Crowdfunding är ett fenomen som de senaste åren har blivit ett allt större finansieringsalternativ för entreprenörer. I och med detta kommer denna uppsats med hjälp av intervjuer med anställda på två av de största crowdfundingplattformarna i Sverige samt enkäter med entreprenörer som använt sig av detta fenomen att analysera förtroendebyggandet mellan plattformen och entreprenörer. Uppsatsen ämnar även undersöka om tillvägagångssättet skiljer sig mellan de två största crowdfundingmodellerna i Sverige, aktie- och belöningsbaserad crowdfunding. Med hjälp av etablerade teorier inom förtroendeforskning har uppsatsskribenterna sammanfattat detta i en egen konstruerad modell som tar upp de faktorer som påverkar förtroende. Resultatet visar att förtroendebyggande sker mellan parterna samt att de faktorer som är av störst vikt är, kommunikationskanaler samt institutionellt förtroende. De största skillnaderna mellan aktie- och belöningsbaserade är mängden kommunikation och strukturell försäkran som krävs. Olika kombinationer av faktorer kan användas för att bygga förtroende beroende på plattformens inriktning och de entreprenörer som man riktar sig mot.

Vi avser att utreda skatteverkets ställningstagande i fråga om moms vid belöningsbaserad crowdfunding. Syftet är att diskutera om , och i vilka fall, moms i samband med belöningsbaserad crowdfunding ska erläggas.

<p>Denna rapport jämför två nätverksarkitekturer för artificiella neurala nätverk vars uppgift är att realisera ett styrsystem för ett fordon som det även skall lära sig att styra. Jämförelsen bygger på utförda experiment där de båda nätverken fick lära sig att styra ett fordon längs en slumpgenererad väg. Båda nätverken bygger på belöningsbaserad inlärning för att lära sig lösa uppgiften.</p><p>Resultatet av utvärderingen visar både att nätverken inte hade några problem med att lära sig att styra fordonet och att de inte krävde lång tid för att kunna lära sig hur fordonet skulle styras. Resultaten visar inte heller att någon skillnad fanns i vare sig tillförlitlighet eller generaliseringsförmåga hos de båda nätverksarkitekturerna.</p>

De små och medelstora företagen utgör en stor del av företagen i världen. Sett till hela världen är så mycket som 50 % av människorna anställda i denna kategori av företag. I utvecklingsländerna är siffran närmare 70 % (The World Bank, 2021). Det teoretiska ramverket visar att denna grupp av företag har svårt att hitta finansiering vid uppstart eller nya projekt. Bankerna har, efter finanskriserna, stramat upp utlåningsvillkoren, riskkapitalbolag söker större projekt och affärsänglar vill undvika stora risker. Genom de senaste 10 - 15 årens digitala utveckling har det uppkommit nya möjligheter att hitta finansiering till uppstart eller projekt, där Crowdfunding är ett sätt. Genom crowdfunding kan “vanliga människor” medverka till att olika projekt kan genomföras. En crowdfundingkampanj samlar in mindre belopp från många människor. Insamlingen kan handla om rena donationer, men ofta får ”bidragsgivaren” något i utbyte. I studien undersöks om crowdfunding påverkar kapitalstrukturen hos de bolag som väljer att använda metoden. Detta görs genom statistiska analyser av företagens kortfristiga skulder samt två nyckeltal: soliditet och kassalikviditet. Resultaten jämförs sedan med andra liknande bolag som inte använt sig av crowdfunding. För undersökningen används följande frågeställning: Hur påverkas kapitalstrukturen, sedd genom finansiella nyckeltal och kortfristiga skulder av Crowdfunding som finansieringsmetod i jämförelse med företag, som finansierat sin verksamhet och sina projekt på mer traditionellt sätt? För att undersöka frågeställningen ställdes tre hypoteser upp. Dessa gällde soliditet, kassalikviditet och kortfristiga skulder. Resultatet i undersökningen visade ett säkerställt statistiskt samband gällande att bolag som regelbundet använt sig av finansieringsmetoden hade mer i kortfristiga skulder. Bolagen som använt sig av crowdfunding hade en lägre medelålder, entreprenörerna har kanske fått nya möjligheter att överbrygga det finansiella gapet.

Det här experimentet gick ut på att testa tre olika inlärningsstrategier emot varandra i en spelmiljö. De tre inlärningsstrategier som testades var en exempelbaserad strategi, en belöningsbaserad strategi och en strategi som kombinerade dessa två algoritmer. Kombinationen bestod av att först träna upp ett nätverk med den exempelbaserade strategin för att sedan använda det nätverket som en utgångspunkt för den belöningsbaserade strategin. Dessa strategier testades sedan i en spelmiljö. Resultatet som de olika strategierna producerade var svårtolkade. På grund av att alla inlärningsstrategierna inte förbättrade sig märkvärdigt under deras träningstid har det gjort att resultaten från att ändra på variablerna hos de olika strategierna inte visat på några märkvärda skillnader i resultat. Skillnader i resultat vid jämförelser av de olika strategierna har observerats men det går inte att säkerställa att det är inlärningsstrategierna som är anledningen till skillnad i resultat.

The purpose of this essay is to examine the Swedish people’s level of knowledge about crowdfunding and their incentives and deterrents to crowdfunding investments. Early on crowdfunding was divided into two objectives: reward based and equity based crowdfunding. The division of objectives is logical due to the differencing conditions of the motivation for investors to invest. Supported by theories in crowdfunding incentives, commitment-trust, the prospect theory, and the diffusion of innovations, we aim to establish a comprehensive line of reasoning to support our model of motivation in the conclusive chapter. The results of this essay were achieved by a combined method. A quantitative survey tended to give us a sense of how well known the crowdfunding phenomenon is amongst the Swedish people. It was followed by a qualitative study consisting of interviews with crowdfunding investors with aim to understand their incentives and deterrents. The interviews served as the basis for our analysis. Our analysis reveals that the incentives to invest differ between equity based and reward based crowdfunding. The major common incitement was trusting the entrepreneur behind the project, rather than a neat investment prospectus. The seminal crowdfunding deterrent is ignorance. Today, the Swedish people are unknowing of the phenomenon and its significance.

Denna rapport jämför två nätverksarkitekturer för artificiella neurala nätverk vars uppgift är att realisera ett styrsystem för ett fordon som det även skall lära sig att styra. Jämförelsen bygger på utförda experiment där de båda nätverken fick lära sig att styra ett fordon längs en slumpgenererad väg. Båda nätverken bygger på belöningsbaserad inlärning för att lära sig lösa uppgiften. Resultatet av utvärderingen visar både att nätverken inte hade några problem med att lära sig att styra fordonet och att de inte krävde lång tid för att kunna lära sig hur fordonet skulle styras. Resultaten visar inte heller att någon skillnad fanns i vare sig tillförlitlighet eller generaliseringsförmåga hos de båda nätverksarkitekturerna.