare are further training of healthcare staff regarding the subject, an improvement of healthcare hygiene routines, good cooperation and communication between healthcare staff and individual responsibility among them.  Conclusion: Current guidelines are not sufficient to avoid the spread of MRSA in healthcare. A reduced spread of MRSA is possible if nursing staff are trained on the subject, if there is an improvement in hygiene routines and if the staff have a good collaboration with each other and take personal responsibility.

Introduktion: Infektionsprevention är de insatser som vården kan utföra för att förebygga vårdrelaterade infektioner [VRI]. Följsamhet till basala hygienrutiner är den mest grundläggande åtgärden. VRI är den vanligaste vårdskadan globalt och bidrar till det globala folkhälsohotet antibiotikaresistens genom ett ökat antibiotikatryck. Sjukvård i hemmet blir allt vanligare och avancerad hemsjukvård bedrivs i Stockholms län som avancerad sjukvård i hemmet [ASIH]. Internationella studier har visat att följsamhet till rutiner för handhygien inom hemsjukvården är bristfällig. Syfte: att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av hur föreskrifter och riktlinjer efterföljs i det infektionspreventiva arbetet inom ASIH. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Sju sjuksköterskor verksamma inom ASIH i Stockholms län intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Temana 1) attityder, 2) normer och värderingar och 3) upplevd beteendekontroll redovisades. Attityder visade på konflikt mellan vårdhygieniska krav och sjuksköterskors erfarenheter. Normer och värderingar uttrycktes genom grad av följsamhet till föreskrifter och riktlinjer. ”Good enough” var en norm som intervjuade gav uttryck för. Den upplevda beteendekontrollen bestod av flertalet hinder som kunde påverka följsamheten till föreskrifter och riktlinjer. Diskussion: Sjuksköterskorna hade intentionen att inte orsaka VRI, men inte alltid genom följsamhet till föreskrifter och riktlinjer, då det lagstadgade kravet på god hygienisk standard ansågs vara svårt att upprätthålla i en okontrollerad miljö. Patientens hemmiljö är sjuksköterskans arbetsmiljö och målkonflikter kan uppstå. Sjuksköterskan behöver ta hänsyn till många aspekter, bland annat patientens integritet. Slutsats: ASIH möter särskilda utmaningar i det infektionspreventiva arbetet. Detta bör uppmärksammas i vårdhygieniska utbildningar för personal inom hemsjukvård. I framtiden bör punktprevalensmätningar av basala hygienrutiner och VRI inom hemsjukvården utföras. / Introduction: Infection prevention is the efforts that healthcare can carry out to prevent healthcare-associated infections [HAIs]. Adherence to basic hygiene routines is the most fundamental measure. HAIs are the most frequent healthcare injury globally and contributes to the global public health threat of antibiotic resistance through increased antibiotic pressure. Advanced home healthcare is provided in Stockholm County as ASIH. International studies have shown that adherence to routines for hand hygiene in home healthcare is deficient. Aim: To investigate nurses' experiences of how regulations and guidelines are followed regarding infection prevention within ASIH. Methods: A qualitative study with semi-structured interviews. Seven nurses working within ASIH in Stockholm County were interviewed. A qualitative content analysis was carried out. Results: The themes 1) Attitudes, 2) Subjective norms and values and 3) Perceived behavioral control were reported. Attitudes showed conflict between health care hygiene requirements and nurses' experiences. Norms and values were expressed through degree of adherence to regulations and guidelines. "Good enough" was a norm expressed by interviewees. The perceived behavioral control consisted of several obstacles that could affect compliance. Discussion: The nurses had the intention of not causing HAIs, but not always through adherence to regulations and guidelines, as the statutory requirement for good hygienic standards was considered difficult to maintain. The patient's home environment is the nurse's work environment and goal conflicts can arise. The nurse needs to take many aspects into account, including the patient's integrity. Conclusion: ASIH faces special challenges regarding infection prevention. This should be acknowledgedin healthcare hygiene training for staff in home healthcare. In the future, point prevalence measurements of basic hygiene routines and HAIs in home healthcare should be carried out.