Socialsekreterarna inom missbruksvården har en delegation som ger dem ett handlingsutrymme att själva kunna fatta beslut. Det betyder att de sitter i en maktposition gentemot klienten samtidigt som de är i ett underläge gentemot chefer och den politiskt styrda organisationen. Något som de har gemensamt är att de måste följa samma lagar. I socialtjänstlagen framkommer det att klienten har rätt till att få hjälp med att komma ifrån sitt missbruk, samt att insatserna ska vara av god kvalite. Mot denna bakgrund var syfte med studien att undersöka hur och på vilka grunder socialsekreterare säger sig fatta beslut om insatser för personer med missbruksproblem. Det är en kvalitativ studie som genomfördes med en vinjett samt kompletterande frågor för att få ett resonemang kring beslut av insats. Våra intervjupersoner var fem socialsekreterare inom missbruksvården. Resultatet av studien visar att det är ett komplext område då det finns olika faktorer som påverkar. Dels handlar det om organisationen och de styrdokument som de ska följa men även ekonomiska faktorer. Något som även har en stor inverkan i beslutet är utbytet av kunskap och erfarenheter med kollegor och chef. Vår slutsats av studien är att de styrdokument och regler som finns inom missbruksvården inte går i linje med hur det ser ut i praktiken. Detta då socialsekreterarna i högre grad prioriterar att lära känna klienten och därmed bygga upp en relation. Studien visar även att organisationen har en stor påverkan då de bestämmer över utbudet av insatser i kommunen. Men även utbildning och erfarenhet har betydelse i hur ett beslut om insats fattas.

Innovationer används allt mer för att underlätta för konsumenter och öka konkurrensfördelar hos företag. Innovativa lösningar har ökat i hotellindustrin och studiens uppdragsgivare, U&Me hotellet blev 2015 utsedda till världens andra mest innovativa hotell. Det identifierade forskningsgapet är hur företag kan använda befintliga innovationer för att öka sin prestation och samtidigt nå ut till en ny målgrupp. Att forska inom innovativa produkter och tjänster är aktuellt inom marknadsföring just nu. Målen med studien är att fylla det forskningsgap som finns och samtidigt ge värdefull information till vår uppdragsgivare. Forskningsfrågan i studien är: Hur kan ett hotell effektivt använda sig av sina befintliga innovationer för att öka sin försäljning? Studien är av kvantitativ metod med ett deduktivt angreppsätt. Studien har en positivistisk kunskapsteoretisk inriktning och objektivism som ontologisk inriktning. De huvudsakliga teorier vi har använt oss av är Innovationsspridningsprocessen av Rogers (1995), Teknologiska acceptans modellen av Davis (1986) och konsumentens beslutsprocess av Engel et al (1993). Den teoretiska referensramen avslutas med vår konceptuella modell som förklarar intresset för self-service hotell. I studien har vi genomfört en enkätundersökning på populationen studenter vid Umeå universitet. Urvalsmetoden är snöbollsurval. Totalt består urvalet i studien av 239 respondenter. För att analysera det insamlade datamaterialet har vi använt Cronbach’s Alpha, korrelationstest, chi-två-test och regressionsanalys. Resultaten vi har kommit fram till är att det finns ett samband mellan innovationsbenägenhet och upplevd användarnytta samt innovationsbenägenhet och upplevd användarvänlighet. Vi har hittat ett samband mellan upplevd användarnytta och intresse för self-service hotell, dock hittar vi inget samband mellan upplevd användarvänlighet och intresse för self-service hotell. Vi har inte sett ett samband mellan hur ofta konsumenter bor på hotell och intresse för self-service hotell. De hotellattribut som har ett samband med intresse för self-service är läge, renlighet och innovativt hotell och de anledningar som har ett samband är romantisk övernattning, vänner på besök och familj på besök. En positiv inställning till innovation har ett samband med intresse för self-service hotell. Vi har kommit fram till att hotell kan använda sina innovationer effektivt genom att marknadsföra sig mot Innovators för att nå en ny målgrupp och öka sin försäljning. Nyckelord: teknologi, innovationsspridningsprocessen, innovation, self-service, hotell, teknologiska acceptans modellen, digitalisering, konsumentens beslutprocess, hotellattribut

Bakgrund: Digitaliseringen har medfört ett ökat behov av att kunna hantera stora datamängder. Därmed har informationssystem utvecklats för att underlätta hanteringen, lagringen och överföringen av digital information. Informationssystem har bidragit till att förenkla och automatisera många arbetsprocesser, samt öka samarbete och kommunikation inom organisationer. Syfte: Syftet var att analysera hur företag styr sin verksamhet med hjälp av informationssystem samt hur denna styrning kan leda till olika ekonomiska konsekvenser. Genomförande: Studien är av kvalitativ karaktär. Empiriska data samlades in genom 16 semistrukturerade intervjuer med respondenter som innehar ledarroller i företag i olika branscher. Slutsats: Informationssystem har haft en betydande inverkan på hur företagen styr sin verksamhet. Informationssystem har bidragit till effektivare beslutsprocesser. Dessutom möjliggör informationssystem att företaget kan identifiera och analysera trender och därmed få en förbättrad förberedelse för framtida förändringar. Beslut baserade på data från informationssystem kan kommuniceras genom ökad transparens, vilket kan stärka medarbetarnas engagemang. De positiva effekterna av informationssystem var svåra att kvantifiera, men vissa företag upplevde en positiv nettoeffekt, medan andra behövde avvakta tills systemet slutas användas för att kunna bedöma det.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en ovanlig sjukdom vars sjukdomsförlopp kan gå mycket fort. Det är vanligt att patienter med ALS får livsuppehållande behandlingar för att förlänga livet och för att förbättra livskvaliteten. Olika typer av behandling används för denna patientgrupp. De som beskrivs är ventilationsbehandling och nutritionsbehandling med gastrostomi. Självbestämmande, hälsa och livskvalitet är komponenter av värde för att förstå patienters perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att leva med livsförlängande behandling vid sjukdomen ALS. Metod: En litteraturöversikt utfördes med vetenskapliga artiklar inom kunskapsområdet för att belysa det aktuella kunskapsläget. Fribergs metodbeskrivning och analysmetod användes. Tolv vetenskapliga artiklar användes från flertal länder i resultatet. Resultat: Resultatet presenteras i huvudteman med tillhörande subteman. Tema ett: Att ta beslut till behandling innefattar Patientens roll i beslutsfattande och Sjukvårdens betydelse vid beslutsfattande. Tema två: Att acceptera behandling är en process. Tema tre: Att vara i nuet och leva vidare med behandling innefattar Att vara i nuet och Att leva vidare. Diskussion: Den teoretiska utgångspunkten som användes var Virginia Hendersons behovsteori i grundläggande sjukvård. Uppsatsen visar vad patienter uttrycker som betydelsefullt när de står inför beslut kring livsförlängande behandling. Att ha självbestämmande, att ha kontroll och att sjukvården ska vara förtroendeingivande är betydelsefullt. Acceptansprocessen, stöd och möjligheter till att leva vidare har betydelse för meningsfullheten hos patienter. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is an unusual disease where the disease progress can be very fast. It is common for patients with ALS to receive life-sustaining treatments to prolong their lives and improve their quality of life. Different types of treatment are used for this group of patients, those described are ventilation and nutritional treatment with gastrostomy. Self-determination, health and quality of life are components of value to understand the patient's perspective. Aim: The aim was to describe how it is to live with life-prolonging treatment with the disease ALS. Method: A literature review was conducted with scientific articles to highlight the current state of knowledge in the field. Friberg's methodology and method of analysis were used. Twelve scientific articles were used from several countries in the result. Results: The results are presented in main themes with associated subthemes. Theme one: Decision making for treatment includes the role of the patient in decision making and the meaning of health care in decision making. Theme two: Accepting treatment is a process. Theme Three: Being in the present and continuing on with treatment includes being in the present and living on. Discussion: The theoretical basis used was Virginia Henderson and her theory of needs in the basic healthcare. This essay shows what patients express as important when they are faced with decisions about life-prolonged treatment. Having self-determination, having control and that the care must be trustworthy are important. The acceptance process, support and the opportunity to live on are important for the meaningfulness of patients.