No description available.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka kunskaper patienter med bensår har om sin sjukdom och om sin behandling samt att beskriva hur dessa patienter upplever sjuksköterskans omvårdnad. För att göra detta genomfördes en beskrivande litteraturstudie. Bearbetningen av litteraturen resulterade i sju stycken teman; Sårbehandling, den bakomliggande orsaken till såret, läkandet, livsstil, smärta, behandlingen och relationen till sjuksköterskan. Huvudresultatet visade att bensårspatienter har liten förståelse för vad som orsakat deras sjukdom, varför de får vissa behandlingar eller hur deras livsstil kan förbättra läkandet. Huvudresultatet visade även att dessa patienter har svårt att känna delaktighet i sina behandlingar, utan istället lägger över allt ansvar på sjuksköterskorna. Patienternas relation till sjuksköterskorna var oftast god men ibland upplevdes sjuksköterskorna som oengagerade och som att de inte var i besittning av tillräcklig kompetens inom sårvård. En god omvårdnad upplevdes av patienterna då sjuksköterskorna var noggranna och tog sig tid för att informera om sjukdomen och för att lyssna på patienten. Den slutsats som författarna till detta arbete drog var att sjusköterskans patientundervisning till bensårspatienter behöver förbättras eftersom kunskapen om sin sjukdom var liten bland dessa patienter, samt att denna okunskap tillsammans med brister i kommunikationen ofta påverkade relationen mellan patient och sjuksköterska negativt.

Bakgrund: Venösa bensår var ett vanligt problem hos äldre och konsekvenser som social isolering, smärta och immobilisering påverkade ofta patientens livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsarbete ur patientens och sjuksköterskans perspektiv, att beskriva moment i omvårdnadsarbetet som kunde öka kvaliteten på vården och främja egenvården samt att undersöka i omvårdnadsforskningen ifall omvårdnad av venösa bensår med inriktning att främja egenvården förbättrade hälsan och välbefinnandet jämfört med rent medicinska åtgärder. Metod: En litteraturstudie utfördes som inkluderade åtta kvalitativa artiklar, nio kvantitativa artiklar samt två artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design, publicerade mellan 2000-2012 . Artiklarna valdes ur databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Sjuksköterskorna kände sig osäkra och behövde ökad kunskap vid omvårdnaden av patienter med venösa bensår, medan patienterna efterlyste bättre information, kontinuitet, lyhördhet och engagemang. Sjuksköterskan var tvungen att se patienten ur ett helhetsperspektiv för att kunna stötta patienten och främja egenvården. Forskningen visade att bättre kunskap om tillståndet ledde till ett bättre välbefinnande och ökad egenvård hos patienterna. Slutsats: Sjuksköterskorna och patienterna behövde bättre kunskap om venösa bensår. Sjuksköterskan måste se patienten ur ett holistiskt synsätt för att kunna vara ett stöd.

Omkring 50 000 personer i Sverige besväras av svårläkta bensår. Bensår kan påverka livet på olika sätt och orsaka stort lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienternas erfarenheter av att leva med bensår och den behandling och omvårdnad som gavs. Data samlades in genom sökning i databaser. Artiklarna lästes och jämfördes för att finna meningsbyggande innehåll. Resultatet visade att patienters erfarenheter av att leva med bensår kan ha en negativ påverkan på det dagliga livet. Förtroendet till sjuksköterskan ansågs spela en stor roll i omvårdnaden av bensår. Patienternas kunskap om sitt bensår varierade och patienterna hade även olika erfarenheter av att inte få tillräcklig med information om status på sitt sår. Patienter med bensår levde ett begränsat liv vilket innebar sociala förändringar och nedsatt rörlighet. Smärta var ett återkommande problem och upplevdes som olidlig och kunde påverka nattsömnen. Många patienters erfarenhet var att sjuksköterskorna inte tog deras smärta på allvar. Förtvivlan och missmod upplevdes av många, framförallt när såret inte läkte. Erfarenheter kring kontinuiteten vid såromläggningen var övervägande negativa. Många kände sig sårbara och missnöjda med omläggningarna då sjuksköterskan uppvisade bristfällig kunskap. Patienternas erfarenheter vid motivation inför kompressionsbehandling var varierande. Många visste hur viktig behandlingen var samtidigt framkom det negativa erfarenheter så som kliande lindor och svårt att finna passande skor. För att ge en god omvårdnad till personer med bensår är det viktigt att sjuksköterskor är lyhörda och har kunskaper om hur det är att leva med bensår.

Syfte med studien var att beskriva män respektive kvinnors upplevelse av att leva med venösa bensår. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Studien baserades på intervjuer med åtta män och åtta kvinnor, materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån temat Begränsad och berövad sin vardag som bildades utifrån kategorierna Smärta och lukt är begränsande, Omvårdnaden begränsar vardagen och Såret begränsar livet. Resultatet visade att män och kvinnor som lever med venösa bensår upplever sig begränsade i sin vardag. Kvinnor upplevde att smärtan var det värsta med bensåret, när den satte i gång gick det inte att tänka på något annat. De upplevde sig bundna till hemmet på grund av ovissa omläggningstider. Att vara lindad upplevde männen vara det värsta med att ha bensår. Lindan begränsade deras rörlighet. Både män och kvinnors fysiska aktivitet begränsades och deras sociala samvaro med familj och vänner minskade på grund av trötthet och tidsbrist. Många behövde hjälp för att klara av vanliga vardagsbestyr. Trots de begränsningar som bensåren medförde så anpassade sig flertalet till sin nya vardag.

No description available.

Bakgrund: Ett svårläkt bensår är en hudskada som uppstår nedanför knät och inte läker under sex veckor. Sjuksköterskor saknar ofta kunskap angående svårläkta bensår. Sjuksköterskor bör uppmärksamma alla patientens behov för att kunna ge en optimal omvårdnad. Patienter med svårläkta bensår har rätt att vara delaktiga i vården vilket ger en känslan av säkerhet. Syfte:  Syftet var att utforska hur det är att leva med svårläkta bensår. Metod:  En litteraturöversikt har genomförts. Vid sökning av vetenskapliga artiklar används CHINAHL Complete, PubMed och Nursing and Allied Database. Litteraturöversikten grundades sig på elva vetenskapliga studier: tre kvantitativa, sju kvalitativa och en mixad metod. Resultat: Fyra huvudteman formulerades som delades i 11 underteman. Huvudtemana var relaterade till fysiska-, psykiska, sociala aspekter samt erfarenheter och önskemål av vården. Resultatet visade att patienterna hade problem med fysiska aktiviteter, smärta, sömn, arbete. Fysiska symtom påverkade patienternas psykiska aspekter. Sociala relationer påverkades av svårläkta bensårsymtom. Deltagarna hade både goda och dåliga erfarenheter av vården. Patienterna uttryckte att de ville bli delaktiga i vården. Diskussion: Resultatet diskuterades i relation till Hendersons teori, tidigare forskning och litteratur. Det visades att patienterna hade olika behov såsom god nutrition, behov av vila/sömn, att hålla sig ren, att skydda huden, att våga prata med andra och uttrycka sina känslor och önskemål, att utföra arbete och att lära sig mer om bensår. Sjuksköterskan bör vara medveten om dessa behov för att kunna tillfredsställa och ge en optimal omvårdnad.

I hälso- och sjukvården är det vanligt förekommande med patienter som har venösa bensår vilka oftast kräver långa behandlingstider. Olika patologiska orsaker finns till venösa bensår och kan förekomma i olika åldrar, vanligast bland äldre. Venösa bensår kan förutom ålderdom eller trauma orsakas av försämrad blodcirkulation och immunförsvar. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av dessa patienter som kräver kunskaper både praktiskt och teoretiskt men också förståelse för människan som lider av venösa bensår. Venösa bensår med lång läkningstid medför stort lidande i personernas liv och påverkar de flesta delar i det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår. Niovetenskapliga artiklar analyserades utifrån en kvalitativ induktiv manifest ansats och resulterade i sex huvudkategorier: att leva med smärta och känslor av hopplöshet inför läkning; att leva med nedsatt rörelseförmåga och förlust av aktivitet; att få en förändrad kroppsuppfattning; att drabbas av sociala förändringar i livet; att möta och känna förtroende för vårdpersonal; att främja hälsa och läkning i sin egenvård. Slutsatsen i denna litteraturstudie är att individer tillåts och prioriteras att få en adekvat klinisk bedömning, information om sitt sjukdomstillstånd och behandlingar. Det är viktigt att vårdgivaren ger stöd och kontinuitet i vården vilket kan stärka patienterna i vad gäller deras egenvård och egenmakt i omvårdnaden. Vidare är det viktigt att forskning om individers subjektiva erfarenheter implementeras i större utsträckning i den praktiska omvårdnaden av denna patientgrupp för att minska fysiskt och psykiskt lidande hos dessa.

Personer med venösa bensår är en lågprioriterad patientgrupp. Tidigare trodde man att dessa sår inte var smärtsamma, vilket visat sig vara fel. Patienterna finns både inom öppen och sluten vård och är ofta över 65 år dvs. en åldersgrupp som ökar. Det är därför viktigt att lyfta fram denna grupp och belysa deras upplevelse av smärta. Uppsatsens syfte är att belysa smärta och dess konsekvenser i samband med venösa bensår för att på bästa sätt kunna bemöta dessa patienters lidande.En litteraturbaserad analys av kvalitativa artiklar gjordes där Evans (2003) analysmodell användes. Resultatet presenteras som fem teman: smärtan som huvudproblem, smärtan som ett tecken, smärtans karaktärsdrag, faktorer som påverkar smärtan samt konsekvenser av smärtan. Diskussionen behandlar metod och resultat. I resultatdiskussionen framkommer att smärtan är dominerande för patienter med venösa bensår. Vårdens fokus behöver förändras till en mera holistisk vård. Det viktigaste är att lyssna till patienten och utgå från dennes behov. Riktlinjer för vården behöver utformas och en ökad kompetens hos dem som vårdar samt god information och stöttning till patienterna är av största vikt. Ett samarbete är viktigt mellan vårdare och patient, samt mellan olika yrkeskategorier som finns runt vårdtagaren. Ämne till vidare studier och forskning kan vara att finna var hindren till god smärtlindring finns, att belysa vården ur ett sjuksköterskeperspektiv samt att se samband mellan sårläkning och smärtlindring. Slutligen: Patienten i centrum - men vi alla tillsammans ska hjälpas åt mot målet – en god omvårdnad med lindring av det lidande som det innebär att ha venösa bensår. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>