Social enterprises are in some contexts considered to be a solution of social exclusion. Studies have tried to reach a deeper understanding of the relatively new phenomenon 'work-integrating social enterprises' by asking questions like 'what is a social enterprise?'. The purpose of this research is to create a greater understanding of how social enterprises can enable and/or restrict work-integration. Data is collected through qualitative interviews conducted on six social enterprise managers. The research focuses on how and to what extent organizational structure components (including functions, target group, leadership and control, along with recruitment and specialization) can lead to work-integration. The research shows a discrepancy of what the social enterprises say they are and what they say they do. I find it to be an effect depending on them being similar to other common enterprises. This is evident in their being located on the regular labor market, having the same demands in competitive and effective production. This research shows how social enterprises restrict individuals just as a common enterprise. By only recruiting individuals with desired abilities and knowledge, the social enterprises reproduces exclusion of individuals and thereby restrict work-integration for the most marginalized individuals. The research also shows that by actually giving a chance of work-integration to marginalized individuals (even if it is a limited chance), social enterprises are an alternative to common enterprises. / I flera sammanhang anses sociala företag vara en lösning på utanförskapet. Tidigare studier har sökt en djupare förståelse av det relativt nya fenomenet "arbetsintegrerande sociala företag" genom att ställa sig frågor som "vad är ett socialt företag?". Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för hur sociala företag kan möjliggöra och/eller begränsa arbetsintegration. I studien har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med sex verksamhetsledare på olika sociala företag. Studien fokuserar på hur och i vilken utsträckning som organisationsstrukturens komponenter (funktion, målgrupp, ledarskap, kontroll samt rekrytering och specialisering) kan leda till arbetsintegration. Studien visar hur sociala företag begränsar individer precis som ett vanligt företag. Genom att bara rekrytera individer med efterfrågade förmågor och kunskaper reproducerar de sociala företagen exklusionen av individer och därmed begränsar de arbetsintegration för de mest marginaliserade individerna. Resultatet visar också att genom att de sociala företagen faktiskt ger en chans till arbetsintegrering för marginaliserade individer (även om det är en begränsad sådan), så är de ändå ett alternativ till de vanliga företagen för individerna.

Bakgrund: En grundsten i sjuksköterskeprofessionen är att främja hälsa och motverka onödigt lidande hos patienter och anhöriga. Onödigt lidande kan uppstå om det föreligger en bristande förståelse hos sjuksköterskor för vårdandet i livets slutskede. Att beskriva sjuksköterskors upplevelser kan bidra till att öka förståelsen för hur det är att vårda dessa patienter samt att kunna förebygga lidandet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats med en beskrivande syntes. Resultat: Sjuksköterskor upplevde vården tillfredsställande eftersom de fick vara en del av patienters sista tid i livet. Det upplevdes meningsfullt med en god kommunikation. Samtidigt upplevdes hinder i samarbetet när patienters bästa inte kom i första hand. Frustration uppstod när vården påverkade patienter negativt på grund av tidsbrist och hög arbetsbelastning. Vård i livets slutskede upplevdes så pass krävande att de ibland blev så känslomässigt överväldigade att de önskade byta arbetsplats. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer tid till patienter och anhöriga för att kunna skapa ett tillfredsställande samarbete, för att kommunikationen skall upplevas betydelsefull liksom vården som skall bedrivas. Att våga vara nära kan bidra till ökad insikt för patienter och anhörigas behov i livets slutskede, vilket på längre sikt kan innebära en god och kvalitativ vård. / Background: A cornerstone of the nursing profession is promoting health and counteracting unnecessary suffering in patients and relatives. Unnecessary suffering can occur if there is a lack of understanding among nurses for care at the end of life. Describing nurses' experiences can help to increase understanding of what it is like to care for these patients and to be able to prevent suffering. Aim: To describe nurse’s experiences to care for patients at the end of life. Method: A systematic literature study with a qualitative approach with a descriptive synthesis. Result: Nurses experienced satisfactory care because they were part of patients' last time in life. It was meaningful with good communication. At the same time, barriers to collaboration were experienced when patients' best interests did not come first. Frustration arose when care had a negative impact on patients due to lack of time and high workload. Care at the end of life was so demanding that they sometimes became so emotionally overwhelmed that they wanted to change jobs. Conclusion: Nurses need more time for patients and relatives to be able to create a satisfactory collaboration, in order for the communication to be perceived as important as well as the care to be performed. Dare to be close can contribute to increased insight for patients and the needs of relatives in the end stage of life, which in the long term can mean good and quality care.

I de fall enskilda aktieägare tillfogas skada, genom organledamots handlande, innehar dessa rättigheten att påkalla skadeståndsansvar enligt 29:1 1 st. 2 men. ABL. I den svenska rättstillämpningen ter sig dock tillämpningen av paragrafen, i samband med indirekta skador, problematisk. Problematiken hänför sig till vilka regler, vars åsidosättande, aktualiserar tillämpningen av paragrafen tillsammans med aktieägares talerätt. Två tolkningar kan i fallet identifieras, vilka framförts inom doktrinen, varvid en begränsad och en mer liberal. Även om den liberala tolkningen är förenad med viss problematik, är denna enligt mitt förmenande den vilken bör tillämpas. En sådan tillämpning skulle således innebära att enskilda aktieägare tillerkänns talerätt vid indirekt skada, då regler vilka ger uttryck för normskyddsläran och bolagsledningens lojalitetsplikt åsidosatts. Rättsutvecklingen har vidare givet upphov till frågan, huruvida en ”indirekt” indirekt skada kan omfattas av paragrafens tillämpningsområde. En sådan skada uppstår särskilt i koncernförhållanden då dotterbolaget tillfogas en direkt skada, vilken därigenom åsamkar aktieägarna i dess moderbolag en ”indirekt” indirekt skada. Skadan faller utanför paragrafens tillämpningsområde, då de skadedrabbade inte utgör aktieägare i dotterbolaget. En lösning enligt mitt förmenande, varigenom paragrafens tillämpning koncernanpassas, är att principen om ansvarsgenombrott i betydelsen genomsyn nyttjas. Principens aktualisering medför att ett moder- och dotterbolag betraktas som en juridisk enhet, om erforderliga rekvisit uppfylls, varigenom de skadedrabbade aktieägarna från ett teoretiskt perspektiv även ses som aktieägare i dotterbolaget. Effekten av principens tillämpning är sålunda att en ”indirekt” indirekt skada faller inom paragrafens tillämpningsområde. / Whenever individual shareholders inflict an injury, due to action taken by a corporate member, they possess the right to impose liability in accordance with 29:1 1 st. 2 men. ABL. The paragraph is though associated with some difficulties when it comes to an indirect injury. The difficulties regard which rules that have to be infringed, in order for the paragraph to be applicable and thereby providing shareholders with the right to sue. Two different interpretations can hereby be identified, whereby one limited and the other one more liberal. Even if the liberal interpretation is associated with some difficulties, I find that this one should be applied. Such an application would mean that an individual shareholder acquire the right to sue, for an indirect injury, when rules protecting a third person and the corporate member’s duty of loyalty have been infringed. Legal progress has also given rise to another question, whether an “indirect” indirect injury falls within the paragraphs application. Such an injury is mostly affiliated with corporate groups where the daughter company causes a direct injury, whereby the shareholders in the mother company causes an “indirect” indirect injury. Since the shareholder here is not an owner of the daughter company, the paragraph could not be applied. A solution to this problem is, according to me, an application of the principle piercing the corporate veil, whereby the paragraphs application extends to corporate groups. The effect of the principles application is that a mother- and daughter company becomes one legal entity, if the prerequisites are fulfilled. The outcome is hereby that a shareholder in the mother company, from a theoretical perspective, also is regarded to be an owner of the daughter company. Wherefore an “indirect” indirect injury hereby falls within the scope of the paragraphs application.